"Frivilligorganisationer ett hot mot u-länderna"

De är fascinerande, det där buset i regeringen. Nu är det Ewa Björling, handelsminister, som är i farten på Dagens Nyheters debattsida angående frihandelsavtalet mellan EU och många länder i Tredje världen (jag har skrivit om Afrikadelen här tidigare).

Vad är EU då? Kom ihåg att kärnan i EU är en samling halvskumma kolonialister som ibland drog sig ur kolonierna mer eller mindre godvilligt, men ibland handgripligen måste kastas ut till ett oerhört mänskligt pris. Och när den gamla kolonialismen gick i graven fick vi snart ett nytt begrepp: nykolonialism.

Och vilka är "frivilligorganisationerna" som skulle hota u-länderna genom att inte köpa frihandelsteorierna rakt av? Ministern anger Oxfam, Forum Syd och Afrikagrupperna. Oxfam vet jag inte mycket om men Forum Syd innehåller välmeriterade organisationer som Naturskyddsföreningen och Rädda Barnen, och Afrikagrupperna har stolta traditioner sedan kampen mot apartheid i Sydafrika och befrielsekrigen i de portugisiska kolonierna. Minister Björling och hennes kollegor har knappast den typen av meriter. Och efter att ha läst den här tiraden ger jag inte mycket för ministern som främjare av utveckling:

Om det är något som historien lärt oss är det nämligen att mer handel och en större öppenhet mot omvärlden är något helt centralt för länder som vill bygga upp sitt eget välstånd.

Om det är något som man bör lära sig av "historien" - i detta fall får vi anta att det rör sig om utrikeshandelns historia - är att ju ojämlikare de handlande parterna är, desto större är risken att de kommer att bli ännu ojämlikare av handelsutbytet om inte lämpliga korrigeringar görs. Den fattigare parten kan ha tur och sitta på en åtråvärd råvara (och vara stark nog att försvara den mot direkt ockupation av utomstående) eller ha möjligheter att bygga sin egen ekonomi bakom tullmurar för att ge den möjlighet att fungera i konkurrensen. Är det ett land med rätt få råvaror och en lågt utvecklad ekonomi är det i underläge redan från början och kommer förmodligen att fortsätta att vara det.

Björling och hennes kompisar saknar helt enkelt en viktig sak, nämligen trovärdighet. Frågan är hur mycket moral de har, eller om den också saknas. Även om ministern verkar snyggt uppklädd på bilden i papperstidningen känns det hela ganska sjaskigt.