... as the exceptional dogs of war, inequality and divide and rule keep barking, the China-Russia pan-Eurasian caravan will keep going, going, going - further on down the (multipolar) road.
Jaja, hundarna skäller och karavanen vandrar vidare. Jag har sett några olika versioner av Kinas stora vision av 'den nya sidenvägen'. I en tänkte man sig att Venedig skulle vara en knutpunkt i Europa, detta för att påminna om den gamle kinaresenären Marco Polo. Men hamnen i Venedig verkar inte vara bra, så det kanske blir en anhalt för sidenvägen på andra sidan Italien i stället. Var det än blir, om det blir något, torde italienarna vara intresserade av att sitta mitt på framtidens handelsväg. Tyskarna likaså, och det är fråga om hur länge det dröjer innan det tyska näringslivet på allvar säger ifrån hur den egna regeringen hanterar frågorna om Ukraina och Ryssland.
Vad sägs i Sverige? Ingenting. Men borde inte den svenska diplomatin gå på högvarv för att försöka leta anknytningar till den nya sidenvägen? Av kartan att döma verkar den norra sträckningen gå över Riga. Hur vore det att försöka gråta sig till en sidogren över till Sverige, kanske som ett svenskt-norskt samprojekt? Men patetiskt tjatande om ubåtar verkar vara vad man orkar med för tillfället.
Marco Polo förresten. Kallas ibland 'upptäcksresande'. Men han reste på urgamla kända handelsvägar rätt över Asien, dessutom med sin farbröder som redan varit en vända i Kina. Han upptäckte nog inget, men efterlämnade en intressant reseberättelse.
5 kommentarer:
I Sverige är vi mer intresserade av att Anders Borg, som fått ett toppjobb som rådgivare åt World Economic Forum där han ska "leda utredningen av framtidens globala ekonomi."
Framtiden är säkrad.
Simsalablunder: Åh, herre jestanes!
Hehe, du bor i Sverige. Vi har alltid spelat på bägge sidor. Det är våran paradgren nummer ett. Du tror väl inte vi slutat med det?!
När vi skriker om Ubåtar i vår egen press, så informerar vi givetvis diskret den ryske konsuln om att det rör sig om ett "internt politiskt problem". "Ahh" säger ryssen då med förstående nickande och en liten blinkning. Han förstår hur det är att ljuga för den egna befolkningen.
Under tiden packar stiftelser och organisationer av alla de slag planen fulla med företagare, tjänstemän och politiker och skickar dem till BRICS-länder för allt vad tygen håller. Järnridån är inte byggd och redan jobbas det för fullt med att peta hål i den. Det var bara lite drygt ett år sedan en VD jag känner for till Brazilien med massa folk och Annie Lööf. Visst, de är ju givetvis där som agenter för USA och EU, att försöka köpa Brazilien till vår sida järnridån vi försöker bygga. Men politikerna vet en sak, VD:arna som kom med, ger blanka fan i politiken och kommer försöka bygga relationen likt förbannat och inte släppa den med mindre än lagstiftning.
Snart skall en bekant packas in i ett plan till Kina för att försöka bygga relationer där med olika företag.
Samtidigt är det mer ryssar än vanligt på besök i Sverige...
I postmodernt krig är det bara dödsfallen som är på riktigt. Anders Borg och de andra på WEF har nog kommit till den självklara slutsatsen man kan dra av 24 års utveckling. Monoismen duger inte, dialektiska motsättningar löses inte genom att ignorera dem. En värld underordnad en enda bank stagnerar, kapitalismen. Vad man försöker göra nu är att bygga en dipolär värld, man söker göra det ordnat och planerat. Men för att dela länder, för att flytta gränser, måste man ha blodspillan annars skulle inte Ukrainarna dela på sig. Eventuellt finns det disputerade gränstrakter där man "låter dem välja", men i övrigt ser det ut som man fattat konkurransens nödvändighet i egen teori.
Hm, ja, finns det alternativa planer så är det åtminstone bättre än att köra en negativ linje österut officiellt och göra samma sak inofficiellt. Men det kanske vore bättre att spela med öppna kort, och dessutom se till att den svenska säkerhetspolitiken fungerar så väl så att vi sanningsenligt kan säga till ryssarna att "vi är inte inblandade i det här, vi vill är strikt neutrala och hjälper inget maktblock". Skulle tro att det beskedet skulle ses som positivt i Kreml - i den mån ryssarna bryr sig om oss. Affärsvärldens folk skulle nog uppskatta det, med tanke på nya enorma marknader österut.
Att sluta med detta Kafka-samhälle skulle vara underbart ja. "Lögnen upphöjd till samhällsprincip", är något vi borde sluta med. Gör upp med den postmoderna verklighetsförvridningen, erkänn att konflikten bara är postmodern, men dödsfallen är på riktigt. Risken att alla lögner feltolkas och verkliga problem uppstår är uppenbar.
Sverige skulle kunna slå ett slag för ärlig och uppriktig politik. Fylla politiken med innehåll istället för att bidra till skådespeleri.
Men kanske sanningen är det farligaste av allt, kanske ingen kan tolerera den som säger sanningen. Vågar vi?
Skicka en kommentar