En bild jag tog på Ringvägen i morse. Två saker: en man på en reklamaffisch som omfamnar det käraste han har (sin bil - snacka om psyko!) och en grundligt sönderslagen ruta i någon slags (telefon?)kiosk. Klicka på bilden så syns det lite tydligare.
Vi kan ju använda det där för att fundera vidare, och anknyta till vad Lena Adelsohn Liljeroth med flera skriver om reklamskatten i DN idag. De vill avskaffa den. Enligt dem
är reklamskatten ideologiskt feltänkt. Reklam är en del av företagens marknadsföring, som är en central och nyttig del i marknadsekonomin - inget som ska straffbeskattas.
En skatt blir inte ett straff för att man lägger till straff före skatt, det är ett retoriskt knep att orda om straffskatt. Dessutom bör företagen vara allmänhetens tjänare och inte dess herrar, vilket läsaren kan fundera på medan läsandet av detta inlägg (eventuellt) fortsätter.
Varför finns reklamfinansierade media? De kan ha hög eller låg kvalitet, men de har ändå ett överskuggande mål: att leverera läsare till reklamen. Uppfylls inte det målet kan de inte existera. De som köper reklamplats förväntar sig att reklamkonsumenterna skall konsumera deras varor eller tjänster. Inte något konstigt med det, om det inte vore för den tid vi lever i. Den kännetecknas bland annat av:
- Ett dj-a stort ekologiskt fotavtryck där vi sliter ner det kapital som Jorden utgör i stället för att klokt och gott leva på räntan. Resurskris med andra ord.
- En klimatkris som åtminstone delvis kan knytas till mänskliga aktiviteter
- Ett samhälle med allt större frustration, vilsenhet, energi som inte har någonstans att ta vägen.
Dessutom påstår (som jag nog redan tidigare påpekat) även neoklassiska nationalekonomer att ju mer vi konsumerar desto mindre blir tillfredsställelsen av ytterligare konsumtion. Att svenskarna är gnälligare idag än på femtiotalet kan vara ett tecken på att det verkligen fungerar så.
Jag vet inte hur betydelsefull reklamskatten är i sig, men man kunde ju ta en diskussion ur flera synvinklar (ekonomiska, filosofiska och moraliska exempelvis) om hur lämpligt det är i idag att vidta åtgärder som syftar till att driva fram mer konsumtion. Det hjälper oss inte att bygga samhället resurssnålare och mänskligare, snarare förmodligen tvärtom. När det finns klara misstankar om att tillväxtsamhället växt över gränserna för vad som är hållbart finns det goda skäl att hålla igen. Detta uppskattas förmodligen inte av enskilda vinstmaximerande företagare, men som jag skrev ovan skall de inte vara våra herrar utan våra tjänare. Det finns inget som säger att det som är bra för den enskilde företagaren är bra för samhället i stort. De skall inte kunna jaga oss överallt och tjata om att vi skall köpa.Om man skall följa Alliansens linje är det ju inte önskvärt att vi sätter upp ett anslag på brevlådan om att vi inte vill ha reklam. Frågam är om inte de reklamfria zonerna i samhället bör utökas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar