 |
| Är det ovädersmoln som samlar sig? |
Här ett citat från en USAmerikansk bloggare som kallar sig The Archdruid Report. Druiden kan ses som varande dysterkvist (jag tror den engelska termen för den här sortens tänkare är 'doom and gloom') men kan ju också vara realist. Nu samverkar ett antal faktorer till att mörka ner framtiden för mänskligheten: klimat, resursbrist, kanske en rejäl pandemi (ebola), en alltmer skakig och sönderfallande - och på sina håll alltmer militärt aggressiv - kapitalism. Lägger man ihop det här så ser det inte bra ut, om vi säger så. Men de flesta människor har inte sett skriften på väggen, risken att mänskligheten så att säga kör huvudet i väggen är ännu otänkbar:
Equally, it’s unthinkable to most people in the industrial world today that a global pandemic could brush aside the world’s terminally underfunded public health systems and snuff out millions or billions of lives in a few years. It’s just as unthinkable to most people in the industrial world that the increasingly frantic efforts of wealthy elites to prop up the global economy and get it to start generating prosperity again will fail, plunging the world into irrevocable economic contraction. It’s among the articles of faith of the industrial world that the future must lead onward and upward, that the sort of crackpot optimism that draws big crowds at TED Talks counts as realistic thinking about the future, and that the limits to growth can’t possibly get in the way of our craving for limitlessness. Here again, though, the unthinkable is becoming the inescapable.
Notera bland annat "the world’s terminally underfunded public health systems" och fundera på om det finns krafter som faktiskt aktivt har verkat för att sjukvården över stora delar av världen inte har fått det stöd den behöver. Kuba är ett av de få länder som verkar ha lyckats med hälsovården - följaktligen blockeras landet och hatas av rätttänkande liberaler.
Framtiden är inte digital: det rör sig inte om 'ett' eller 'noll', inte om 'allt' eller 'inget'. Däremot handlar det om hur våldsamma katastrofer som mänskligheten kommer att dra på sig själv, och hur många som kommer att överleva - och på vilken nivå.
2 kommentarer:
Jag anser att apokalyptiska förutsägelser är reaktionärt. Det är att säga till massan "ge upp, förse dig själv, det är snart slut". De apokalyptiska förutsägelserna är dessutom hyperboler utan verklighetsförankring. (Extrapolering i statistisk data eller andra trender är pseudovetenskap och inget man skall ägna sig åt.)
Vad gäller ebola och andra pandemier så är de förvisso teoretiskt civilisationsutplånande. Men alla tänkbara virus finns det substanser som är verksamma emot redan i (substans)bibliotek runt om i världen. Skulle en hotande fara dyka upp, så skulle det inte ta ett år att förändra överlevnaden hos patienter till nära 100% överlevnad. Det är liksom inte som vi börjar från början. Sannolikt så är sjukdomar en katastrof för tredje världen. Vi behöver inte oroa oss. Även om vi givetvis behöver ha förberedelse i sjukvård och annat.
Globaluppvärmning är kanske världens lättaste problem att lösa. Det är ungefär som att försöka få en överviktig att gå ned i vikt, det är skitlätt, så länge man inte låter den överviktige fatta besluten som skall göra hen smal. Vi kan höja levnadsstandarden för hela världen, bibehålla vår egen och stoppa global uppvärmning samtidigt. Det är inte ens en svår utmaning annat än för liberala nötter.
Kapitalismen utplånar sig själv, men i dess sista strid för relevans så kommer den orsaka stor skada. Därför vore det bäst om vi organiserade oss och ströp kapitalismen snarast för att snabbast möjligt ta tag i ovanstående problem och undvika onödigt lidande.
Nja, det var väl det där apolakapsyliska som jag satte ett frågetecken för på slutet. Mänskligheten kommer att leva vidare. Men hur? Kommer den att lyckas göras sig av med de krafter som skapar kriserna?
Skicka en kommentar