Vad är det för bra med att vetenskapliga tidningar och forskningsresultat finns tillgängliga på nätet utan kostnad? Räcker det inte med att man kan läsa Aftonbladet och Expressen på nätet (nej, kasta inte saker på mig, jag bara skämtade!). Det kan vara enorm hjälp, särskilt för folk som sitter långt borta från universitetsbibliotek eller under besvärliga ekonomiska förhållanden - att prenumerera på vetenskapliga publikationer är ofta dyrt. Dessutom har dessa tidningar ofta tryck- och distributionstider som är ruskigt långa. Men i datorvärlden går det med ljusets hastighet. Och man kan sitta mitt inne i den rikaste världens metropoler men ändå ha svårt att få fram information om olika saker - tills man rätt vad det är når fram till dem via sin dator!
Här är ett exempel som kom för mig när jag läste Historisk Tidskrift nr 4/2007, den svenska historiska forskningens flaggskepp. Där berättades om Portugal. Det är nog inte så många som just vill studera Portugals historia, varken i eller utanför landet. Men nu finns det en sedan några år en elektroniskt publicerad tidskrift på nätet som kallas e-JHP: e-Journal of Portuguese History.
Och vad är nu bra med detta? - Här är en gissning: I själva verket är tusentals människor intresserad av olika aspekter av portugisisk historia, men de är spridda över hela världen och har ingen inbördes kontakt. Nu har de tillgång till en tidning och adresser till en rad forskare. Kontakter och relationer kan upprättas, och därmed kan nya processer komma igång. Ensamma individer förvandlas till en kunskapshungrig och kunskapsutvecklande massa tack vare elektroniska resurser som e-JHP.
Jag "bläddrade" lite och hittade bland annat artiklar om den gamla kända jordbävningen i Lissabon, medeltida riddarordnar under reconquistans tid på Iberiska halvön, diplomatisk historia, kommunistpartiets inställning till kolonialismen - kort sagt en normal blandning för en historisk tidskrift. Det finns alltid utsikter att det här kommer att orsaka nya aktiviteter bland nya läsare runt om i världen. Studenter och forskare långt bort från Portugal kan hitta något som de vill spinna vidare på, någon detalj i den portugisiska historien de skulle vilja utforska (kanske någon svensk vill studera svensk-portugisiska relationer under svensk stormaktstid exempelvis). Folk blir inspirerade, forskar, och jobbar fram ny kunskap som ger vidare inspiration etc etc.
Översätt det här till nästan vilket litet forskningsområdet som helst, knyppling, mykologi eller diabetesforskning. När möjligheterna sprids över hela globen kan enskilda individer som är helt oväsentliga i isolerat tillstånd dras in i större nätverk, bli betydelsefulla och delaktiga i att utveckla något större. Summan av 1+1 kan bli större än 2. Open access gör att den vetenskapliga revolutionen tar ett nytt språng framåt. Och det behöver inte vara en enkelriktad trafik. Med datorns hjälp kan forskare i Sverige se vad pakistanska kollegor skriver i olika ämnen. Och information som sprids har ju också en klart demokratisk dimension. Man måste veta för att kunna vilja rätt saker.
Jag hittade en portal som listar massvis av öppna tidskrifter här. Det mesta jag såg var på engelska men även andra språk förekom.
Harvarduniversitetet är på väg att lägga ut sin forskning på nätet. Det rör sig inte om något skräp, utan normal standard där artiklarna har granskats av andra forskare.
En blogg som behandlar Open Access fann jag här.
För en del år sedan hölls en konferens om Open Access och den utmynnade i en deklaration man kan hitta här.
För att återgå till Biology and Politics - han är synnerligen inblandad i nättidningen PloS som jag nämnt tidigare någon gång. De flesta artiklarna är för mig svår - eller obegripliga, men ibland kommer det saker som väcker uppmärksamhet i bredare kretsar. Som det där med små människor i Asien, med knatten man upptäckte på Flores och där olika vetenskapliga grupper käftar om huruvida det är en nyupptäckt människoras eller sjukliga eller degenererade stackare. Nu har PloS en artikel om små människor på Palau i Mikronesien. Jag utgår från att paleontologer Jorden runt kastar sig över denna rapport. Och så avslutar jag det hela med en bild av ett käkben från en av Palau-knattarna, tagen från denna öppna artikel:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar