När ondskan kryper in under godhetens mantel

Förr sade man att "först kommer missionärerna, och sedan kanonbåtarna". Det som först verkade vara ädel och självuppoffrande verksamhet blev täckmantel för helt andra politiska och ekonomiska ambitioner, med mord och plundring, krig och ockupation. Har det blivit bättre? Man kan undra om det kanske i stället blivit sämre, i och med att mängden hjälporganisationer ökat och de aggressiva makterna alltmer oblygt anstränger sig för att använda hjälparna som sina ombud, alternativt själva försöka låtsas vara hjälpare. Gunilla von Hall skriver om det i Svenskan, och sammanfattar problematiken:

Humanitära hjälporganisationer ses inte längre som neutrala aktörer i många konflikter utan som del av den västerländska politiska agendan – och därmed som legitima måltavlor för attacker.

Det är olyckligt. Men faktum är att humanitär hjälp politiseras, militariseras och bunkrar in sig alltmer. Regeringar donerar bara pengar till vissa utvalda hjälporganisationer, militära styrkor har börjat agera hjälparbetare och biståndsarbetare bunkrar in sig i skottsäkra bilar med beväpnade vakter. Allt detta provocerar och blandar samman motiv. Det humanitära hjälparbetets tre grundpelare – neutralitet, oberoende och opartiskhet – svajar.

En definition av ondska går ungefär ut på att man för sina egna syften använder människor på ett sätt som de inte vill själva och som är skadligt för dem. Passar inte det rätt bra på vad som händer när USA, NATO och kanske andra aggressiva grupper försöker ta över hjälpen för egna milt sagt tvivelaktiga mål? Naturligtvis kommer falskspelet att avslöjas, och därmed inträffar det som Gunilla von Hall beskriver (och hon är ju verkligen inte den förste som gör det!): alla hjälpare kan misstänkas vara ombud för fienden och därmed bli möjliga mål för attacker. Vilka drabbas hårdast av det? - Hjälporganisationerna kan dra sig ur områden som blivit för farliga, men kan lokalanställd personal och de personer som skulle hjälpas också göra det? När militära aktioner och hjälpverksamhet rörs samman, som i Afghanistan, blir slutresultatet ett ondskefullt angrepp på människor som drabbats av årtionden av krig och naturkatastrofer, och pratet om hjälp faller samman till ett hycklande pladder.