Om bruttonationalprodukten faller två kvartal i rad kan det tas som ett mått på att det råder lågkonjunktur i ett land. Det kommer nu in uppgifter om att så kan vara förhållandet i Tyskland. (Här också.) Sista kvartalet 2011 gick BNP back med 0,25 procent, och det kan förväntas fortsätta så under första kvartalet detta år. 2012 befaras bli ett tufft år.
Jag bortser för tillfället från om det verkligen är dåligt i alla lägen att bruttonationalprodukten (som i sig dessutom är ett bristfälligt mått på ekonomisk aktivitet) sjunker. I stället hänvisar jag till ett inlägg från slutet av december förra året om det stora antalet fattiga människor i Tyskland. Jag antog att om Tyskland med sin överlägsna produktivitet konkurrerar sönder andra länder i Europa kommer dessa att krympa som importmarknader för tyska produkter - de har helt enkelt inte råd att köpa - och därmed kommer den fallande efterfrågan att slå tillbaka mot tyskarna själva. Det som verkade übersmart i första läget var inte så i det andra. Det är inte bara så att efterfrågan i vissa utländer av tyska exportvaror minskar. Den tyska överklassen har framgångsrikt hållit tillbaka lönerna i själva Tyskland, vilket urholkat den inhemska efterfrågan. Grunden för efterfrågan på tyska produkter har alltså underminerats både utanför och inne i landet, så det är inte konstigt att ekonomin börjar hacka. - En del förhoppningar finns nog att nya tillväxtekonomier som Kina och Indien kan uppträda som räddare genom att köpa europeiska varor, men där skall man inte vara för säker. Kineserna har egna ekonomiska bubblor att ta hand om, och dessutom kan de vilja lägga om sin ekonomi så att utrikeshandeln minskar. Indien verkar helt enkelt ekonomiskt skakigt.
Man skall ju inte skratta åt andras olyckor, men går det nu sämre för tyskarna kanske de lugnar ned sig vad det gäller påhopp på 'lata' och 'slösaktiga' sydeuropéer. Frågan är vad som händer med Merkel-regimen om krisen drar ut över hela detta år. Överlever den? Valen till delstatsparlamenten kan delvis ses som anvisningar på vad folkopinionen säger. I år är det bara ett sådant, i Schleswig-Holstein den 6 maj.
Är export verkligen lösningen på problemen i Europa? - Det tycks som om Europeiska Centralbanken ECB tror det åtminstone. Förutom att fortsätta den märkliga åtstramningspolitiken (påminner om åderlåtning på gränsen till det livshotande, med andra ord medicinsk vidskepelse) så vill man att hela Europa skall exportera sig ur krisen genom att bli mer konkurrenskraftigt! När det går dåligt med kuren mot sjukdomen och patienten ser allt blekare ut så öser man på med mer av samma medicin! Detta är vansinne!
En infödd Söderbo vid namn Björn sitter i sitt Stockholms-ide och brummar och tänker om politik och samhälle, konst och litteratur, vetenskap, natur och filosofi. Och lite annat också, när andan faller på.
7 kommentarer:
Att spekulationsvärlden gillar att dra kortsiktiga slutsatser av kvartalsrapporter är känt men att kritikerna börjar göra det samma är förvånande.
Analytiker i USA gillar just nu att påpeka Europas problem, det gäller att visa hur någon har det sämre än framtidslandet. Ekonomin i USA har nu planat ut efter att ha varit i fritt fall och de mest optimistiska tycker sig se tecken på uppgång. Vad är du bättre än att visa andras problem?
Traditionellt ligger konjunkturcykeln i Europa efter den i USA, så nedgången följer mönstret och varför skulle Tyskland klara sig oskadat igenom detta?
Som du skriver har man i Tyskland jobbat med produktivitetshöjningar. Det har fungerat tack vare fackföreningar och arbetsköpare haft samma syn på hotet och gemensamt ansträngt sig för att behålla så många arbetsplatser som möjligt inom landet. Sveriga her istället devalverat för att anpassa sig till konkurrensen.
Jag tror skillnaden är att Tyskland omges av lågkostnadsländer och sett hotet om att bli utan jobb på betydligt närmare håll.
Tyskland har alltså gjort det fler länder behöver göra, dom har gjort det bra och det är inget som skall kritiseras för. På gamla tiden skulle man sagt att dom gjort allt vad man kallade "socialistische wettbewerb" på östsidan.
Deras inhemska konsumtion var högre än någonsin de två första kvartalen 2011. Det indikerar knappast någon fattigdom att det nu dras ned är logiskt med den germanska naturen. Blåser det kalla vindar så drar man åt svångremmen och sparar. I den germanska kulturen är det naturligt att gnäll och mena att andra nationaliteter, eller helt enkelt bara andra är lata. Har man inte sett om sitt eget hus och behöver låna, ja då har man inte sett om sitt hus. I den Lutherska läran ingick det väl att jobba i sitt anletes svett, annars ingen mat på bordet
Merkel har i princip halverat arbetslösheten sedan 2005 så en högre kvartalssiffra kommer knappast att rucka henne ur stoeln, det behövs betydligt mer än så
http://www.google.com/publicdata/explore?ds=z8o7pt6rd5uqa6_&met_y=unemployment_rate&idim=country:de&fdim_y=seasonality:sa&dl=en&hl=en&q=unemployment+in+germany#ctype=l&strail=false&bcs=d&nselm=h&met_y=unemployment_rate&fdim_y=seasonality:sa&scale_y=lin&ind_y=false&rdim=country_group&idim=country:de:se&ifdim=country_group&hl=en&dl=en
Intressant är att den tyska bilindustrin säljer fruktansvärt bra i Kina och du investerar dom miljarder i sina amerikanska fabriker. I Sverige lägger vi ned eller säljer ut bilindustrin
Eldorado
Vi får se om tendensen håller i sig.
Du pekar på en intressant sak, nämligen att tyskarna inte varit så förb. nyliberala när det gällt att försvara sig mot kriserna exempelvis inom bilindustrin, till skillnad mot den handfallenhet svenska politiker visat upp. Och ändå tjänar tyska bilarbetare bättre än de svenska kollegorna (fast många svenska kollegor är nu arbetslösa, trots lägre betalning). Tyskland förefaller helt enkelt ha kraftfull och enad industripolitik, medan Sverige knappt har någon sådan för närvarande. Och det är illa. Men det är frågan om en djup och långvarig kris kan klaras av med den nuvarande politiken i Tyskland. Det finns alltid svaga länkar i kedjan som inte tål vilka påfrestningar som helst.
1. Alla länder satsar på att ha exportöverskott. Precis som alla kapitalister vill sänka lönerna och hoppas på att nån annan ska höja dem så de får sina produkter sålda. Men det påpekade ju redan Marx som en av kapitalismens olösliga inre konflikter.
2. EU förbjuder industripolitik, men Tyskland är ju starkt nog att skita i EU.
Borgs förhandling med EU ser nu allt mer ut som idioti. Desto mer sån här utveckling går så är det uppenbart att inte hade behövt skänka bort vår egen bestämmanderätt för privilegiet att hjälpa till. De behövde uppenbarligen oss ganska mycket, kanske vi skulle fått något för det? Ökad autonomi hade väl inte varit för mycket begärdt, eller hur Borg?
En del försöker sälja vår nödhjälp till de tyska bankerna (och deras politiker) som 'solidaritet'. Det är missbruk av ett vackert ord, och dessutom lögn. Det är stöld det handlar om.
Aha! Det är solidaritet, eller banksolidaritet. Hela krisen har alltså berott på att bankerna har varit aldeles för solidariska, man häpnar.
Nja, snarare så att vi antas vara solidariska med icke-solidariska bankchefer som kör sina företag över stupet och håller på att krascha, men inte gör det eftersom de kör stenhård utpressning mot staterna: betala våra dåliga affärer, annars blir det värst för er själva! För att göra den utpressningen snyggare pratar en del politiker om 'solidaritet'.
Skicka en kommentar