tisdag 15 oktober 2013

Hör upp syndare!

Hör upp syndare, episcopum habemus: 


Tweets

Stort tack för alla glada tillrop! Jag är omtumlad, glad och tacksam för det stora stödet!

Förr kunde biskoparna heta sådant som Kol eller Jarler (plockat ur minnet, rätt mig om jag har fel) så det kanske fungerar med Antje också. Ölandsprästen Dag Sanddahl är rolig att läsa ibland men nu tycks han ha ramlat över stupet i ren upprördhet. Den här tyska damen vann ärkebiskopsvalet redan i första omgången. Och jag tvivlar på att hon är hemlig (öst)tysk agent. Möjligen (väst)tysk då, men vilka hemligheter förväntas hittas i den svenska kyrkan? Biskop Antje åtminstone kan se till att in- och uttågen ur kyrkorna i fortsättningen sker i god preussisk marschordning!

De gammelkristna har det jobbigt nu kan man säga. Å andra sidan kanske de nykristna inte heller har det så lätt. Det kan ju inte vara lätt när stora delar av det budskap man antas tro på inte fungerar, inte talar till folk längre, inte är troligt. Bibeln kan i princip slängas bort, det räcker med att behålla ett par rader (från Bergspredikan) som säger att man skall behandla andra människor som man själv vill bli behandlad. Och den principen har ju uttalats i andra religioner och filosofiska system och kan därmed misstänkas vara allmänmänsklig och grundad i människans för-mänskliga gener. Därmed kan den knappast kallas religiös utan just grundläggande mänsklig. Profeter kan tala för den, men korsfästelser, folk som går på vattnet eller sticker rumpan i vädret fem gånger om dan för att be till en obefintlig gud behövs inte.

Ju färre fantatiker i en organisation, desto svårare får den att hålla ut när tiderna ändras. Och jag tror inte att mängden fanatiker är så stor i Svenska kyrkan, vilket betyder att dess framtidsutsikter inte är så lysande.

7 kommentarer:

Hannu Komulainen sa...

Antje lär inte vara helt övertygad om jungfrufödseln i alla fall. Frågan är var gränsen går idag för att man ska kunna kalla sig för kristen. Jesu uppståndelse från de döda kanske?

Men sen finns det ju dom som inte bryr sig, som Jan Myrdal som stannar kvar i kyrkan och kallar sig för lutheran. Men han tillhör nog den sista generationen maoistiska, ateistiska lutheraner :-)

Björn Nilsson sa...

Maoistisk, ateistisk lutheran - det låter något det! Av för mig svårförståeliga kommentarer hos Dag Sandahl verkar det som det finns en oro för att Svenska kyrkan med den nya ärkebiskopen skall gå från att vara evangelikal till att bli protestantisk - och jag som alltid trott att den var protestantisk! Fattar ingenting.

Hannu Komulainen sa...

Dag Sandahl har man ju sett några gånger på TV representera en högkyrklig falang inom Svenska Kyrkan, en falang som är motståndare till kvinnliga präster.

Jag har aldrig förstått varför Myrdal stött Sandahl i hans kamp. Att Sandahl råkar vara politiskt progressiv kan inte räcka som motivering.

Är man ateist så borde man väl sympatisera mindre med de bokstavstroende än med dem som är beredda att luckra upp läran och därmed fjärma de kristna från de gamla dogmerna?

Björn Nilsson sa...

Myrdal har dragit den där historien om den frireligiöse torparen och den frisinnade godsägaren några gånger. Minns inte detaljerna, men andemeningen torde vara att torparen är förtryckt av godsägaren, trots att den senare är en frihetsälskande liberal. En person kan vara närmast reaktionär i vissa avseenden men progressiv i andra, som en religiös socialkonservativ människa som ändå har positiva tankar om social rättvisa och att folk inte får behandlas hur som helst. Tror att den tidigare biskopen Gärtner var av den typen, och Sandahl kan väl passa in där också. Men hans kampanj mot nya ärkebiskopen lät ganska unken och bitter och full med skumma antydningar och frågor - dock med färre svar.

Carl Jacobson sa...

Gränsen för var man kan kalla sig kristen går vid vad som fastställts i trosbekännelsen.

Av detta skäl är flera väletablerade "kyrkor" per definition inte kristna - hur mycket de än pratar om Jesus. Dit hör t.ex. Jehovas Vittnen, mormoner, m.fl.

Sen finns det ju "kryphål" antar jag - dvs. man kan göra egna tolkningar av det som står i trosbekännelsen...

Björn Nilsson sa...

Finns det inte flera trosbekännelser, eller minns jag fel?

Mormonerna kör ju med egen 'helig bok' vilket väl också är något som diskriminerar dem som godkänt kristna enligt standardformuläret? Vad som antas ingå i den centrala kristna skriftsamlingen fastställdes ju för länge sedan (på 300-talet?)

Carl Jacobson sa...

Visst Björn, det finns många, men det är två som allmänt anses definiera vad som är kristen tro:

Den apostoliska trosbekännelsen som man läser i svenska kyrkan, och den Nicenska som vanligen sjungs i katolska kyrkor i hela världen.