Är du fortfarande kamrat?

Det var länge sedan jag skrev något om Nepal här på bloggen. Den politiska situationen har varit permanent krisartad och i stort sett bara gått ut på att övriga partier försökt hindra att maoisterna får det genomslag i politiken som de borde ha som största parti efter senaste valet. För landet och folket har man inte tagit något ansvar och det hela har förvärrats av att delar av maoisternas ledarskap tycks ha sadlat om och givit upp den revolutionära kampen. Det är alltid OK att förhandla och kompromissa vilket gamle Mao själv nog skulle ha påpekat, men det finns gränser som inte bör passeras eftersom man då sviker och saboterar den kamp som så många offrat så mycket för. Och det är det som Prachanda och Bhattarai har gjort anser många medlemmar i deras parti, och de har gjort det av privata egoistiska skäl. En dikt av en missnöjd medlem har cirkulerat på nätet ett tag, och jag har försökt mig på en översättning (den som inte gillar den får gå längre ner och läsa den engelska versionen som jag antar i sin tur är en översättning från nepali). Om man tänker lite bredare: det här kan vara en klagosång i vilket massparti som helst där ledarna från att ha varit du och kompis med medlemmarna och folket på gatan går till att segla iväg till sin egen oåtkomliga sfär.

Kamrat!

När du var på gatorna

talade du revolution

Kamrat!

När du var i slummen

talade du befrielse

Kamrat!

När du var med folket

som fisken i vattnet

Talade du marxism

Talade du leninism

Talade du maoism

Du talade så mycket

socialism och kommunism

och jag vet inte vad

Men nu kamrat!

När du är ordförande

hör du inte

vad gatan skulle vilja säga dig

Men nu kamrat

När du är i ditt himmelska kungarike

besöker du inte slummen

inte ens bara för att ta reda på

om de är lyckligt döda

eller fortfarande lever

Men nu kamrat!

När du är i palatset

möter du inte folket

ens för att klargöra

vilka klagomål de skulle vilja framföra

Ärligt talat

om du inte bekymrar dig:

Det du var i det förflutna, kamrat

är du inte i nuet

Du har ändrats så underbart

när ingenting ändras

med ditt vänliga godkännande

Får jag ställa den viktigaste frågan:

Å, kamrat!

Är du fortfarande kamrat

eller vad som helst

utom kamrat?

Poem: Are you still a comrade?

by Dil Sahni

Comrade!
When you were in the street
You spoke revolution

Comrade!
When you were in the slums
You spoke liberation

Comrade!
When you were with the people
Like the fish in the water

You spoke Marxism
You spoke Leninism
You spoke Maoism
You spoke so much
Socialism and Communism
And what not

But now Comrade!
When you are in the chair
You do not hear
What the street would say to you

But now Comrade
When you are in your heavenly kingdom
You do not visit the slums
Even just to confirm
Whether they are happily dead
Or still alive

But now Comrade!
When you are in the palace
You do not face the people
even just to ascertain
What complaints they would make

Frankly speaking
If you don’t mind
What you were in the past Comrade
You are not in the present
You are wonderfully changed
When nothing is changed
with your kind permission
May I ask you the crux of the question

O Comrade!
Are you still a Comrade
Or everything
Except a Comrade.