 |
| Demonstrerande rickshaw-trampare i Nepal idag |
Under några år har jag varit med vid la Mano, men det struntar jag i i år. Den som vill veta hur det ser ut kan titta på bilder jag tagit tidigare (här och här 2010 - jag hade fler bildinlägg från Första maj den dagen men också ett som var mycket viktigare, nämligen det här. Och för den intresserade finns det la Mano-bilder upplagda Första maj för alla år jag drivit den här bloggen. Det ser nog ungefär likadant ut i år.)
Nej, inget la Mano med den samling mer eller mindre vilsna vänstermänniskor - eller politiska broilers som skall försöka verka vänster - som skall visa upp sig. Där står talarna och talar om hur dumt det är med fascismen och om de modiga svenskar som gav sig iväg för att kämpa, och så antas man på något sätt få för sig att dagens socialdemokrater och vänsterpartister och luggslitna anarkister på något sätt skall ha något att göra med de kommunister och äventyrare som verkligen befann sig på slagfälten när det begav sig. De enda närvarande vid la Mano-mötet som kan sägas ha några närmre band med de verkliga spanienkämparna är några gamlingar från SKP, men socialdemokraterna eller deras bihang vänsterpartiet ... det håller inte, det är osmakligt! Men osmakligt eller inte, tal skall de hålla för att visa upp hur fina antifascister och antirasister de är.SD får sig nog en släng också.
Det finns tyngre frågor. Som någon kanske minns antogs "sociala media" spela en viktig roll för organiseringen av folkresningarna i arabvärlden. De härskande har lärt sig, men kanske på ett oväntat ställe: En mängd Facebook-sidor tillhörande protestgrupper i Storbritannien har stängts. Myndigheterna påstår sig inte vara inblandade, Facebook hänvisar till någon ordningsregel ... . Man kanske kan ta det här som ett utslag av den nyliberala statens privatiseringsiver? Även censuren läggs ut till privata handläggare som kan göra i stort sett vad de vill utan att riskera att ställas till ansvar. Alla samhällsförändrare bör nog ta sig en funderare på det här innan man öser in hela sin kommunikationskapacitet i kanaler man inte kan kontrollera.
5 kommentarer:
Tack, äntligen någon som tycker som jag. Själv har jag för länge sedan slutat gå till "La Mano". Även om jag tycker det vore på sin plats att hedra dem som faktiskt gjorde något den gången.
Jag menar att manifestationen vid "La Mano" borde vara en historisk minnesstund. Inte något politiskt möte där dagens partier och "movements" skall vinna prestige.
Håll något minnestal, sjung ett par sånger från den tiden - lägg ned en krans. Och gå sedan var och en till sitt politiska möte. Allt efter var och ens smak. Det är ett enkelt och värdigt recept.
I många år var "La Mano" i praktiken ett vpk-möte. En sorts förlängning av 1:a majtågen och mötena. Redan då tyckte jag det var fel. Hela arrangemanget måste omprövas och dagspolitiken försvinna. Först då blir det ett värdigt minnesmöte igen.
En i min ingifta släkt, Olle Meurling, var bland de som åkte till Spanien och stupade där. Hans bror Pehr fick provision för varje rekryt till de internationella brigaderna han lyckades värva och värvade även sin bror Olle; resten av sitt liv fick Pehr höra att han hade sålt ut sin bror för en hundring.
Innan Olle åkte ner till Spanien höll han ett tal vid Kristdala kyrka ute på den småländska landsbygden där hans far var präst. Ingen av de församlade bönderna förstod så mycket av vad konflikten handlade om men eftersom det var prästens son som skulle åka till Spanien så var det säkert viktigt att han åkte dit.
Pehr Meurling - den knivskarpe intellektuelle SKP-aren av trettiotalsmodell, han som senare kom att ägna sig åt (skall vi uttrycka det milt) något lättsinnigare litteratur, var det han?
Präxis den Pehr. Fadern prästen ville att båda sönerna skulle ägna sig åt teologi men istället blev båda glödgande radikaler. Deras far prästen var f.ö. en ärkereaktionär som lär ha sagt "Om du ser den politiska skalan som en linjal från höger till vänster så ser du en prick bortom spetsen till höger, där finns jag". Han vägrade att lära sig köra bil utan fortsatte att åka häst och vagn tills han dog under sent 1950-tal.
Nåja, då bidrog han inte till växthuseffekten i alla fall. Alltid något.
Skicka en kommentar