Har ingen större skrivlust just nu. Men här är ett lästips, en kort artikel som ställer frågan om tillväxten i USA är på upphällningen (och vi kan väl modifiera resultaten även för andra utvecklade länder). Tror jag återkommer till ämnet längre fram. Möjligen kan man koppla ihop den avstannande tillväxten med ett annat fenomen inom ekonomin som Marx kallade "lagen om profitkvotens fallande tendens".
Det finns ju flera faktorer som kan göra att tillväxten inte är vad den varit. En är att vi närmar oss resurstaket inom olika sektorer. En annan, som påpekas i artikeln, är att delar av tillväxten har varit engångseffekter. Jag tror den svenska termen för en del av detta är 'överflyttningsvinster', som när lågproduktiva småbrukare skolades om till högproduktiva industri- och byggnadsarbetare på femtio- och sextiotalen i Sverige. Det kan också vara engångseffekter av att rinnande vatten och toaletter flyttat inomhus - de lär ju inte flytta ut igen. Kort sagt, det finns en massa tillväxtfaktorer som var viktiga under en uppbyggnadsperiod men som inte är det längre. (Att folk är friskare, bättre närda och lever längre, kan också ha givit engångseffekter eftersom den förbättringen har skett under en relativt kort tid.)
Detta kan nog slå igenom på hur folk lever i de utvecklade länderna. För bortåt fyrtio år sedan varnade den grekisk-franske ekonomen Arghiri Emmanuel att lyftet för arbetarklassen i industriländerna kunde vara en tillfällig historisk företeelse. Den normala arbetarlönen under några årtusenden har legat på existensmininum, och inte så mycket mer. Standardhöjningen i några länder från slutet av 1700-talet kan ha varit en avvikelse. Vi får se hur det blir med det!
Vad det gäller datoriseringen så syntes den överhuvud taget inte i produktivitetsstatistiken under en period. Författaren har dock upptäckt detta - men konstaterar att effekten inte är så stor.
De tillväxteffekter som inte finns så mycket av i USA och Västeuropa längre torde dock vara i full sving ute i Tredje världens mer alerta ekonomier. Där finns mycket att göra. På sina håll gör man det också.
En infödd Söderbo vid namn Björn sitter i sitt Stockholms-ide och brummar och tänker om politik och samhälle, konst och litteratur, vetenskap, natur och filosofi. Och lite annat också, när andan faller på.
4 kommentarer:
Exponentiell tillväxt bör man nog glömma. Det mätförfarandet känns mer som en konstruktion ämnad att få folket att tro att det aldrig går tillräckligt bra.
Ang. datorer, helt ovetenskapligt tycker jag mig se i min omgivning, att datorer i mångt och mycket inte ökat produktiviteten, utan istället bara mångfaldigat bruset.
Lätt som en plätt kan man skapa mängder av glassiga powerpoint-presentationer, printa dokument i drivor, och det hela ser ut som mångfaldigad produktivitet. Men är det det? Skogs- och pappersindustrin får förstås producera mer.
Sedan finns det områden där datorer mångfaldigat produktionen utan att ge någon ökad tillväxt. Inom musik, film och foto har den exploderat tack vare att utrustning, tidigare få förunnade, numera har blivit allmängods. Tillverkning av allehanda pryttlar och deras eventuella handhavande-specialister har genom det försvunnit. Förmodligen liknande på andra håll.
Datorernas intåg är lite som toalettinstallationer, en ordentlig skjuts fram till mättnad följt av utplaning, men med skillnaden att det finns ett större bortfall någon annanstans, större än vad utedasstillverkning och dess experter utgör, gissar jag.
En grundtanke i den neoklassiska mikroekonomin (stöttad av konstiga formler och diagram) är att den marginella nyttan och/eller tillfredsställelsen av ytterligare konsumtion visserligen är avtagande ju mer man konsumerar, men man vill ändå alltid ha mer. Somliga kritiker anser dock att mikroekonomernas människa är en väldigt konstig figur som knappast hittas i levande livet.
I vissa miljöer av industriell typ som redan under sin manuella period var genomrationaliserade kan man ju undra hur mycket extra en robot betydde - jag vet inte. På kontoren tog datorerna bort hela yrkeskategorier, som skrivbiträden och sekreterare, men jobben försvann ju inte utan utskrifterna togs över av andra.
Björn: Ja en massa jobb som man fortfarande hade behövt kompetens för utförs nu av folk som inte är kompetent för det, och inte sällan till mycket högre lön och på sådant sätt att man inte utnyttjar dessa människor där de har sin kompetens, som när läkarsekreterarna försvann(har visst kommit tillbaka dock) eller polissekreterarna, manusredigerare på bokförlag etc. Nu sitter forskare och redigerar sina egna manus, till en väldigt högt kostnad istället för att forska, som de är utbildade för ex. Datorerna medförde alltså en kompetenssänkning inom många områden, liksom privatiserandet har gjort :-(
Man kan ju se det som en tendens inom kapitalismen att utjämna det mesta (utom klasskillnaderna). En grå utsmetad massa av halvkompetens.
Skicka en kommentar