De återkommer till 1992, året som SMHI betecknar som ”det kanske svåraste fallet av försommartorka i vårt land under de senaste 100 åren”. Sedan dess har emellertid mycket förändrats, men trots att produktiviteten har ökat och tekniken utvecklats, tycks sårbarheten större i dag.
– Varje gård var igång då, man hade kanske 20 kor i ladugården som man kunde klara med att släppa in på en skogsbit och hämta en balvagn med hö hos grannen. Sedan dess har det skett sammanslagningar och rationaliseringar, så nu är det 150 kor i ett stall och lika många ungdjur. Med den mängden kan man inte ligga på marginaler så att man klarar torrår, förklarar Rolf.Vi känner ju till termen "stordriftsfördelar". Stora enheter kan drivas mer rationellt, med lägre styckkostnader för att få ut en slutprodukt. Uppenbarligen finns det dock tillfällen när man snarare bör se till "smådriftsfördelar". Kanske detta är särskilt allvarligt i en bransch som ser till att vi har mat på bordet.
Nu gäller det inte bara att små och mellanstora jordbruk slås ut, det är även koncentrationen inom vidareförädlingen som är tveksam. Ju färre slakterier, kvarnar, mejerier etc., desto sårbarare blir livsmedelsförsörjningen. Men ekonomerna har ju bestämt att lokala mejerier inte är lönsamma, och vem kan säga emot det ... tills det blir kris?! Dock, när det väl blir kris är det i senaste laget för att vidta åtgärder. Blir det ett uppvaknande nu då? Kommer insikten slå igenom att, vad än EU säger, så måste Sverige ha en fungerande självförsörjning i hela kedjan från producent till konsument? Det kommer att kosta en del, och det betyder att en del marknadsfriheter åker över bord. Möjligen kan en liberal ekonom säga att det ändå är billigare att bara svälta ihjäl, men det känns inte som ett bra argument. Man skojar inte med "modernäringen" hur som helst.
8 kommentarer:
Är inte torkan mest en ursäkt?
Höpriset harmoniseras med pelletspriset.
Korna slås ihjäl av samma anledning som att det är polsk gris i alla Scans baconpaket med texten "Alltid svenskt kött". Så nu skall vi äta upp både liket av den polska grisfarmaren och liket av den svenska mjölkbonden för att vi bråkar med Ryssland. Man kan fråga sig vem som vinner en konflikt när ena sidan får konflikten att bygga upp det egna jordbruket, medan andra sidan slår ihjäl jordbruket för konfliktens skull.
Visst förstaskörden hö låg på sina håll så lågt som 50%, men värmen lagras till viss del i marken och när regnet kommer så kan vi få en normal andra skörd och en normal tredjeskörd, eventuellt måste tredjeskörden tas senare än jordbruksverkets rekommendationer. Vad är 50% av 33%? Är det en katastrof eller inom normal variation?
Att minska kobeståndet inom EU är ju en självklarhet när man tappar tillgång till den ryska marknaden för mejeriprodukter. Att minska hästbeståndet är inte heller fel.
Jag kan för lite om jordbruk för att göra några bra utlåtanden. Kan bara konstatera att mina tomatplantor behöver vatten varenda dag. Samt att gräsmattor kan torka väldigt länge, men piggna till väldigt kvickt bara det kommer en lagom mängd vatten. Det kanske kan överföras till fodergrödorna, men hur är det med spannmål? Kan sena regn långt efter ordinarie skördeperiod rädda vetet?
Nu har ju den ryska marknaden fallit bort vilket är dumt, men då borde väl överskottet kunna täcka upp åtminstone någon del av den produktion som faller bort pga dåligt väder? Bristen pga torka borde då inte bli så stor i västra Europa. Men jag vet inte om det stämmer. Antar att "producentledet" gärna passar på att höja priserna med hänvisning till torkan, vare sig det är rimligt eller ej (samtidigt som man inte kan bortse från att en del bönder verkligen är illa ute och riskerar konkurs). Då är det nog livsmedelsindustrierna man bör hålla ögonen på, inte bönder som väl sällan säljer direkt till de slutliga förbrukarna.
Undrar förresten var det där "smörberget" tog vägen som det pratades om förr i tiden i gamla EEC?
Vetet är nog kört. Men det man talar mycket om på sina håll är just foderbristen. Står dessutom en Arlabonde(kolsjosen) med ett flin i tidningen och talar om att han anmält 250 kor till slakt, så har han gjort kalkylen, han tjänar bättre på att sälja hö. Annars slår man inte ihjäl kapitalet. Det är nu man justerar kobeståndet för saknad tillgång till den ryska marknaden och foderbristen är den offentliga lögnen, för ensilagebollarna ligger på åkrarna fortfarande efter första höskörden. Den stora kobonden som slår hos oss har inte visat något intresse för att slå de ytterligare tre hektar vi har. Men man har lyckats trumma upp hysteri hos alla hästägare som inte säkrat tillgången till foder till sina djur. Jag har läst om folk som slaktar sin hästar för att de för första gången måste betala för foder till sina djur.
En reduktion av ko och hästbestånd.
Hm, intressant. Skulle det vara dags för en anti-kulak-kampanj?
Men är bortfallet av Vete verkligen en kris? Man har varit försiktig i sina prognoser på jordbruksverket. Man har inte trummat upp en hysteri på nätet om det iaf. Hade man det hade jag nog börjat tröska lite siffror och sett om det har något att göra med att vår relation med världens största veteproducent, Ryssland, har något med saken att göra.
Jag brukar säga att det är i grönsaksdisken man ser världspolitiken. Vårt stöd till den nya regimen i Zimbabwe hittar man i grönsaksdisken men hitflugna sockerärtor från landet ifrån. Man ser ju ofta hur det är med förhandlingar om JAS med fattigare länder, då brukar det alltid dyka upp grönsaker därifrån på COOP och ICA.
Men världspolitiken syns också i andra verksamheter än grönsaker. Med den enorma prisstegringen på foder och med en upptrummad hysteri bland foder kunder som driver priserna uppåt, kanske det är mer än bara torka det handlar om.
Är det hästägarna som kommer se till att CETA får en ökad praktisk betydelse? Kommer hästägarna att se till att CETA drabbar det svenska jordbruket?
https://imgur.com/a/OBde74Q
Himla praktiskt med ursäkter så som torka, skogsbränder och gud vet allt. Då kan man smyga in lite stimulanspolitik utan att någon skugga faller över varesig kapitalismen eller EU.
https://imgur.com/a/8lgrbEH
Lite torka och skogsbränder är användbart för att baxa oss allt närmare NATO. Kan NATO skicka ett symboliskt plan i slutskedet och sedan kan propagandisterna skrika sig hesa om hur viktigt vårt närmande till NATO är.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/07/regeringen-ger-msb-ratt-att-begara-in-ytterligare-internationella-brandbekampningsresurser/
Hade inte Ryssland en jätteskörd av vete förra året, en av de bästa någonsin? Det kanske går att köpa några säckar därifrån (utsmugglad med falsk vitryskt ursprungsmärkning)?
Generellt så är väl katastrofer (naturliga eller mänskliga) alltid ett motiv för att göra något man annars inte kan/vill/törs göra. Med andra ord gäller det att se upp när någon kommer och larmar om eländes elände. Kan ju misstänka att de svenska kulakerna och deras jordbrukskooperation försöker använda torkan för att höja priserna mer än vad som är rimligt i förhållande till de verkliga skadorna.
Och så kan man fråga varför man inte hyr in det där jättestora ryska brandbekämpningsplanet. Har inte hängt med i frågan, är det så dj-a dumt att sanktionerna på något sätt spelar in?
Skicka en kommentar