lördag 26 maj 2018

Blir AI slutet för kapitalismen?


Feng Xiang, juridikprofessor vid Tsinghua-universitetet i Kina, har skrivit en artikel som hävdar att artificiell intelligens, AI, betyder slutet för kapitalismen. För den som funderat över hur teknologi kan förändra samhället är detta ingen överraskning (Marx skulle inte bli överraskad). Om detta är en verklig fingervisning om vart Kina är på väg så är det mycket intressant. Inte bara teori, utan handfasta verkliga åtgärder också!

Nedan följer en sammanfattning av professor Fengs artikel, och så har jag lagt in en del kommentarer. 

AI är den största utmaningen för dagens socio-ekonomiska system. Om AI kontrolleras av marknadskrafterna resulterar det oundvikligen i en superrik oligarki av datamiljardärer. Den skördar rikedomen som skapas av robotar som driver bort mänskligt arbete och skapar stor arbetslöshet.

[Min anm: För att komma undan problemet med massarbetslöshet förespråkar somliga medborgarlön, andra arbetsgaranti. Jag föredrar det senare alternativet.

Om massarbetslöshet sänker inkomstnivån i samhället bör det påverka de vinster som oligarkerna kan ta ut genom försäljning av varor och tjänster. I marxistisk ekonomi antas dessutom att det endast är levande arbete som kan skapa nya värden, och med mindre levande arbete i förhållande till hela det använda kapitalet kan vinstnivåerna därmed falla.]
Skatteflykt och trixande med användardata är exempel på dessa företags asociala metoder. De slipper undan eftersom det västliga juridiska systemet skyddar privata intressen över allt annat. I Kina finns det stora privatägda internetbolag som Alibaba och Tencent. Men till skillnad från i väst är de övervakade av staten och står inte över social kontroll.
[Min anm: I en artikel i Svenska Dagbladet 20180526 beskrivs den kinesiska modellen så här:  "Det som sedan har växt fram i Kina under de senaste 30 åren kan tyckas vara en ohämmad kapitalism i en diktatur som bara till namnet är kommunistisk. Men det är inte riktigt sant. Oavsett om vi talar med politiska experter, ekonomer eller företag så blir det uppenbart att kommunistpartiet också styr näringslivet, vid behov in i minsta detalj. På sätt och vis kan man säga att kommunism med kinesiska förtecken helt enkelt är socialism där det styrande partiet har  outsourcat driften av företagen på privata entreprenörer." 

Jag har sett olika redogörelser för det här, positiva och negativa. När partiet har celler i alla företag, och den centrala partiledningen styr med fast hand och slår hårt mot korruption och oönskade investeringar, verkar det dock som om staten har god kontroll över vad privatföretagen har för sig.]
Ju mer AI tränger in överallt, ju mindre förnuftigt är det att det förblir i privata händer och tjänar de få i stället för de många. Massarbetslösheten och kraven på allmän välfärd kommer att driva på för att socialisera AI. Marknaden fungerar någorlunda om arbete skapas för de flesta människor. Men när industrin bara skapar arbetslöshet genom att robotar tar över mer och mer finns det inget annat alternativ för staten än att gå in. När AI invaderar ekonomiskt och socialt liv kommer alla privata lagrelaterade frågor att bli offentliga. Det blir  nödvändigt att reglera privatföretag för att upprätthålla någon stabilitet i samhällen som skakas av oavbruten förändring. Denna historiska process är ett steg närmare en planerad marknadsekonomi.
[Min anm: Detta ligger nära Marx uppfattning om hur tekniska förändringar i samhällets bas driver på hur hela samhället utvecklas. De tekniska möjligheterna, i kombination med de problem de kan orsaka, kommer att driva fram nya sätt att organisera samhället. Det gamla sättet kommer att uppfattas som oförnuftigt, och då kommer det att "dåna i förnuftets krater" om inte ansvariga politiker reagerar och agerar.

Den nuvarande ledningen i Kina verkar vara inställd på att agera. Man får anta att professor Feng anser att att det här övertagandet, som alltså i praktiken redan har skett genom att staten kontrollerar privatföretagen, skall ske lugnt och städat. Ingen ny kulturrevolution alltså. Men hur blir det i länder där det snarare är privatföretagen som äger staten?]

Av samhälleliga välfärds- och säkerhetsskäl bör inte individer och privata bolag tillåtas att ha exklusiv tillgång till avancerad AI-teknologi.Om vi inte nationaliserar AI skulle vi kunna sjunka ner i en dystopi påminnande om den tidiga industrialismens misär.

[Min anm. Det finns alltså alternativa vägar som inte är så trevliga, kanske också i Kina som professorn måste varna för? "Socialism eller barbari!"]
Om staten kontrollerar marknaden, i stället för att den digitala kapitalismen kontrollerar staten, kommer de kommunistiska målen att vara uppnåeliga. Eftersom AI gör det möjligt att styra komplexa system genom att behandla stora mängder information i återkopplingsloopar finns det för första gången ett verkligt alternativ till marknadssignalerna som länge har berättigat laissezfaire-ideologin – och alla problem som kommer med den.
[Min anm: med "marknadssignaler" avses att de priser som konsumenterna är beredda att betala också bestämmer vad som kommer att produceras och säljas. Efterfrågan, inte behov, bestämmer. Någon gör ett köp, och det sänder marknadssignalen till producenten. Ett behov som inte kan betala för sig finns inte på den ordinarie marknaden i den liberala ekonomin. Möjligen finns det som välgörenhet vid sidan av.

"Looparna" som Feng skriver om är antagligen samma sak som beskrevs i termen av cybernetik, alltså styrteori, i mitten av 1900-talet när datorer var ganska nya. Ju bättre informationsbehandling, och naturligtvis ju bättre indata till datorerna, desto snabbare kommer det att gå att kunna reagera på förändringar i flödet mellan produktion och konsument och göra lämpliga justeringar.
Tillåt mig i detta sammanhang att påminna om min gamla klassiker om morotspåsen och streckkoden!]
 
Det som fattas här (artikeln är ju inte så lång och täcker egentligen bara problemet när datoriseringen slår ut folk) är lite mer tankar om hur systemet skall styras. Här får vi de tekniska möjligheterna, men hur skall behov definieras och värdesättas - och av vem? I ett kinesiskt sammanhang torde det ännu så länge vara Kinas Kommunistiska Parti, men då är frågan vilka som kontrollerar partiet idag och framöver. Det finns ju en del rikt affärsfolk även i partiet. Hur mycket inflytande kommer de att ha? Med en proletär klasståndpunkt skulle ju arbetarnas och de fattigare böndernas intressen alltid sättas först, men jag är inte säker på att den kinesiska ledningen har just den ståndpunkten alla dagar.

Generellt om det sorgliga ämnet "dagens vänster och tekniken" så avslutar jag med ett citat från min blogg, daterat 29 juli 2007:

Jag har FORTFARANDE väldigt svårt att förstå att inte vänstern hugger tag i frågor om robotteknik, bioteknologi, artificiell intelligens, nanoteknik (och andra grejor som jag inte förstår mig på) eftersom det här är verktygen som skulle kunna föra mänskligheten från "nödvändighetens till frihetens rike". Vore det kanske dags att låsa in ledarna för alla vänstergrupper någonstans och säga åt dem att de slipper inte ut förrän de kan beskriva principerna för en kvantdator och ange grunddragen i nanoteknologin, och sedan förklara hur det här kan länkas in i ett demokratiskt samhälle på oändligt mycket högre nivå än den liberala mischmasch vi har idag?
Jag minns med visst vemod den gång jag försökte prata med en ganska uppsatt dam i Vänsterpartiet om datorernas möjligheter. Hon stirrade på mig och utbrast: "Men jag är ju humanist!" - Tja, det var väl Marx också?

Tur att kineserna kanske gör något praktiskt i alla fall.

torsdag 24 maj 2018

Vad är viktigt i Sverige idag?

Det finns enstaka utländska läsare (svenskar i förskingringen kan man kalla dem) av den här bloggen. De kanske undrar vad som är det viktiga i den svenska politiska samhälleliga diskursen idag. Låt oss studera dagens löpsedlar för Stockholms kvällspress för att se om det finns några ledtrådar:


Så mycket mer än så här orkar jag inte meddela, p.g.a. rådande värmen ...

lördag 19 maj 2018

En Sverigebild

Ja, våren har glidit över till sommar. Ibland är det till och med varmt. Det blommar överallt. På en stängselstolpe sitter en liten kamrat som föredrar att fira sommaren hos oss. Det är trevligt. Det är nordisk, svensk, sommar!

fredag 18 maj 2018

Det har jag sett!

SVT har nyheten om insektsinvasionen som förbryllar experterna. Det tycker jag är en usel kvällstidningsrubrik, allrahelst som det sedan kommer en expert som talar om att det här är fjädermygg som brukar hålla på att bilda rökliknande formationer så här. Inget konstigt alltså.

På länken ovan finns också rörliga bilder av insekterna som bildar något som ser ut som rökpelare. Det var något jag också trodde när jag 9 maj var vid Säbysjön i Jakobsberg och såg en märklig rök som svängde fram och tillbaka, ibland verkade upplösa sig och ibland bli mer samlad. Först trodde jag det var något som brann på andra sidan sjön, eller eventuellt en tromb, men sedan var det klart att det var insekter som rörde sig.

Här är en bild jag tog vid det tillfället:


En sista intressant upplysning i SVT-artikeln är att om man har riktigt många fjädermygg till hands kan man pressa ihop dem och göra biffar av dem. Bra att veta ifall det skulle bli matbrist!

torsdag 17 maj 2018

Hur många dåd av den här typen tål Sverige?

Här är ett par klipp från Sveriges Radio, Radio Västerbotten. Ett mord, och dom har avkunnats. Vad som inte står här kan man hitta i en av de spretiga trådarna på Flashback. Nämligen att offret sparkades och stampades till döds. Synnerligen rå misshandel alltså. Vad som nu kommer fram även i "gammelmedia" är att mördaren har ett utvisningsbeslut på sig sedan tjugo år. Iranier. Medan polisen försökt få ut honom har sociala myndigheter hjälpt honom och därmed underlättat hans kamp för att hålla sig kvar i Sverige. Nu försvåras det ju av att det inte går att lasta av folk hur som helst i Iran, och vore jag ansvarig myndighetsperson i Iran skulle jag nog inte vilja ha tillbaka den här gossen, men betalar vi inte våra egna myndigheter för att de skall hitta på lösningar även på knepiga problem?

Om man nu räknar med offren för IKEA/Västerås-mördaren, samt lastbilsartisten på Drottninggatan, är antalet dödsoffer för personer med utvisningsbeslut 2+5+1=8 under bara några år. Kan man befara att det blir fler? Hur många brott över huvud taget begås av den här kategorin människor, sådana som fått sina asylansökningar avslagna eller helt enkelt bara håller sig dolda utan att ens låtsas att de har asylskäl?

Sedan är det ju inte så bra alla gånger ens med dem som har uppehållstillstånd: det var ju en sådan (afghan) som hjältemodigt lyckas ta livet av en säkert mycket farlig och aggressiv 89-årig kvinna utanför Skellefteå förra året. - Solidariteten med gamla tanter i Sverige verkar rätt begränsad, för jag tror att det bara var en liten notis i tidningen om ett dödsfall och sedan försvann rapporteringen. Inga protestmarscher, tända ljus, kärleksbombningar eller så. Folk på Flashback höll dock koll på den historien.


https://sverigesradio.se/vasterbotten/#

onsdag 16 maj 2018

Röda mattan

Jaha, här har man lagt ut röda mattan vid det östligaste huset ("Brohuset") som byggts i Liljeholmen i Stockholm. Det är placerat väldigt nära nya Årstabron, och torde därmed vara särskilt ägnat för människor som gillar att titta på tåg och höra tågrassel dygnet runt.


Röda mattan ute för nya bostadsspekulanter i ett läge där en massa luft redan pyst ur denna otäcka spekulationsmarknad och spekulanterna inte kommer som förr. När priserna inte längre automatiskt går upp är det inte så kul längre. Åtminstone inte om man är den typen som köper bostadsrätter på spekulation och räknar med att snart kunna sälja vidare och kamma in en nätt vinst.


Är detta månne en misslyckad spekulant som redan kollapsat?

tisdag 15 maj 2018

"I rök och damm"


Kung Karl den unge hjälte
han stod i rök och damm
diktade Esaias Tegnér under tidigt 1800-tal. I början av 1900-talet hävdade den gamle skämtaren August Strindberg att det inte var något märkligt att "stå i rök och damm". Det gjorde ju varenda stockholmare numera, i och med att den kommunala torrsopningen av gatorna införts!

Och så går vi ytterligare hundra år framåt i tiden, till igår i en kommun söder om Stockholm. Bilden är tagen mitt under flödande solsken, vilket faktiskt kan vara svårt att tro. På Strindbergs tid var det gubbar med kvast som rev upp dammet. Numera finns det rejäla maskiner som gör det. Jag gjorde en kringgående rörelse och undgick att försvinna i töcknet själv.

Sydafrikas röst post-apartheid




För anhängare av Israel bör det ha varit en ständig förargelse att Sydafrika efter apartheids fall har kritiserat Israel som just påminnande om den sydafrikanska apartheidstaten. Är det någon större skillnad mellan de "bantustans" som skapades i Sydafrika och de småområden i Palestina där palestinierna trängs ihop?