Den som inte tycker om den här bloggposten kan väl åtminstone tycka att det här lönnlövet som jag träffade på i morse är fint? |
Här är bara en kort reflexion till något som kan utvecklas mycket mer. Jag föreslår följande:
Planekonomi ingår i människans natur som samhällsvarelse.
Den moderna människan uppstod för cirka 200.000 år sedan och kulturyttringar går tillbaka åtminstone 170.000 år. Men fasta jordbrukarsamhällen har bara funnits i drygt 10.000 år. Under större delen av sin existens har människor varit rörliga jägare och samlare. Som sådana måste de ha mycket goda kunskaper om vad som finns när, hur man får tag på det - det krävs alltså planering. Människan är mentalt skapad som en samhällsvarelse. En isolerad människa kommer så småningom att bli noll människa, kommer att gå under och försvinna utan saknad. Samhällen måste ha ett kollektivt tänkande framåt: "Hur fixar vi försörjningen i morgon?" Den isolerade marknadsmänniskan, individen, är en avvikelse som uppstått de senaste tre hundra åren ungefär på några få ställen i världen och sedan spritt sig som ett elakt virus. Människan är en produkt av evolutionen. Frågan är om detta virus kommer att döda kroppen där det slagit sig ned, eller om effektiva motgifter kommer att utvecklas och människan som samhällsvarelse kan leva vidare och utvecklas.
Tror jag etiketterar detta som 'antropologi'. 'Läran om människan.' Definitionen av antropologi tror jag varierar, men följande kan vara med: studier av människan som biologisk varelse, historia, arkeologi, språk, filosofi. Och med det har vi täckt in ett antal intressanta ämnen. Själv skulle jag nog lägga till 'sociologi' som ytterligare en avdelning (om nu inte sociologi kan sägas ingå i filosofin) och ekonomi som underavdelning till sociologin.
4 kommentarer:
Fast en varning är på sin plats.
Under större delen av sin existens har människan ingått i grupper på några hundra personer max. Det är ungefär så många man kan hålla ordning på som personer. Planering och framförhållning med personer man känner följer helt andra regler än opersonliga sådana, i grupper på flera miljoner.
Utbytet i små grupper följer logiken för gåvoekonomi, lär oss t.ex. Karl Polanyi och David Graeber. Dvs man reagerar personligt, skänker saker till folk som behöver för att man kan räkna med att dom kommer att göra likadant.
Men större grupper av människor som inte känner varandra personligen måste tillgripa korsetter för sitt utbyte, i form av marknad och offentlig omfördelning. Båda dessa har sina för- och nackdelar, och man får avgöra från fall till fall vilket som är rimligast med hänsyn till säkerhet och transaktionskostnader.
Dessutom tillkommer en poäng för marknaden i form av behovet av lufthål för det oplanerade. Det ska inte vara nödvändigt, alltid och överallt, att få majoritetsbeslut för allting. Ibland måste det vara möjligt att göra något spontant.
Glöm inte utvecklingen från den LOKALA byn till den GLOBALA byn!
Begreppet "den global byn" har jag aldrig förstått, det verkar mest som en eufemism.
Det är stordrift som gäller. Allt annat skulle sänka vår levnadsstandard till medeltida nivå. Och sånt som produceras med stordrift måste spridas via marknad eller offentlig omfördelning. En del lämpar sig bättre med det ena, annat med det andra. Öl funkar utmärkt med marknad och skulle bli sanslöst dyrt på annat vis, sjukvård kräver omfördelning (det var ärkeexemplet som Douglass North använde för att visa hur dyrt det kunde bli med marknader).
Vi får inte göra misstaget att sätta likhetstecken mellan marknad och kapitalism. Kapitalism är att en viss definierad klass har till uppgift att i oändlighet ackumulera kapital. Det är förstås onödigt, även om man fördelar öl via marknader.
Du har slarvat med studierna av McLuhan märker jag ...
Skicka en kommentar