 |
| Klicka upp bilden till större format! |
Det här är en uppföljning på föregående inlägg, med speciellt tack till bloggkollega Teckentydaren som tipsade om detta diagram. Det var alldeles för intressant för att få ligga dolt bland kommentarerna.
Vad vi ser är fyra notoriska "överskottsbusar" i handel med varor och tjänster från 1970 och framåt, och hur stort deras överskott i utrikesaffärerna är i procent av bruttonationalprodukten. (Att använda BNP verkar vara anatema för bloggkollega Nytt världssystem?, och jag har själv frågetecken inför detta begrepp, men låt gå, det visar ju ungefär var vi är i alla fall!)
Sverige, Tyskland, Japan och Kina handlar det om, och sifforna kommer från Världsbanken. Jag funderar litegrann på om de stämmer för Kina i början, men det kanske har mindre betydelse. En lustig grej är att det tog tid innan Tyskland kom igång som överskottsbuse. Men numera spelar man ju den rollen fulländat, så att stackars konkurrenter i södra Europa håller på att gå omkull.
Kanske den fruktade "dubbeldippen" nu håller på att bryta ut, och frågan blir då vad som händer med den svenska exporten. En politisk ledning med ett bra näringspolitiskt program skulle väl kunna göra en elegant manöver och styra om vissa verksamheter och resurser för att tjäna våra inhemska intressen bättre, men var finns den? Eller man kanske vill fortsätta med den meningslösa överskottslinjen: det ser ju ut som den fungerat genom ett antal lågkonjunkturer under de senaste årtiondena och det kanske går att lura folk att den är bra ett tag till?
5 kommentarer:
Det är inte “utrikesaffärerna” som det egentligen handlar om, utan export/import nettot som ingår i BNP. Det korrekta måttet för “utrikesaffärerna” är bytesbalansen.
Dvs: Handelsbalans, Tjänstebalans, Faktorinkomster, Löpande transfereringar
Bytesbalansen som i sin tur ingår i Betalningsbalansen.
På engelska ”Current account” respective ”Balance of payments”.
Det som ingår i BNP när det gäller export/import är handeln med varor och tjänster.
Nu kan Tyskland ha haft betydligt bättre bytesbalans än vad nettot av export/import anger. Ett exempel på stora skillnader mellan nettot av export/import och bytesbalans är Grekland, diagram från 1976 till 2009.
Men nog är det konstigt när dessa abnorma obalanser i import/export som haft sedan länge inte är ett debattämne i landet. Det har ju stor betydelse för ekonomin.
Om man summerar exportöverskotten från 1994 till 2009 blir det i runda tal ungefär lika mycket som hela 2009 års BNP eller på ett ungefär lika mycket som Norge hade i sin olje/pensions-fond då. Iofs brukar det pga konstruktionen inte gå att korrekt summera BNP i fasta inflationsjusterade priser men det ger en uppfattning så där mellan tummen och pekfingret.
Ett helt års BNP är oerhört mycket. Allts under den tiden producerade svensken ett helt års BNP mer än svensken själv konsumerade, frukter av svenskens produktion som avnjöts i utlandet. Om det nu hade varit typ fattiga Somalier, Bangladeshier osv som lyckliggjorts med denna produktion hade det kunnat vara vällovligt men så var det förmodligen inte. Under denna tid har 75% av landets välstånd ansamlats hos mindre än 10% av medborgarna och medborgarna i gemen belånat sina bostäder över skorstenen för att hålla igång den inhemska konsumtion som trots allt varit.
Det skulle varit intressant om någon kunnig hade undersökt vad där finns för samband mellan dessa väldiga exportöverskott och de svenska finansiella äventyren i tex Baltikum och att bankerna i sin voluminösa utlåning mot bostäder som säkerhet får sitt kapital från utlandet eller rättare sagt utländsk valuta.
För detta låter svensken sina gamla bli vanvårdade med liggsår och även dö av vanvård, barnen få undermånlig undervisning etc låter stor delar av befolkningen dväljas i arbetslöshet och utanförskap, låter de utsatta socialgruppernas bostadsområden förslummas etc etc. Hur kan detta vara en ”bra affär” för svensken i gemen?
MMT gurun och ekonomiprofessorn Bill Mitchells senaste om den aktuella krisen:
S&P decision is irrelevant
“The trade flows are tied in with the intentions of the exporting nations to accumulate claims denominated in the currency of the importing nation. If, for example, China decided it had “enough” US-dollar denominated assets then it would not be prepared to export to the US on the current terms of trade (which in real terms are all to the advantage of the US – they can get more real goods and services from China than they have to sent back. Living standards are only meaningfully defined in real terms).”
A totally confected crisis
BNP är mycket riktigt ett trubbigt instrument. Ett sätt att jämföra länder men ländernas strukturer måste vara någorlunda lika för att det skall vara ett bra instrument. Jämför gärna svårigheten att jämföra ett mjukvaruföretag med ett tillverkningsföretag.
Däremot är det ett lätt sätt att följa den ekonomiska utvecklingen i ETT land. Då är det ett vettigt underlag för att analysera.
Att analysera diagrammet som du har i inläggen är inte heller lätt. Exempelvis var Tyskland fram till 1990 två länder. Den västra sidan ansåg inte det var export att skicka till den östra, medans den östra ansåg det var export. En stor del import gjordes till den östra sidan som bara skickades vidare utan "vinst". Statistik är till för att förvrängas..
Sveriges exportöverskott behöver inte alls ha med någon produktivitet i landet att göra. Hela 90-talet gick i outsourcings tecken. Tillverkning flyttades till lågkostnadsländer, marginalerna höjdes och vinsterna hamnade i fickorna på ett fåtal. I de fall man har använt de höjda marginalerna till forskning och utveckling kan det vara bra men magkänslan säger att pengarna har använts mer i spekulation. Tyskland gjorde i princip det samma. Holland och Danmark som knappast har några naturresusrer att tala om lever också på den typ av handel. China och Japan har jag för liten kunskap om för att ha en uppfattning
Den festen är i stort sett över, verkligheten har kommit i kapp.
Eldorado
Det där om Tyskland tänkte jag inte på, det är ju faktiskt några år sedan återföreningen, men du har rätt om det och om att man kan fundera på vart pengarna tagit vägen. Vi vet ju i alla fall att de inte odelat kommit det svenska folkhushållet till godo. Vad det gäller utflyttning så vet jag i alla fall att Ericsson sysslade mycket med det hela tiden, men att det verkligen tog fart i början av nittiotalet. Det fanns olika anledningar: att komma närmare marknaderna, men också ren sverige-fientlighet bland vissa direktörer. Undrar vad det där huvudkontoret i London kostade?
Jo de verkar ha slagit ihop tyskland före 1990, det ger förstås osäkra siffror inte minst för GDR delen då man kan fråga sig hur jämförbar statistiken är då. I det nya Tyskland var det 20% östtyskar. Hur väl flödet av varor och tjänster samt pennig transaktioner inom sovjetblocket statistiskt är jämfört med sedvanlig västlig statistik kan man fråga sig.
Hur världsbanken gjort denna sammanslagning av data kan man säkert få reda på och vilka faktorer de tagit hänsyn till om de korrigerar för politiska egenheter som vad som sägs vara export.
BNP försöker mäta den faktiska produktionen av varor och tjänster om inte produkten/tjänsten exporteras från Sverige ingår den inte i BNP, förvisso är också exportindustrin den största importören. En bil innehåller kanske 70-75% svensk producerat, en iPod som skeppas färdig från Kina har tillförts $3-5 i Kina av den totala produktionskostnaden som för något år sedan var $150 när denna uppskattning gjordes. Bruttopriset bokförs då tex som export till USA.
Men även om en större del av exporten kommer från sådant som sker högre upp i förädlingskedjan är det fortfarande så att exporten betalar importen.
Skicka en kommentar