Att mannen är känd i arkitektkretsar hade jag lite aning om tidigare. Skogskyrkogården är ett av hans verk, och förra året stötte jag på några utländska arkitekter vid tunnelbanan där som frågade om vägen. Jag tog dem i kragen och förde dem in genom stora ingången till kyrkogården där de kunde häpna över den himmelska vy som Asplund skapat - man kan häpna över den även om man inte är religiöst sinnad, den gör att man liksom sköljs upp mot himlen. De där arkitekterna var för övrigt i Stockholm just i samband med tävlingen om utbyggnad av Stadsbiblioteket.
Eget foto taget vid huvudingången till Skogskyrkogården, som numera är ett Världsarv. Klicka på bilden så att den åker upp i större format, för här har formatet betydelse!
En av byggnaderna på Skogskyrkogården. Substantivet "trevlig" kanske passar illa på en kyrkogård, men jag kan inte hitta på något bättre.
Nå, åter till Arkitekturmuseet: jag noterade att flera av böckerna om Asplund var på spanska och nämnde det för bibliotikarien. "Jamen han är jättestor i Spanien" svarade hon. "Och i Italien också." Och då klickade det till i skallen: hur många sådana storheter har vi egentligen, och vad gör vi av dem?
När jag slog upp picsearch för att eventuellt hitta en bild av Asplund hamnade jag här. Det verkar komma från en spanskspråkig bibliotekskatalog. Inte kan jag mycket spanska, men här står det att hans verk tillhör arkitekturhistorien.
 | 383 págs. |
| 10. Erik Gunnar Asplund. Escritos 1906/1940 Cuaderno de viaje 1913 La faceta de Asplund como arquitecto es bien conocida y sus obras, difundidas a través de medios diversos, forman ya parte de la Historia de la Arquitectura. Sin embargo, ver reunidos sus escritos en esta colección de textos que fueron publicados a lo largo de su vida de forma dispersa pone de manifiesto un aspecto poco explorado y hasta cierto punto impensable de su personalidad. Tampoco se publicó nunca el “diario de viaje”, escrito por el joven Asplund entre el otoño de 1913 y la primavera del año siguiente, que se recoge aquí editado por primera vez. El tono íntimo propio de una redacción de este tipo, pero sobre todo los dibujos y fotografías que acompañan al texto, ofrecen un contrapunto intenso a los escritos que el arquitecto realiza con la intención de publicar. Su mirada hacia el paisaje físico, pero sobre todo humano, en su paso por Italia y el Norte de África revela una especial sensibilidad personal y ofrece una clave importante para entender la arquitectura que en ese momento proyecta. |
Vilka slutsatser kan man dra av detta? - Bland annat att det finns, inom kultur och vetenskap, ett antal svenskar som är stora internationellt, men att Sverige är dåligt på att ta hand om deras minne. Skärpning, svenskdj-r! Här är fler exempel:
Emanuel Swedenborg - stor kanon inom vetenskap och religion, nog mer känd i utlandet än i Sverige
Jöns Jakob Berzelius - en av de största av den moderna kemins grundare
Apotekare Scheele från Köping - upptäckte bland annat grundämnet syre
Oskar Montelius - om man läser arkeologi på högre nivå bör man stöta på den här mannen, för han är en av den arkeologiska typologins grundare. Först kom dansken Thomsen, sedan Montelius. Oskar hade också den moderna och förmodligen korrekta uppfattningen att norra Sverige kanske befolkades österifrån, inte från söder som man annars har trott.
Och så finns det lokal kändisar som jag inte har plockat fram bilder på men som nog skulle kunna utnyttjas. "Kina" är ju väldigt smått och lokalt förstås, men det finns kineser som har kläm på Bernhard Karlgren som gjorde stora insatser i kinesisk språkhistoria. Ordförande Mao kände till honom och frågade någon (Nils Holmberg kanske?) om "den gamle mannen som kunde kinesiska så bra". Det fanns en svensk som betydde mycket för kinesisk arkeologi, J Gunnar Andersson - läs hans Den gula jordens barn. Kan vi förvänta oss att garanterat obildade svenska exportnasare tar upp de här förebilderna när de möter sina kinesiska motparter?
Vad har vi mer att komma med?
- Exempelvis Anders Celsius, termometerkonstruktören. Möter du en utlänning som tror att C står för centigrade, ge den jäkeln en rejäl omgång! Fråga om Farenheit står för Fentigrade då!
- Ångström, fysikern. Å har blivit en internationell vetenskaplig förkortning för ett pyttelitet mått.
- Svante Arrhenius som kanske var den förste som kom på växthuseffekten, fast han trodde den kunde vara bra genom att hålla istiderna borta. Nu blev den lite väl för bra ... .
- Tabellverkets grundare - vars namn jag skamligt nog har glömt men som betytt mycket för befolkningsstatistiken Jorden runt.
- Och många fler som jag inte kan plocka fram ur minnet.
Och hittills har jag inte ens nämn Karl Linné. Men det är väl typiskt för svenskarnas genialiska sätt att behandla sina store genom att sälja mycket av hans papper till England. Var det inte samma sak med Swedenborgs papper förresten? Tvi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar