- De så kallade gyllene åren som gick från ungefär 1945 till slutet av 1970-talet
- Börsens klang- och jubeldagar från början av 1980-talet till 2010
Varje period hade sina särdrag. I den första kom Folkhemmet att resas stort och vackert, i den andra var det kapitalet som byggde sig allt högre boningar. Många tjänade bra på båda perioderna, en del kom i kläm särskilt under period två samtidigt som kristendenserna blev allt obehagligare. Det kanske är så att den andra åldern byggde på det reala kapital som skapades under den första.
Och nu ser det ut som om någon tredje guldålder (det är väl för taskigt att skriva "tredje rike"?) inte vill infinna sig, i alla fall inte frivilligt. Om den andra perioden inte skapade så mycket mer än luft blir det inte mycket kvar att lyfta över från den till ett nytt uppsving.
Blir det en ny gyllene era kommer den i alla fall inte att se ut som de tidigare eftersom förutsättningarna har förändrats. Även om industri och jordbruk skulle återuppbyggas i Sverige (vilket kan vara nödvändigt på grund av framtida försörjningskrav) så skulle detta ske under mycket annorlunda förutsättningar än tidigare. Och någon ny lång börsuppgång kan man nog bortse från som realistiskt alternativ. De unga som privatsparar till pension idag kan nog känna sig blåsta på de pengarna.
Jag antar att de politiker som tror att de passerade guldåldrarna går att återställa i sitt forna skick själva bör hanteras som passerade. Men samtidigt anser jag att de politiker och andra opinionsbildare som predikar en framtid i askes, säck och aska för folket bör betraktas med misstro. Deras motiv bör ifrågasättas, åtminstone så länge inte predikningarna utsträcks till den nuvarande eliten. Guldålder nummer 3 är kanske inte omöjlig att skapa, men den kommer inte att se ut vare sig som gångna tiders industri- eller spekulationskapitalism.
4 kommentarer:
Eftersom jag inte är ekonomist. Så räknar jag inte kronor och ören för att analysera en guldålder. Jag ser nämligen bara en guldålder. Den som uppstod på basen av oljan och den energi den tillför samhället. Jag tror en andra, post-olja guldålder kan skapas. Jag är säker på att vi kan skapa "energy abundance"(*) utan oljan.
(*) Abundance lånar jag från zeitgeist. Det betyder inte bara att vi tillverkar mer energi, det inkluderar även att vi använder den såpass effektiv, att vi har tillgång till den energi vi behöver för de applikationer vi vill. (Problemet är att handel står ivägen för abundance, prissättningsmodellen tillgång och efterfrågan är utvecklingshämmande och hindrar abundance från att uppstå.)
Hänvisar återigen till den legendariske miljöaktivisten Björn Eriksson som hävdade att "Norden har resurser för 100 miljoner invånare" från ca 1990, http://folkrorelser.org/bjorn-och-annaa/norden-har-resurser.doc
Om vi organiserar oss klokt, och ger fan i kravet på att alla måste äga en egen av allting, så klarar vi ändå nuvarande levnadsstandard utan någon som helst förbrukning av ändliga resurser.
Så Miljöförbundet var först. Vi klarar oss utan nordamerikansk idéimport...
Heh, uppe i norrland där tjejen bor. Där har varannat hus på vår gata en bensindriven snöslunga. Varför en gata med 7 hushåll skall ha 4 snöslungor övergår mitt förstånd. Jag kör med snöskoveln, men jag behöver motionen för jag gör inte som de med snöslungorna, springer, cyklar och sportar.
Man skulle kunna ha en verktygsbod på varje gata, det skulle teoretiskt varit möjligt att hyra ut verktyg för småslantar inom kapitalismen. Men den har en centraliserande effekt, snart är det flera mil till verktygsboden och priset för hyran orimligt. Så här sitter man, med egen garagedomkraft, egen gräsklippare, egen bultsax och egen multimeter.
Centralisering är också en funktion av billig olja. Om ingen kan ta sig till kapitalistens centrala butik får han snart fundera ut nya försäljningsmetoder...
Skicka en kommentar