Korkat barn - konservativ vuxen?

Kanske har jag sett en notis om det i någon svensk tidning, men nu stötte jag på en artikel av engelsmannen George Monbiot som i sin tur grundas på en forskningsrapport i psykologi som man hittar här. Min egen rubrik är tillspetsad, men den säger ungefär vad det handlar om. Grundat på data om 15.874 personer i Storbritannien tror forskarna sig ha kommit fram det intressanta sambandet att om en människa har låg intelligens som barn är sannolikheten stor att denne kommer att vara konservativ som vuxen. Har man dålig kognitiv förmåga som barn - jag antar att det ungefär betyder "har svårt att fatta vad man upplever" - så ökar därmed möjligheten att man som vuxen kommer att omfatta auktoritära, rasistiska, "hårda tag" etc. idéer. Forskarna preciserar konservativ som social-konservativ, vilket kan vara intressant om man tänker på att sverigedemokraterna säger sig vilja bli ett socialkonservativt parti.

Det finns en hel del intressanta reflexioner man kan göra av forskningsartikeln. Det här avsnittet fick mig att tänka på primatforskning som jag skrivit om tidigare ibland på bloggen:

Studies have shown that individuals with lower levels of general intelligence (g) are less trusting of other people, less sensitive to interpersonal cues, and less accurate in deciphering other people’s behaviors and intentions ...

Med tanke på att tillit till andra människor och förståelse för hur andra tänker och reagerar (kallas TOM, Theory of Mind) anses viktiga för att människan över huvud taget skall kunna fungera i grupp och verkligen bli människa, är de här bristerna allvarliga för samhällets utveckling och umgänget mellan dess medlemmar.

Svårigheterna blir inte mindre om/när man stöter på individer som av någon anledning inte anses tillhöra den egna gruppen. Om lägre allmän intelligens medför att man har svårt att sortera upp tillvaron, trots att man måste göra det för att klara sig, ligger fördomar nära till hands. I stället för att se en oerhört mångsidig värld tillgriper man grovt tillyxade mallar både för folk man gillar och folk man inte gillar. Ibland kan följderna av det bli väldigt otäcka.

Den här otäcka bilden har jag kommenterat tidigare. Barn som behandlas illa som små kan få sämre hjärnutveckling. Man kan undra hur de blir som vuxna? Rädda och konservativa kanske?

Undrar: kan man fixa det här med ett piller? Det vore väl en stor grej för läkemedelsindustrin: Progressiv-pillret gör dig till tolerant framtidsmänniska!  Nå, det finns ju mycket annat som spelar in också. Forskarna skriver om förklaringar till fördomar:

Of course, prejudice cannot be explained solely by intelligence, ideology, or intergroup contact. Prejudice has complex origins, including personal factors, such as ignorance and a lack of empathy ..., and social factors, such as resource competition and intergroup hierarchies ... Yet some factors, such as the ability to adopt alternative perspectives, might be driven by mental capacity, given that contact with out-groups is mentally demanding ...

Jag tror inte "dum i huvve'"-argumentet är det bästa att ta fram när man vill bemöta individer som omfattar fobier eller vanföreställningar om vad som händer i samhället och hur samhällsproblem skall bemötas. Jag antar att ju sämre samhället i stort fungerar desto lättare blir det för fördomar och inskränkthet att utveckla sig oavsett hur det ser ut i skallen på enskilda människor. Framväxten av reaktionära rörelser av ibland fascistisk typ i Europa på senare år beror förmodligen mindre på kognitiv förmåga hos barn men mer på att kapitalismen håller på att krisa sig sönder och samman. Då är det samhället snarare än individerna som behöver terapi.