 |
| Strindberg som jag såg honom bakifrån i Alviks strand för några år sedan. Jag ställde om kameran så att det skulle bli sepiafärger, som på ett foto från hans egen tid. |
Det var en svindelperiod i Sveriges ekonomi när Strindberg var ung journalist i Stockholm på 1870-talet. Jag kanske får påminna om det här tidigare inlägget i min Strindberg-serie där han själv berättar! I Röda rummet är det svindlande affärer i sjöförsäkringsbranschen som slutar med krasch för bolaget Triton. När man läser det här lilla stycket, och slutsatsen om vem det är som blir räddad och vem som drabbas, är det svårt att inte skicka iväg en tanke till dagens värld där staterna gladeligen offrar den enkle medborgarens (eller heter det "kunden" numera?) väl och ve för att rädda livet på vårdslöst spekulerande storpampar!
- Nå du var inte på plenum i natt!Wikipedia skall man vara försiktig med att använda, men jag klämmer in ett citat om "moralisk risk":
- Nej! Jag anser riksdagen vara utan all betydelse för annat än enskilda intressen. Hur gick det med Tritons dåliga affärer?
- Vid gemensamma omröstningen beslöts att staten skulle, i betraktande av det stora nationella i företagets patriotiska ide, övertaga obligationerna under det att bolaget likviderar ... eller avvecklar!
- Det vill säga - staten håller inunder huset medan grunden ramlar, så att styrelsen får tid att springa undan!
- Du såg hellre att alla dessa små ...
- Jag kan, jag kan! Alla dessa små räntetagare - ja, jag såg heldre att de arbetade med sitt lilla kapital än att de lågo lata och ockrade med det, men jag såg helst att bedragarne kommo på fästning, så uppmuntrades icke bedrägliga företag. Detta kallas politisk ekonomi. Fy fan!
Moralisk risk uppstår på grund av att en individ eller institution inte drabbas fullt ut av de negativa effekterna av sitt eget handlande. Därmed får individen eller institutionen ett incitament och en tendens att handla mindre försiktigt än annars. Genom detta drabbas den andra parten i transaktionen av de negativa konsekvenserna av den förstes handlande. De negativa effekterna utgör en extern effekt om hänsyn inte kan tas till den moraliska risken när avtalet ingås. Moralisk risk är ett betydelsefullt marknadsmisslyckande och kan ses som en variant av snedvridet urval.Den engelska termen är "moral hazard" och tycks ha gamla anor. Men i mitten av 1900-talet började en del nationalekonomer ta upp den igen.
Strindbergcitatet finns i "Samlade verk" band 6, Röda rummet, sidan 218.
Föregående inlägg i denna serie här.
7 kommentarer:
Jag är tveksam till den moraliska incitamentsidéerna när det gäller nutidens spekulanter och bedrägliga affärer. Vi har at göra med psykopater, jag tror inte de kalkylerar med att de blir räddade när det spricker, de hade inte avstått möjligheten till de stora pengarna oavsett vad.
Om mord, dråp och ett antal brott begås lär ha litet eller inget att göra med vilka straff det finns, dels sker brotten i stundens ingivelse och eller så räknar förövaren ändå inte med att bli fast. Medan böter för att köra mot stopptecken, rött ljus och liknande korrelerar väl med om dessa förseelser begås eller inte. Våra vänner de finansiella skojarna hör nog till den förstnämnda gruppen.
Det enda som hjälper är regler och lagar som förebygger, samhällsviktiga institutioner ska naturligtvis inte få hålla på med sådan spekulation.
Keynes sa något om att psykopaterna gjorde minst skada om de fick hålla på med den finansiella spekulationen, men den fick förstås inte dominera ekonomin. Psykopaterna skulle förmodligen kunna göra än mer skada på många andra poster i samhället.
Men Keynes kunde nog inte föreställa sig att samhället skulle gå så överstyr att den nyliberale, satsa på dig själv, psykopaten skulle kunna bli den allmänna moraliska normen i ett civiliserat samhälle.
Undrar om man inte får göra en kategoriklyvning här: å ena sidan alla dessa Maddof-typer som svindlar omgivningen (och kanske sig själva också) med fantastiska projekt som bygger på kriminella metoder, och å andra sidan svindlare som någorlunda håller sig på den lagliga sidan och/eller vet att det är relativt riskfritt att göra som de gör. Gemensamt för båda grupperna är att de håller på med illdåd som kräver lång planering och mycket tankearbete (till skillnad mot många brott som begås av tillfälligheter och därmed kan vara svåra att bekämpa bara med straff). Är man i grupp två bör även risker finnas med i kalkylen, och exempelvis en vaksam finansinspektion med klös kan göra nytta. Men är riskerna små för stora skurkar även där, genom slappt regelverk eller vetskap om att man "är för stor för att få falla", kan grupp två i sitt beteende närma sig ettan. Men tvåan får i alla fall bonus i stället för livstid. Ännu så länge i alla fall. Saker som "är för stora för att få falla" måste naturligtvis ställas under demokratisk kontroll och undandras spekulanternas intriger.
Maddof-typerna är ju öppet kriminella bedragare, jag skulle spekulera i a de har mindre ”behov” av att vara psykopaten, de är helt enkelt bara genuint hänsynslösa mot sina medmänniskor.
Men jag tror fortfarande inte att de lagliga och ”hederliga” finansskojarna har ”bail-out” som en stor riskminimerare, det är vinsten som hägrar och de räknar kallt med att vinna, de är övertygade om sin egen förträfflighet och odödlighet.
Och nu är det ju så på den nivån att privat har de redan mer än väl så de ”klarar sig”. De är ju även där andras pengar man spelar med i ett bolag. De är ju inte som småföretagare som får pantsätta hus och hem för att få banklån.
Vi är ju ett civiliserat samhälle och ska naturligtvis ge psykopaterna den vård de behöver för att bli friska. Typ lägervistelse i lantlig miljö (typ Norrlands inland) med mycket frisk luft och fysisk aktivitet lär vara bra medicin även om sådana här sjukdomstillstånd kan vara så svårbotade och tillfrisknandet kan ta upp till en 10 till 20 år även med den bästa vården.
Tror du inte norrlänningarna blir ledsna om deras marker skall upplåtas till någon sorts slutförvaringsanstalt för socialt handikappade individer från storfinansen i söder?
Nog har vi plats häruppe för några arbetsläger. Där skulle finanspsykopaterna få hugga i med lite skogsarbete och bärplockning.
Jaså, jaha, då är det väl bara att skicka iväg dem då, tack för det!
Se där saken är biff. Norrland ställer upp och erbjuder faciliteter för den nödvändiga vården och erbjuder dessutom lämplig vårdterapi för de kranka.
Skicka en kommentar