- Nationalräkenskaper, BNP 0,1 % kvartal 2 2013 jämfört med kvartal 2 2012
- Inflationstakt 0,1 % september 2013 jämfört med september 2012
Förändringarna följer ju som väntat konjunkturerna ganska bra. Men betyder det att det kommer att vara på samma sätt framöver?
Och så hittade jag ett annat intressant diagram:
Vad vi ser är hushållens skuldsättning i förhållande till disponibel bruttoinkomster i några länder. Och Danmark och Norge ligger sämre till än Sverige. Då får man tänka på att en del hushåll inte har några skulder alls. Alla hushåll i Sverige har inte en skuld som är 150 procent av bruttoinkomsten - en del har mycket högre skulder. Om kraven på att lån skall amorteras och räntor betalas in kommer bankerna att gå som smör, men vad händer med andra delar av ekonomin? Vidlyftiga hushåll kanske inte kan låna sig fram genom köpfesten längre, det kanske inte blir någon köpfest längre ens? Och det kommer att slå igenom på BNP och priser.
Och så till sist detta:
- Arbetslöshet 7,5 % september 2013
Några slutsatser av detta i övrigt? - Kanske att det ser tveksamt ut framöver. Å andra sidan är det ganska svårt att sia särskilt om framtiden, så detta är bara gissningar. Det kan vara början på en stor och långvarig stagnation som vi ser nu (exempelvis med permanent hög arbetslöshet), men det kan ju ske explosiva förändringar också.
4 kommentarer:
Förstår inte det här vanliga snacket om att det inte får plats hur mycket tillväxt som helst på jorden.
Tillväxt betyder att det är mer pengar i omlopp än det var året innan. Och pengar är i princip bara siffror, räkneenheter.
Den verklighet som ligger bakom siffrorna (men inte är identisk med dem) är transaktioner. Köp och försäljning. Såvitt jag förstår kan människor köpa och sälja till varandra hur mycket som helst utan att jorden tar skada.
Det jorden tar skada av är råvaruplundring och spridning av avfall. Och förvisso pågår mycket sådant, pga staters och kapitals strävan att konkurrera ut sina konkurrenter så enkelt som möjligt. Dvs kapitalackumulation under konkurrens. Eller kapitalism som en del skulle kalla det för.
Och det är inte identiskt samma sak.
Förstår inte invändningen helt. Det är klart att om det bara köps och säljs mer uttryckt i pengar utan att mer faktiska oersättliga resurser används är det OK - men det troliga är ju att det försvinner mer och mer av det oersättliga samtidigt som ekonomin "växer".
Det paradoxala är att tillväxt av BNP i princip bara mäter det arbete som åtgår för att producera varor och tjänster. Naturen, råvarorna i marken, är gratis ur den kapitalistiska ekonomins sätt att tänka!
Förutsättningen för att få någon ordning på slöseriet och förstörelsen av naturen är att införa en planhushållning där inte pengar, "värde", spelar huvudrollen utan där även råvarorna mäts i fysiska enheter.
De gröna har förstås en poäng med att varna för "tillväxten", men de träffar lite bredvid målet.
Det lustiga är att det var en irländsk miljöpartist, Richard Douthwaite, som konstaterade i sin bok The growth illusion att det är inte tillväxten i sig som är problemet. Utan den strävan efter tillväxt som drivs på av konkurrensen. Bolag och stater försöker till varje pris hindra att bli förbisprungna av sina konkurrenter och går i detta syfte fram över lik om det är det lättaste.
Hotet mot människor och miljö skulle inte vara ett dugg mindre med nolltillväxt, om den här mekanismen fortfarande verkar.
Så Hannu har helt rätt.
Skicka en kommentar