Hur vore det med "attentatens och jubelidioternas tid" som variant, med tanke på att högerpartiets ungdomsförbund fått för sig att Strindberg vurmade för högern. Jag har inte de djupa kunskaperna om mannen i fråga (har någon det? han måste ju betecknas som "en knepig kille") men det förefaller ändå finnas en långsiktig inställning att han inte gillar förljugenhet och kräver klara svar. Jag får intrycket av en man som ständigt försöker bryta sig loss. Och man kan undra vad han skulle tycka om "det nya arbetarpartiet" och dess släptåg av andra smärre och större partier i regering och i opposition. Vi vet vad han tyckte om exempelvis sin tids militarister, skulle han ha hanterat dagens små fältherrar bättre?
För vem talade Strindberg? Talade det officiella Sverige för Strindberg? 1894 skrev han:
Först och främst måste jag säga att mitt land av princip aldrig hävdar samma åsikt som jag ...1894 var det solitt högerstyre i Sverige. Strindberg höll sig mest i utlandet. Högern (och de perversa liberalerna) gillade inte August. Avskyn var ömsesidig.
Lämplig entrémusik när en moderat träder in i salen kanske vore ouvertyren till Den tjuvaktiga skatan?
Och när musiken tonat ut kan någon högtidlig citera det stycke som jag redan haft uppe på bloggen men som kan förtjäna en repris:
- Ni liberala rojalister, liberala byråkrater, liberala reaktionärer, liberala Skans-patrioter! Liberala förfalskare är ni; därför går jag till socialisterna; det är framtidsfolket under det ni tillhör det förflutna, den avgående träcken! Ni ska få ruttna ner på roten, för ni håller inte ta uti, och yxan är för god för er; ett rep skulle ni förtjäna; Långholmen kan icke rymma er allihop, och fångarne skulle skämmas för ert sällskap, ni som förfalskat opinionen, förgiftat brunnarne och uppfostrat ett släkte i lögn och bedrägeri.
Attentat och jubelfester fanns i undertiteln till Det nya riket, ursprungligen utgivet 1882 och band 12 av Samlade verk. Det korta citatet kommer från Vivisektioner II, sid. 105, band 34 av Samlade verk. Det innehåller en grej där August går över gränsen och förtjänar en utskällning, jag kanske återkommer till det. Långa citatet hittas i Samlade verk band 65, En blå bok I, sid. 380.
Skall vi se det här som ett inslag i min Strindberg-serie, där föregående inslag finns här?
Att peta in personer i fack är en verksamhet för mindre begåvade och kräver närmast att man inte har djupare kunskaper om den man petar in i fack. För människor är inte enkla klossar i enkla former. Jag trodde de flesta kom över det där redan i småskolan när det till slut blev tråkigt att passa klossarna i rätt hål. Men vissa verkar inte komma längre i sin utveckling och förståelse för världen.
SvaraRaderaModerat ungdom får gärna trycka upp "Liten katekes för underklassen" i massupplaga och sprida den. Sen kan dom komma och säga att Strindberg är "deras".
SvaraRaderaSkall det stoppas i fack så bör nog Strindberg ha ett eget fack med etiketten "Strindberg". Annars är han ju rätt svår att klassificera om man skall ta hänsyn till hela paketet.
SvaraRaderaM kanske kan satsa på att blir "den nya underklassen" också, då kan katekesen passa för dem?
Björn,
SvaraRaderavore en bra idé om inte folk genomskådade kejsarens nya kläder med den parollen, då finge de vad de förtjänade. Eller så vore det det slutgiltiga beviset för att vi lever i de blindas rike, där ingen lyssnar på den enögde.
Om illusionen spricker kanske vi kan vänta oss att desillusionerade liberaler börjar författa artiklar av typen "Jag trodde på liberalismen".
SvaraRaderaVid närmare eftertanke har jag läste en artikel med den titeln, men det var nog för över fyrtio år sedan, i Clarté, och jag minns inte om det allvar eller skämt. Undrar om man kan få tag på den igen?
Det där citatet förtjänar att kopieras och sättas upp på väggen.
SvaraRaderaJa, men vänta till i morgon. Nu är det för sent att spika i väggarna!
SvaraRadera