Torparen, greven, och Hans Bergström

Jerusalem - en "helig stad" nedsudlad av religiösa galenskaper

... i valet mellan den bibelläsande torparen och den voltairianskt fritänkande greven så är det torparen som har rätt även om han talar med Jesu liknelser och profeterna. (Förr och Nu 1974)

Jag plockade fram det här citatet (tack snälla Nätet med dina fina sökmöjligheter!) med anledning av en ledarsideutgjutelse av Hans Bergström i DN.

Det han skriver om humanism, om vetenskaplighet, om religiösa villfarelser, om medias hållningslösa fjärtande med vidskeplighet av alla de slag, det är så sant så att man inte kan göra annat än att hålla med. I början i alla fall. Men när man sedan börjar tänka efter ...

Sökandet efter sanning är raka motsatsen till tvärsäkerhet om att ha funnit den. Vetenskapsmän som Hawking och Dawkins har noterat att naturens under är så oändligt mycket större än de absurda, personifierade gudsbeskrivningarna hos religionerna. I vetenskapen tvingar nya rön fram revideringar av gamla provisoriska sanningar. Religionerna bygger tvärtom på att sanningen är funnen en gång för alla.

Med a-teism menas blott att man inte tror på de av religionerna beskrivna gudarna (de tror heller inte på varandras gudar). Humanisterna fyller avsaknaden av gudar med en plädering för upplysning, tolerans, "hygglighet" i den mänskliga samlevnaden, empati, skönhet, kärlek, meningsfull strävan här i jordelivet.

Nu finns det ju personer som anser sig vara mycket humanistiskt inriktade men visar väldiga brister vad det gäller egenskaper som humanisterna enligt Bergström utövar i stället för religion. Särskilt hyggliga i den mänskliga samlevnaden är de inte alla dagar. Låt oss gå vidare i vad Bergström skriver:

Efter kommunismens fall är religion och stam de två kvarvarande legitimerarna av fanatism.

Jaha, och marknadsfundamentalisterna då? Ledarna för denna sekt går visserligen oftast inte själva våldsamt fram - men de är mäktiga och rika och hyr in folk som gör jobbet åt dem.

Kvinnoförtryck frodas i beskydd av manlig religionstolkning.

Det är nog annat än manlig religionsutövning som är orsaken till bombregnen över kvinnor i Palestina, Afghanistan, Irak, Somalia … . Kvinnoförtrycket hos regimen i landet X skälls grundligt ut innan invasionen börjar, när bomberna faller och en quislingregim inrättas är det hela bortglömt.

Karl Marx skrev om religionen att den var "hjärtat i en hjärtlös värld" och att den var "folkets opium". När han skrev det var opium i första hand bedövningsmedel vid smärta, inte narkotika. Religionen var alltså ett medel som folket tillgrep för att döva de smärtor som världens ondska orsakar. Tanken var inte originell för Marx, det fanns rätt många tyskar som hade samma inställning i början av 1800-talet. Genom kritik av religionen tänkte sig Marx att man kunde hjälpa folk att se världen som den verkligen är - och därmed kunna förändra den.

Vem stod för det inledande citatet i den här bloggposten? En snubbe som är gammal nog att ha läst Bibeln och som varit med i den radikala rörelsen sedan tidigt på 1940-talet: Jan Myrdal. Han ställer den riktiag frågan: De fina fritänkande herremännen trampar ner de religiösa torparna - vems sida skall man stå på?

Många finstämda liberaler tycker väl att de efterblivna och vidskepliga fattighjonen får skylla sig själva, och varför skall de bråka med den fine greven och kräva någon sorts "rätt"? Arbeta och håll käft!. En del vänsterradikaler säger att det är tråkigt att torparna och deras hustrur och barn sprängs i bitar eller bränns av fosforbomber, men tyvärr, tyvärr: de har ju fel åsikter, de ropar "Gud är stor" (och förtrycker kvinnor), och därför är det fel att hjälpa dem!

Men nu verkar det som om Jordens torpare inte vill hålla käft längre. De fina liberalerna och vänsterradikalerna tror inte på helvetet, men dit kan de dra i alla fall.

Quetzalcoatl - den befjädrade ormen - en av de gammalmexicanska gudarna