Jag var inne på Statistiska Centralbyråns hemsida för att se hur det ligger till med utrikeshandeln. Numera kan man ju skräddarsy rapporter man vill ha ut från givna datamängder, och det gjorde jag. I stället för att titta på talen för export och import tog jag fram bara handelsnettot härifrån, det vill säga vad som blir kvar när man tar export minus import. Intressant, må jag säga. Jag vet ju att det varit permanent överskott de senaste åren, men har inte tänkt på att det pågått så länge. 1982 var sista året med underskott och efter det har landet sålt för mer än vad man har köpt för.
"Jättebra" tycker en del, "vi går med vinst!" Men jag minns också tumregeln att vi exporterar för att kunna importera. Hade vi allt vi tyckte vi behövde här i landet skulle vi ju inte behöva ha någon utrikeshandel. Det gamla Kina i sin krafts dagar var på det viset, man hade allt och var inte särskilt intresserade av det krafs som europeerna försökte sälja. Silver var undantaget och det blev Kinas olycka.
Sverige är ju förvisso i ett annat läge, vi har större behov av utrikeshandel, men man kan tolka diagrammet ovan som att vi skickar resurser ur landet och får betalning med pengar som vi inte har så mycket användning för. För den som har exportindustrin som religion är det väl ändå vettigt, liksom för eventuella kvarvarande hardcore-merkantilister som tycker att handelsöverskott är det viktigaste av allt. Förmodligen skulle dessa människor uppfatta en handelsbalans med saldo lika med noll som en katastrof. Men jag undrar om inte Sverige skulle må bättre av det, för det skulle förmodligen innebära att en del resurser som nu körs in i exporten skulle kunna användas bättre på hemmaplan. Vi har vård-skola-omsorg, vi har omställningen till ett samhälle som kan hantera framtidens utmaningar, vi har dessa och andra områden där resurserna skulle kunna användas bättre.
15 kommentarer:
Och sa sma de var, underskotten man var sa fixerade vid, en gang i tiden.
I någon dimmig framtid kanske jag kollar om det går att förlänga den här serien, det skulle vara intressant att få med "guldåldern" efter andra världskriget. Nu börjar den ungefär när första oljekrisen slagit till och en del andra saker började hända inom ekonomin.
Tabellen du hänvisar till på SCB säger:
”Tabelluppgift: Total varuimport, varuexport och handelsnetto”
Alltså ingår inte export/import av tjänster och tjänstebalansen, det var denna som Grassman kritiserade för att vara kraftigt undervärderad. Han fick också rätt i detta. Ser man till den totala handeln av varor och tjänster var det betydligt färre år med små underskott. 1976, 77, 79 och 80.
http://img543.imageshack.us/img543/1248/netexpgdp.png
Här kan man också jämföra med Japan och Tyskland som alltid påståtts vara i underläge mot.
Siffrorna är enligt de som rapporteras till Världsbanken.
Nyligen skrev Stefan de Vylder i en vänstertidning och refererade till det prekära läget för exporten med bytesbalansunderskotten i inför och i samband med 90-talskrisen. Visst gick vår export ner en del relativt BNP och dito överskott men det var fortfarande exportöverskott. Vad som drog ner bytesbalansen var det våldsamma spekulerandet med lånade utländska pengar vars räntebetalningar drog ner bytesbalansen.
Här är ett intressant debattinlägg i Ekonomisk debatt av Grassman – ”Den avklädda bytesbalansen” – angående en rapport 1988 från SCB ("Beräkningen av bytesbalansen -en skenbar exakthet") om den då sedan 70-talet ständiga hotbilden om bytesbalansen.
http://www.ne.su.se/ed/pdf/16-6-sg.pdf
just nu verkar inte länken fungera, troligen ett tillfälligt fel. Men som SCB säger i titeln är det inte en exakt vetenskap, utfallet kan variera betänkligt beroende på hur man räknar.
Nettoexport 1950 – 2001
http://img807.imageshack.us/img807/383/.png
Jo, det har förundrat mig under många år när politikerna talade om att "vi levt över våra tillgångar" att man så totalt struntade i det faktum att vi haft handelsöverskott hela tiden, mer eller mindre, möjligen något år med ett litet underskott.
Propaganda för att få svenska folket att acceptera en omfördelning av landets resurser från de sämre ställda till de allra rikaste - och deras propagandamakare.
Kerstin, det verkar vara eliten som lever på våra tillgångar, snarare än ett styggt kollektivt "vi" som bär sig illa åt. Och så försöker de smälla i oss att "vi sitter i samma båt".
Teckentydarn, det där diagrammet du hänvisade till tänkte jag lägga upp separat. Måste kolla en sak: Varifrån kommer siffrorna i diagrammet? En reflektion: För Kina kan man väl sätta frågetecken för hur riktiga de första åren är, då pågick ju ännu Kulturrevolutionen?
"Vi sitter i samma båt." Sa en VD till min kompis när VD:n hade strulat till löneutbetalningarna. Min kompis svar:
Jaha, men boxa dig själv i ansiktet då!
Ett uttryck som passar på nuvarande situation också.
Jag minns att jag försökte intervjua Staffan Lurenstam Bönder en gång cirka 1980 för närradion om det där med export och varför det var så nödvändigt. Jag gick med på att man måste exportera för att kunna importera, men utöver det?
Och han kunde inte ens ljuga ihop något. Han bara upprepade, gång på gång, att det är väl självklart att det är bra med export. Men varför det var bra hade han inte ett enda svar på.
Siffrorna är från Världsbankens data som finns på nätet, man kan ladda ner en excelfil för varje nation. Det är export/import nettot och inte bytesbalansen även om nettot vanligen dominerar bytesbalansen.
Det andra diagrammet med Sveriges export/import netto är från en tidigare SCB serie på BNP som sträckte sig från 1950 till 2001. Det är ju lite intressant att se hur det rör sig runt nollstrecket under rekordåren när vi enligt myten levde på att exportera till det krigshärjade Europa. Enligt myten som ”alla” verkar tro på är det en svunnen tid som vi aldrig kan få tillbaks. Relativt BNP var exporten då en bra bit under häften av vad den är i dag. Sanningen är att rekordåren drevs av hög aktivitet i den inhemska ekonomin och vi importerade så mycket som exporten tillät och ibland lite till. Sen ströp man den inhemska ekonomin och gjorde oss till en exporttiger med höga överskott och permanent massarbetslöshet. Huvuddelen av arbetstillfällena finns i den inhemska ekonomin och att en modern industrination skulle kunna exportera sig till full sysselsättning är kvalificerat nonsens.
Och trumpetar om vårt extrema ”exportberoende”, även det en myt och ren lögn, vi är realt sett inte mer exportberoende än de flesta andra, vi är t.ex. inte om det kniper beroende av import av mat för att föda befolkningen, i motsats till tex Egypten och många andra.
Våra exportkapitalisters propagandaorgan har lyckats med att vända historien upp och ner och hjärntvätta svenskens historieföreställning och det om den allra närliggande moderna historien. Det finns nästan ingen från höger till vänster som inte tror på denna mytiska historieskrivning.
Som framgår av Grassman länken är sådant här ingen exakt veteskap så man bör ta alla siffro med en nypa salt och mer som indikationer.
Var inte "rekordåren" en följd av att Sverige, till följd av att vi stod utanför andra världskriget och därför hade vår ekonomi intakt, kunde exportera en massa för Marshallpengar till Europas återuppbyggnad?
Och att till följd av detta den i första hand för inhemskt bruk uppbyggda industrin snabbt blev exportberoende?
Alltså inte det svenska samhället, utan ordrätt de ledande industrierna (Electrolux, Ericsson, Volvo etc etc).
Dessa ledande industrier hade under 30-talskrisen stött den keynesianska politiken eftersom de var beroende av att deras kunder skulle kunna köpa. Alltså av höga löner. Men i och med att de blev exportberoende försvann detta behov, och de blev snabbt beroende av låga löner istället, för att kunna konkurrera med industri från länder med ännu lägre löner.
Om detta synsätt stämmer (importerat från Alf Johansson & Lars Ekdahl: Den historiska kompromissen som tillfällig maktallians, i Häften för Kritiska Studier 2/96) är det nuvarande eländet en logisk följd av rekordåren.
Vi hade alltså gjort bättre om vi hade låtit industrin förbli hemmamarknadsindustri, och tagit lite långsammare tillväxt.
Klart att det är en fördel att inte var indraget i stora krig där stora delar av den unga manliga arbetskraften skickas ut som kanonmat och epidemier etc pga av bristfällig samhällelig infrastruktur som sjuk o hälsovård fungerar illa och decimerar befolkningen allmänt.
”Tyskland hade en stor tillströmning av färdigutbildad arbetskraft 1945-50, vilket skapade relativt låga lönekostnader och höga vinster som betingelse för hög tillväxttakt.
Krengel har på pekat ett intressant samband, när han framhållit att den industriella produktionskapaciteten, trots krigets förstörelse, skulle legat på samma nivå 1945 som före kriget på grund av de väldiga investeringar som företogs under kriget. Bombningarna skulle dessutom ha medfört, att gammal produktionsutrustning då oupphörligt ersattes med ny. 1948-1960 kunde därför den västyska industrin använda 80% av bruttoinvesteringarna till kapacitetsutvidgning.”
Krengel 1963, s 127
Ekonomisk debatt
Jag tror att det mest betydande för den Svenska industriella utvecklingen efter kriget var att när vi väl satte igång att industrialisera landet så gjorde vi det med besked, detta gjorde att vi låg före många länder i Europa när det gällde industriell utveckling. Självklart måste det finnas en marknad för produkterna annars blir det inte mycket tillverkat. Nu var det ju inte bara vi som hade sk rekord år utan det var totalt sett rekordår för alla de västliga industriländerna. Det var ju allmänt att man nu i den modernare synen på ekonomi (som vi nu lämnat) lät vällståndet för befolkningarna i gemen växa och välfärdssamhällen byggdes. Jag tror att det var detta med fokusering på den egna befolkningens välfärd som gynnade andra länders exportindustri.
Och det krigshärjade Europa var först och främst Östeuropa där den betydande delen av andra världskriget utspelade sig. Det var ju inte dessa vi främst exporterade till utan till Västeuropa som också byggde liknande välfärdssamhällen som vi.
Teckentydarn, ingen av de två sista länkarna du angav verkar fungera. Inte för mig i alla fall. Det är inget skrivfel dolt i adresserna, sådant brukar ju röra till det.
Du har nog rätt i vad du skriver, teckentydare. Men det viktiga var att det var under den här epoken som de stora exportindustriföretagen blev stora exportindustrier och därmed starka nog att blåsa upp den här idiotiska åsikten att stor export är bra i sig själv. Dittills hade ju deras främsta intresse varit hemmamarknaden.
Jan,
i branscher med höga förädlingsvärden så finns väl den där tanken om att folk måste ha råd med deras produkter i aldeles högsta välmåga. Var på läkemedelskonferans nyligen och där pratades det mycket om outsourcingtrenden, den ene talaren talade om hur lönerna i indien kommer göra outsourcing till indien olönsam 2040. Näste talare, talade om hur framväxandet av en medelklass utgjorde en si och så stor potentiell marknad, för den som kan sälja där.
Så vad som sker är att man pressar lönerna hårt på hemmaplan, för att på så vis kunna pressa ned priserna på sina produkter till en nivå som indiens medelklass kan förmå, för att komma så snabbt ut på den banan som möjligt så tävlar jättarna om vem som är "bäst".
Det sker samtidigt i flera branscher, det har börjat gå såpass långt att mer och mer avancerade yrken utsätts, medelklassen börjar plötsligt också känna sig pressad.
Länken till nettoexportbilden var rent tokig, hoppas denna fungerar bättre:
nettoexport5001.png
Att länken till www.ne.su.se inte fungerar kan bero på att de gjort om sidan, de kanske inte längre ska bistå allmänheten med gamla synder från ”Ekonomisk debatt”?
Här är en kopia från annan källa:
den_avkladda_bytesbalansen
Skicka en kommentar