lördag 20 juli 2019

FF och historiens slut (slut, hm?)

På 1990-talet blev USAmerikanen Francis Fukuyama kändis när han proklamerade historiens slut - nu hade ju den liberala världsordningen segrat! Men (som denna småtaffliga teckning visar) så kan man visserligen kasta ut Historien genom porten, men då får man räkna med att han smiter in genom bakdörren igen!

torsdag 18 juli 2019

Att skratta åt, eller ...?

Jag har ett Facebook-konto som normalt aldrig använts (gick en kurs en gång där ledningen ville ha kontakt med deltagarna via Fb, annars hade jag nog aldrig öppnat ett konto, och tar inte emot några vänförfrågningar). Jag gillar helt enkelt inte Fb, det är stökigt och rörigt och ... etc. Nu såg jag för några dagar sedan att det räckte med att skriva "Tommy Robinson" för att bli blockerad. Det verkar ju konstigt, men jag gjorde ett strängt begränsat undantag från mina principer och skrev bara "Tommy Robinson". Det gick några dagar, och så kom detta:

Nu har jag skrivit "Tammy Robinson & Timmy Robinson", så får vi se om det orsakar några reaktioner.

Jodå, jag vet bakgrunden till det här, men i stället för att skratta åt dumheten kan man fråga sig vem/vad som skall strida mot någon mystisk "community standard" nästa gång? Kan man tänka sig att när stater vill censurera/tysta ner något, utan att själv stå för det, så lägger man ut det som uppdrag till privata sociala media?

fredag 12 juli 2019

Läkemedelsbrist i hela Europa

I föregående inlägg pekade jag på hur kapitalism och läkemedelsutveckling kan passa dåligt ihop. Eller kan? De passar dåligt ihop. Det är efterfrågan (vad man kan få maximalt betalt för), inte behov, som styr vad företagen gör. Då spelar det mindre roll att det är människors liv och hälsa som står på spel.

Nu kommer Svenskan med mer nyheter i ämnet. Medicinbrist i hela Europa, är rubriken.

Patienter och läkare över hela
Europa slår larm om bristen på
livsnödvändiga mediciner.

Frankrike och Nederländerna
föreslår en offentligt ägd europeisk
läkemedelstillverkare som
ska garantera att alla EU-medborgare
får tag i sina mediciner.
Vad säger alla duktiga liberaler om detta, de som predikar att offentlig verksamhet alltid är sämre än privat? Vi andra kan väl säga ungefär att "verkligheten tränger sig på".

Nå, vad har företagen gjort? Detta (min kursivering):

Apotekare, läkare och patientgrupper
har i åratal varnat för att
efterfrågan på vissa läkemedel
skulle bli långt större än tillgången,
bland annat för att stora läkemedelsbolag
har outsourcat sin
tillverkning till en handfull låglöneländer
i Asien.
Därmed har de
gjort den europeiska vården helt
beroende av några få leverantörer.
Notera detta: kapitalisterna flyttar inte tillverkning för att de tycker det är roligt i största allmänhet att flytta på saker, eller för att de vill hjälpa andra länder att bygga läkemedelsindustrier. De flyttar till länder där tillverkningen är billigare än på hemmaplan. Det är alltså företagsvinsten som avgör, inte nationella behov och vad sjuka människor behöver. Nu kommer det rapporter från flera länder på olika håll i Europa om att lagren av viktiga mediciner är slut. Hollands hälsominister säger:

Hälsoministern i Nederländerna,
Bruno Bruins, har redan
efterfrågat en offentligt ägd läkemedelstillverkare
som kan förse
alla EU-länder med de nödvändigaste
medicinerna – det förslag
som hans franska kollega alltså
nu anslutit sig till.

”Om vi är beroende av ett begränsat
antal länder för produktionen
av basämnen (i medicin),
så blir hela produktionskedjan
sårbar”, sa Bruins till nederländsk
tv i slutet av juni.
Som sagt: verkligheten tränger på, och då kan liberalerna larma bäst de vill. Till slut blir det ändå som verkligheten säger.


lördag 6 juli 2019

Sådan är kapitalismen

En del har lite svårt att se hur kapitalism fungerar, vad som är drivkraften. Men vad det handlar om är ju att privat företagsamhet syftar till vinst. Är vinsten för liten är ingen kapitalist intresserad av att investera.

Här är några citat från debattsidan på Svenska dagbladet idag, och det är några företrädare för Apotekarsocieteten som vill slå larm. Först tar vi problemet:

En växande antibiotikaresistens
gör att dagens antibiotika håller på att
förlora sin kraft.
Redan i dag dör 33 000 människor om året
i Europa grund av antibiotikaresistens. Görs
inget drastiskt är prognosen att vi år 2050
kommer att se 10 miljoner dödsfall världen
över på grund av antimikrobiell resistens, det
vill säga att inte bara bakterier blir resistenta
utan att även virus, parasiter och svampinfektioner
utvecklar resistens mot läkemedel.
Här borde ju finnas anledning för de privata företagarna i läkemedelsbranschen att storma in och fixa fram lösningar ... men:

Förutom de vetenskapliga utmaningarna
är de ekonomiska incitamenten att
forska fram nya antibiotika ytterst små. Det
är läkemedel som ska användas så lite som
möjligt, vilket gör dem till en dålig affär för
läkemedelsföretagen att satsa på.
Annorlunda uttryckt så är "de ekonomiska incitamenten" att forska fram läkemedel som skall användas så mycket som möjligt betydligt större för medicinkapitalisterna. Skribenterna hävdar att det som hotar är "Total kollaps för folkhälsan om vi inte agerar". "Vi" innefattar uppenbarligen inte medicinkapitalisterna, och det låter ju som ett politiskt "incitament" för att förstatliga hela klabbet.

fredag 5 juli 2019

Nytt på annat håll



En ny artikel översatt av mig är aktuell hos Global politics. Den här gången handlar det om Syrien och religion. Jag tyckte det kunde vara värt att slänga upp ämnet på bordet, särskilt som "vänstern" (den sörja som Åsa Linderborg inte vill beblanda sig med längre) har  svårt att hantera just religionsfrågor. Eller om man säger rent ut: islam. I Syrien tycks de olika grupperna under statens beskydd ha klarat av leva någorlunda sams. Men "väst" har stött de värsta sorterna av extremister, inte de som är toleranta, samtidigt som man inte verkar särskilt upprörd över att bland annat de kristna riskerar att försvinna från kristendomens kärnområden i Syrien, Irak, Palestina/Israel, Libanon och Egypten. Man behöver inte vara religiös själv för att se detta som en mänsklig katastrof, men vare sig "väst" eller "vänstern" verkar tänka åt det hållet.

För övrigt: Just taffligheten i att hantera religion märker vi bland annat dessa dagar där det ifrågasätts om en kommun har rätt att neka anställda att kila iväg på arbetstid för att be. Arbetstid är arbetstid, och bönestunderna får man hålla på fritiden, är det så svårt att förstå?