Via en blogg för kritiska nationalekonomer hittade jag en länk till en ny organisation för samhällsvetenskapliga studier, bildad inom EU av alla konstiga ställen. Förkortningen är NESS, vilket uttyds Non-Equilibrium Social Science. De träffas här.
Känner man till lite om modern nationalekonomi förstår man varför de kritiska ekonomerna reagerar positivt och till och med kan tänka sig samarbeta: den neoklassiska nationalekonomin handlar fram till, och över, tjatighetens gränser till stor del om jämvikt. Man har sina kurvor med utbud och efterfrågan, och så skall det letas fram lägen med jämvikt mellan de två. Men nu kommer det folk som vill uttryckligen studera icke-jämvikt inom samhällsvetenskaperna. Det är ju icke-jämvikterna som får saker att hända,det är obalanser som får samhällen att förändras - vilket dialektiska filosofer har vetat i ett par hundra år vid det här laget. Marx var en av de främsta i det avseendet (tillåt mig påminna om supercitatet).
Som hjälpmedel för att spåra förändringar vill NESS använda den moderna datatekniken och dess möjligheter att hantera mycket stora mängder data.
The advent of “big data” — enormous datasets now being harvested from records from websites (including social media sites), mobile phones, GPSs and banking transactions are giving physicists, social scientists, and complex systems experts powerful new tools to understand and predict human behavior.(Citatet kommer från NESS, men de har i sin tur klipp ur en lite längre artikel från World Economic Forum här.) En utveckling att hålla ögonen på - den kan brukas eller missbrukas!
NESS kommer att ge ut ett nyhetsbrev på nätet varje månad som man kan prenumera på. Kostar inget, så det kan man ju testa.
När vi är inne på nationalekonomi, här är en artikel som hävdar att det finns relationer mellan äkta galenskap och vissa idéer som används just inom nationalekonomin. Nästa gång en nationalekonom kommer med några tokigheter kanske man vänligt skall fråga: Har du glömt ta din medicin?
5 kommentarer:
Nationalekonomer har tagit pris efter pris på att ta termodynamiska jämviktsuttryck från biologin och kemin och sedan applicerat det på ekonomi. Inget konstigt i det, termodynamik gäller givetvis även ekonomi, termodynamik är dessutom samma sak som statistik. Men det är dock helt meningslöst för att förutse förlopp, det är nämligen akten att utvärdera ett förlopp efter det nått jämvikt och alltså är klart, om andra system säger termodynamiken inget om. Utfallet för exakt samma betingelser blir samma, men nog så små ändringar så är de data man tidigare samlat värdelösa.
Vad har då förutseende egenskaper inom kemi? Vi kallar det kinetik, vilket är tidsderivatan av jämvikten. Det är detta som kan förutse ickejämviksförhållanden. Men det verkar som om de inte insett det än. Men om en sisådär 20 år i framtiden skall du se att Svante Arrhenius ekvation ger nobelpris i ekonomi, tillsammans med en bunt finurliga differentialekvationer som beskriver pengaflöden precis som de beskriver reaktionsflöden.
Hjorden rör sig aldrig snabbare än den långsammaste medlemmen och det är utan tvekan ekonomen.
Det sista var bra :-) - men även resten av inlägget.
Kerstin, det finns bland annat en figur som en gång om året vill avskaffa svenska språket till förmån för engelska samt hävdar att hungriga lejon jagar bäst - det är nog en som är kvalificerad för vård. Fast jag vet ju att du har viss skepsis mot piller. Det kanske är bättre med gyttjebad och mängder av mineralvatten på någon lugn kurort?
Martin, en del av det matematiska jämviktstänkandet inom nationalekonomin kommer förmodligen från ingenjörskretsar, bland annat i Frankrike. Annat är bokföring, där det gäller att få debet och kredit att gå jämnt upp. Quesnays 'Tableau economique' från 1700-talet är av den senare sorten, en tidig och genialisk modell för input-output-analys, men inte dynamisk. Léon Walras som är en av grundarna av den moderna matematiska marginalismen hade bland annat en teknisk bakgrund, och en vars namn jag inte minns räknade också på hållfasthet för broar.
Det luriga med nationalekonomi är att den innehåller en del förhållanden som bäst uttrycks med siffror och formler, men hela ämnet i sig handlar om relationer mellan människor och är därmed sociologi/antropologi och svårt att förutse i förhand. Det handlar också om människa med/mot övrig natur, och då blir det ännu svårare att göra förutsägelser.
Björn,
jadu. Det är svårt med matematisk ekonomi, särskilt om man vill bevara den omöjliga ekonomin vi har idag. Ränta är omöjligt, rent matematiskt, därför blir ekonomin ett enormt bygge av ad hoc teorier. Det största problemet som jag ser det är att man inte förutsättningslöst applicerar matematiken, så som krävs för att kallas vetenskapligt, utan randvillkoret är alltid att samhället skall fungera som det gör idag och då blir matematiken väldigt komplicerad och enbart obfuskerande. Jag är inte emot matematik inom nationalekonomi, jag är dock för att nationalekonomin börjar försöka vara vetenskaplig.
Beskriver man samhället, inklusive dess ekonomi, som det är så behöver man inte så mycket matematik. Förmodligen klarar man sig med en del diagram och tabeller, och några enkla ekvationer.
Skicka en kommentar