Egenintresset ljuger inte

Under rubriken Bekväm dumhet besegrar förnuftet skriver Ingvar Persson i Aftonlövet. Man skulle väl också kunna skriva att "egenintresset ljuger inte ... även om det är feluppfattat". För egentligen borde det inte vara något egenintresse hos regeringen att reta upp folk genom att i oträngt läge komma med överdrivna anklagelser om fusk? Man märker ju att många människor reagerar väldigt negativt på olika regeringspåhitt, särskilt om de inte stämmer med verkligheten. Man trampar de oskyldiga på tårna.

Hur det fungerar med direktörer och bonus är kanske knepigare att se. Har för mig att vissa kontroller visar en tendens att folk med bonusprogram, optioner och liknande hellre funderar på just dessa än att göra det jobb de verkligen skall göra. Med andra ord att det blir sämre av illa skötta bonusprogram. Här kunde man ju vänta sig att exempelvis aktieägarnas egenintresse talar och gör slut på snyltandet i bolagens stora fina syltburkar, men så långt har vi inte kommit ännu.

Men hur det än är med intressen och förnuft, som Persson skriver kommer nog ministrar och bonusjägare att mala på som tidigare (tills folk tröttnar och lyfter ut dem):

Veckan inleddes med två riktiga ickenyheter. Småbarnsföräldrar bidragsfuskar inte alls så mycket som socialförsäkringsminister Husmark Pehrsson brukar påstå och direktörerna gör inte ett bättre arbete av att få bonus.

Försäkringskassan har undersökt hur det står till med bidragsfusket, och försäkringsbolaget Folksam har granskat bonusdirektörerna. I båda fallen skjuter fakta hål på vedertagna sanningar.

Sunt förnuft hade givit samma slutsats. Barnföräldrar är knappast skurkaktigare än de flesta, och välavlönade direktörer vill nog göra ett bra arbete, även utan bonusmiljoner.

I kampen med bekväma dumheter är det sunda förnuftet – som vanligt –  chanslöst. Alltså kräver Husmark Pehrsson ändå kontroll på landets förskolor. Och vårens bolagsstämmor kommer säkert att sätta nya rekord när bonusprogrammen ska fastställas.