söndag 28 augusti 2011

August och vikten av skatteredovisning i förebyggande syfte

Stenskulptur av medeltida riddare på Väte kyrka, Gotland

Ibland behövs det bara en smärre detalj för att ändra/förstöra en god historia. Ta Strindbergs skådespel "Herr Bengts hustru" som exempel.

Här behövs några förklaringar. Skådespelet antas utspelas ungefär på 1520-talet. På den tiden var det få personer som titulerades "herr" i Sverige. Kallades någon "herr" så var det en riddare, en person som tillhörde frälset. Med "frälse" avsågs att man var befriad ("frälst") från att betala vanliga skatter. Men det  fanns en motprestation. För att få komma med i frälset måste man bekosta en fullt utrustad krigare med häst, och det var inga billiga saker. En karl med vapen och full rustning, samt en första klassens springare kostade mer än bara skjortan, och bara de rikaste bönderna kunde klara av det och få bli frälse. Den beridne riddaren var ungefär medeltidens motsvarighet till våra tiders stridsvagnar. Idag skulle man alltså, om de gamla reglerna följdes, kunna bli skattebefriad om man bekostade en stridsvagn med besättning!

Problemet för herr Bengt är att det är fred och på fem år inte har gjorts några mönstringar (en statlig kontroll alltså) av att han håller ryttare och häst i stridsdugligt skick.  Jag fattar inte detaljerna, men det verkar som skulden ackumulerats under åren dessutom och kan omvandlas till reda pengar. Bengt "trodde" att han inte behövde visa upp grejorna för att det var fred ... är det värre än andra skatteslarvares ursäkter i våra tider ("hunden åt upp mina kvitton" och liknande)? Men plötsligt dyker en fogde upp och kräver in utestående skuld i pengar, och fixar inte Bengt det så åker han ut från frälset och blir vanlig skattebonde igen! Hårda bud, eftersom hans nya hustru inte känner till det och han har inte vett att tala om hur det ligger till, varpå romantik och själskval och upprörda känslor kan spridas ut över många sidor. - Vi får ordna till det här!


Akt ett, scen ett av skådespelet "Herr Bengt tänker förebyggande"
Herr Bengt sitter i sin riddarsal vid ett jättelikt skrivbord av ek och granskar ett papper. Detta inträffar cirka fem år innan han träffar sin hustru. Så vänder han sig om och ropar mot kulissen.
BENGT
Hovmästare!
In trädet hovmästaren och bugar lätt.
HOVMÄSTAREN
Herr Bengt kallade ...
BENGT
Jo, det har ju inte varit någon mönstring av ryttare och häst detta år, och det var väl ett år sedan förra mönstringen. Det ska ju göras årligen. Har hovmästaren hört något om det?
HOVMÄSTAREN
Nej herre, det säges vara oreda i den kungliga förvaltningen för tillfället och ingen tar hand om mönstringarna.
BENGT
Det är skönt att slippa det besväret, men om de kommer igen och kräva redovisning kan det bli besvärligt om det läggs på kvarskatt för varje år man uteblir. Man vet aldrig vad de kan hitta på, Hovmästare, nu göra vi så här: Bed kaplanen att han sätter samman ett brev till det kungliga kansliet där vi förklara oss redo att göra mönstring för att visa vår pliktuppfyllelse närhelst så påkallas. Brevet bevittnas i två kopior av sex redlige män, vi behålla den ena. Därmed har vi ryggen fri om de kommer och klagar. Vi har förklarat oss beredda att göra vår del av överenskommelsen och ärendet är överlämnat till den andra sidan.
HOVMÄSTAREN
Skall ske omedelbart, herr Bengt.
Hovmästaren lämnar rummet. Bengt lutar sig tillbaka i stolen och ser drömmande mot taket. Talar för sig själv:
BENGT
Jaha, vad var det jag tänkte på? Hur vore det med en ny fin jaktfalk att stoltsera med?

Ridå, akten, scenen och pjäsen slut, och hela grunden för skådespelet "Herr Bengts hustru" tillintetgjord. 

Se August Strindberg Samlade verk, band 11, Tidiga 80-talsdramer.


Föregående inlägg i denna serie finns här.

12 kommentarer:

martin sa...

Ahh, det är en gammal princip, den som mamma lärde mig när jag satt med henne och deklarerade i tonåren. Man kan inte åka i fängelse för ett felaktigt avdrag.

Men det blir jobbigt när man åkt dit på det en gång, då granskas man ständigt! Statens pedagogik som Moderater upplever som förtryck. Den skuldmedvetnes impotenta ilska, man känner igen den om man sett den i spegeln...

Björn Nilsson sa...

"Den skuldmedvetnes impotenta ilska, man känner igen den om man sett den i spegeln..." - Det där ser ju nästan ut som något som gamle August själv skulle kunna kläcka ur sig i ett inspirerat ögonblick!

martin sa...

Skall man blotta sina brister så bör man pynta det med fina ord och fraser. :)

Björn Nilsson sa...

Är du medveten om att du stavrimmade fornnordiskt här, eller som i Kalevala? "blotta sina brister..." "fina ord och fraser"

martin sa...

Nej, det är jag inte. Min läslista är facklitteratur eller bisarr litteratur. Enda poesi jag läst frivilligt är sångtexter och Allen Ginsberg.

Men den psykiska sjukdomen filosofi har förstört upplevelsen av den mesta litteratur, konst och musik. Då man genast läser mellan raderna vad som sägs, när man genast förstår vad författaren vill ha sagt, så blir det inte intressant. Så mina favoriter är ofta nihilister på ett eller annat sätt.

Björn Nilsson sa...

Jag läste en dålig deckare som jag lånade på biblioteket i somras. Den var så usel (modern, svensk, hotar med att vara den första i en serie kriminalromaner om xxxx) att det nästan var uppfriskande. Efter en sådan upplevelse kan man med större kraft gå tillbaka till de tyngre grejorna (bara som ett förslag!).

Jag har ett antal små volymer av Ginsburg men det är knappast den poet som gjort störst intryck på mig.

martin sa...

Björn,
Ginsberg är ganska vulgär och hans dikter handlar mest om olika sexuella aktiviteter, något jag som gillar rock n roll kan relatera till. Pull my daisy - är en favorit, då jag sett en lärare läsa den för ungdomar utan att ha en susning om vad den kunde tolkas som.

Men ja, skräpkultur är den kultur som jag främst konsumerar. Amerikanskt skräp, tv-serier, filmer och böcker är det jag konsumerar mest. Jag finner det oerhört roande när de försöker vara kontroversiella och ändå hamnar på en Kristdemokratisk moral. Jag älskar att sitta och glo på låtsas kontroverser medan de riktiga frågorna passerar förbi på skärmen utan vidare behandling. Det blir något i grunden roligt när hycklarenförsöker avslöja ett hyckeri, medan hycklaren försöker hålla sin världsbild intakt i alla andra frågor. Mycket bra avslappningsövning för hjärnan.

Du vet för den ironiska generationen så finns det inget roligare än propaganda. Redan i skolan var upplysningdagarna om droger och alkohol bland de roligaste.

Björn Nilsson sa...

Hm, det behövs tydligen en rekommenderad lista (en så kallad kanon) av lämplig högkvalitativ litteratur här ...

martin sa...

Vet inte det jag, lögnen är relaterat till sanningen, så sanningen existerar i all propaganda, antingen som det uttryckta eller som dess invers. Spelar inte så stor roll vad man läser, det viktiga händer alltid efteråt.

Men visst skulle folk kunna ha nytta av att läsa lite filosofi, intentionstolkning och universaliseringsprinciper, kan vara bra redskap för den som skall drista sig att läsa en bok. För läsa en bok skall man inte ta lättvindigt på, en farlig aktivitet.

Startade i min ungdom som höger, funderade lite, blev Nihilist, sen läste jag ett par kortare texter av Marx, det är allt som krävs, då Marx har en mycket tydlig logisk stringens så räcker det med att läsa hans kortare texter (typ Lön, Pris och Profit), resten kan logiskt härledas från vilken tes som helst, sån är sanningens natur. (Därför som man i USA snabbt tog ett epidemiologiskt grep emot socialismen, då minsta kontakt med socialism leder till alla Marx samlade verk som logisk slutsats från minsta tes.)

Björn Nilsson sa...

Du kan möjligen inte läsa igenom Kants verk och komma tillbaka och tala om vad han egentligen menade? Det borde väl vara ett syrabad som plockar bort alla spår av den ironiska generationen?

martin sa...

Oh! Jag gillar Kant en lång tid så var min skärmsläckare (fick kolla boken)

"Handla så att du brukar människonaturen i din person som i varje annan person alltid även som ändamål och aldrig blott som medel."

Ett sätt jag försöker leva mitt liv, men jag är inte kantianist, jag är Hedonistisk utilitarist. Men de filosoferna gjorde inget intryck på mig, Kant däremot, där snackar vi en annan division, en gigant bland dvärgar. Plus han är så oerhört hatad av Ayn Rand och det måste vara den högsta betyget man kan få, särskilt som det skapades nån motståndsrörelse emot kantianismen i samhället. Ayn Rand ansåg att hela samhället förgiftats av Kant. Förmodligen som förklaring till varför alla inte genast omfamnade hennes våldtäktslitteratur. Bättre betyg än så har ingen filosof nånsin fått.

Men skall jag vara ärlig så är det endast en bok jag läst i sin helhet av Immanuel Kant: "Om den eviga freden." Tar en timme att läsa och efter det så vet du hur man rent pragmatiskt skall åstakomma bästa förutsättningerna för att minska krigsförekomster. Rekommenderas till alla världsledare, epostade den till president Clinton en gång i fyllan, men han svarade inte.

Ironin i vår generation är något vi utvecklat till följd av vår föräldrageneration, 40-talisterna. Tror inte ens Kant kan rå på traumat av att ha växt upp under den generationens ridstövlar.

Björn Nilsson sa...

Haha, vår generation var det ordning på - utan att ens läsa Kant!!