En infödd Söderbo vid namn Björn sitter i sitt Stockholms-ide och brummar och tänker om politik och samhälle, konst och litteratur, vetenskap, natur och filosofi. Och lite annat också, när andan faller på.
torsdag 15 mars 2012
A priori - medfödda kunskaper
A propå föregående inlägg om Kant och begreppet 'a priori' så ramlade det in ett e-brev med ett bra tips: Man kan säga 'medfödd' på svenska för att få det hela begripligt. Kunskaper 'a priori' är ju inte förvärvade, man så att säga bara har dem, och då kan man lika gärna hävda att de är medfödda (även om det kanske inte var just så som Kant tänkte sig det - det kan visa sig när jag kommit längre i boken hoppas jag). Några synpunkter på det?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Chomsky har ju sina teorier om medfödda språkkunskaper, se http://en.wikipedia.org/wiki/Universal_grammar
Men som artikeln visar är teorin inte oomstridd. Så det skulle vara intressant att veta om Kants teori är vetenskapligt bevisad eller bevisbar, eller om det bara är "religion". Dvs ett språk att använda om sånt vi inte vet.
Ja, det är nog en ganska bra första översättning av "a priori".
Men jag tror inte Kant hade accepterat den. Begreppet "medfödd" är ju biologiskt, empiriskt. Medan Kant trodde att han undersökte någon sorts "rent Förnuft", totalt skilt från allt empiriskt.
John Locke är väl annars mer förknippad med det begreppet "medfödd". Han ansåg ju som bekant att människan inte har några medfödda idéer, vilket väl får sägas är en rätt rimlig ståndpunkt. (Fast det beror ju på vad man menar med idé...)
Det finns en stark filosofisk strömning idag som ifrågasätter Locke och hans "tabula rasa". Jag tror dom har fel.
Bristen med Lockes empiristiska filosofi var att hans tes om att våra sinnesintryck är allt vi i grunden kan veta något om. Han tvivlade inte på att "tinget i sig" finns, men vacklade i frågan om man kan veta något om det.
Lockes "sunda förnufts-filosofi" ledde direkt till Humes tvivel på allt och till Berkeleys försvar för religionen: det finns ingen materiell yttervärld och det är Gud som framkallar våra förnimmelser.
Kant utgick från Humes skepticism, men Berkeleys subjektiva idealism var han, till sin heder, bestämd motståndare till.
Steven Pinker är också känd för sin kritik av Lockes "oskrivna tavla".
Går Kants idé om apriori-kunskaper att empiriskt bevisa eller motbevisa? Ja!
Det är många som har påpekat att Kants uppfattning om att euklidisk geometri är självkart sann, kan sägas motbevisas av att Einstein var tvungen att använda icke-euklidisk geometri i den allmänna relativitetsteorin.
Däremot kan det väl mycket väl vara så att människans böjelse för euklidisk geometri är "medfödd" på grund av evolutionära skäl. Där kan Steven Pinker ha rätt.
Jag måste bara sprida denna:
Den tankspridde professorn kom via krogen hem och såg en okänd man i sängen jämte frun.
“Å fan, har jag redan gått och lagt mig!”
/Skvitt
Ursäkta att det varit knapert från min sida med svar på alla intressanta kommentarer. Det är ju vår ...
Är visserligen inte Kant-expert men vad jag förstått av det han skrev om vetenskapligt tänkande, så var det inte sådant vi vanligen talar om som kunskap, som var medfödda, utan det var förutsättningen för att uppfatta omgivningen som var medfödd. Vi uppfattar omgivningen utifrån, tänkte han sig, ett antal medfödda tankekategorier (tror de var 12), såsom att vi ser rummet tredimensionellt, att vi uppfattar tiden på ett visst sätt, att vi tenderar att tro att allting har en orsak. Detta brukar vi idag tala om som "vad vi uppfattar med våra sinnen", som organiserar omvärlden åt oss. Vi uppfattar inte världen som den är, menade Kant, eller i varje fall kan vi inte veta om vi gör det, så hur "tingen är i sig" kan vi aldrig veta säkert.
Han trodde att det fanns eviga sanningar, eller ville att det skulle finnas sådana, och var inte glad åt Humes epistemologipessimism och menade att han hade lösningen här. Eftersom vi alla har samma uppfattningsappart med dessa a priorin, kommer människor alltid att uppfatta vissa saker på samma sätt, alla förnuftiga människor att göra det, därför kommer somliga kunskaper, sanningar, aldrig att förändras, vara eviga sanningar för oss alltså.
De här idéerna tog sedan Konrad Lorenz upp och menade att hade Kant levt efter Darwin så hade han förstått att dessa sinnen, de aprioriska kategorierna, var utvecklade av evolutionen, och eftersom de fungerade för överlevnaden för arterna, så var de riktiga, avbildade omgivningen korrekt. Visserligen ser vi inte allt i verkligheten, och olika djurarter uppfattar omvärlden olika, vilket innebär att de ser olika delar av verkligheten. Alltså kan vi inte med våra sinnen hävda att vi kan uppfatta allt, men det vi faktiskt uppfattar, det har vi anledning anta stämmer med verkligheten eftersom det fungerar för överlevnanden.
Med detta var den numer ganska populära evolutionsepistemologin född.
Slutligen angående Locke så var det nog han som inspirerade Kant att utveckla sin teori om " a priorin". Locke var inte fullt så korkad som man framställt honom. Han "tabula rasa-teori" innebar inte att människor inte hade någonting alls medfött, som man idag ofta påstår att han sade. Man hade på hans tid en överdriven tro på den sokratiska idén att alla kunskaper var medfödda. Detta protesterade Locke emot, han var utpräglad empiriker/empirist. Men, han ansåg också att människan har en massa förmågor, alltså inte kunskaper, medfödda. Han betraktade dessa förmågor eller reaktionstendser som av Gud givna. Hans idéer var tämligen förnuftiga alltså. Även om Locke kunde man idag säga att hade han fötts efter Darwin så hade han talat om biologiskt utvecklade och medfödda förmågor och uppfattningsapparater som bestämmer hur vi uppfattar omvärlden.
Tack Kerstin, det var en rejäl genomgång. Undrar om Kants filosofi på något sätt kan räknas som "ett ting i sig" som vi inte kan nå fullständig kunskap om?
Nåja, jag fortsätter med några sidor Immanuel per dag så länge jag orkar, får se om det leder fram till något ... till något definitivt svar, eller till fler frågor!
Skicka en kommentar