... demonstrerades det i Stockholm ikväll. Dels mot kriget i sig, och de brutala bombningarna och andra övergrepp mot civilbefolkningen, dels mot Sveriges inblandning i eländet. Vi vet ju inte hur det pågående förvirrade kriget slutar, men en gång skrev jag att "i Afghanistan vinner alltid hemmalaget" - och det tror jag i alla fall är en rätt god prognos även denna gång. Rapporterna från landet därborta tyder inte på att motståndet mot de utländska trupperna har minskat direkt, snarare att den skakiga regimen i Kabul försöker nå överenskommelser med sina motståndare innan de alldeles får överhanden.
Demonstrationen samlades vid Slussen, utanför det som en gång i tiden var rådhuset men numera inrymmer Stadsmuseet.
Ett fackeltåg medan kvällen faller över Stockholm.
Mörkret faller och man närmar sig målet: Sergels torg.
Talare var Thage G. Pettersson och Maj-Britt Theorin som jag inte fick några bra bilder på, samt Lars Ohly och Maria Wetterstrand (tror det är hon som står här med ryggen mot kameran). Den gamle kände pingspastorn Stanley Sjöberg skulle ha talat men hade förhinder. Man kunde notera en god spridning bland mötesdeltagarna, allt från yngre ungdomar till äldre gråhårsmän och dito damer med demonstrationsrutin tillbaka till sextiotalet.
Ja, Sverige är i krig fastän inget beslut om krigsdeltagande har tagits. Undrar vad ledningen för socialdemokraterna idag säger om detta, och att gamla SAP-veteraner som Pettersson och Theorin är ute och demonstrerar?
Det är svårt att se att svenskarna kan göra något vettigt i Afghanistan när de rörs ihop med USA:s krigsmakt. Ta hem dem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar