Indium - metalliskt grundämne (kritisk risk).
Neodym - sällsynt jordartsmetall (kritisk risk).
Dysprosium - sällsynt jordartsmetall (kritisk risk).
Europium - sällsynt jordartsmetall (kritisk risk).
Terbium - sällsynt jordartsmetall (kritisk risk).
Yttrium - sällsynt jordartsmetall (kritisk risk).
Cerium - sällsynt jordartsmetall (nära kritisk risk).
Lantan - sällsynt jordartsmetall (nära kritisk risk).
Tellur - sällsynt jordartsmetall (nära kritisk risk).
Jaha, det blir "pik indium" etcetera framåt, det räcker inte med olje- och fosforpikar. Notera yttrium och terbium, det är grundämnen uppkallade efter Ytterby nära Vaxholm där man hittat ett antal mindre kända grundämnen. Undrar om det finns något kvar där, i så fall kanske vi riskerar att råvarujägarna kommer dit och skall bomba och befria och ha sig! På sikt lär det krävas global planhushållning för de sällsynta grundämnen som inte går att ersätta med mer vanliga ämnen så att resurserna fördelas någorlunda jämlikt. Alternativet är mycket obehagligt och våldsamt, det ser vi redan i serien av oljekrig och råvarukrigen i Kongo.
17 kommentarer:
Fast är det inte lite svårt att med säkerhet avgöra brist i kapitalismen? Kapitalismen kan inte skapa överflöd annat än högst tillfälligt och av misstag, annars är målet att ordna brist på allt. Det råder brist på nästan hela det periodiska systemet. Viktigare är än märkligare brister, så som fosforbristen som rikerar osarka svält exempelvis. Men är bristen på detta väldigt vanliga grundämne ett resultat av fysisk brist eller av kapitalismens ovilja att producera tillräckligt av någon vara?
Håller på och jobbar med ett projekt för att utvinna tungmetaller så som guld och ovanliga jordartsmetaller ur havet, världens största fyndighet av guld till exempel. Problemet är svårt då de finns i vattnet i mycket låga koncentrationer, men så himla svårt är det inte att anrika upp det i cykler som till slut ger en koncentration som kan utvinnas med traditionella metoder.
Visst finns det brist, men den skulle kunna avhjälpas om inte toppen var upptagen med Facebook och satsar pengar på tjänsteproduktion istf produktion av beständiga saker. Vi fick stränga instruktioner om att ta bort allt om produktion i vår affärsplan, det vill ingen riskkapitalist höra talas om!
I viss mån avgör ju priserna vad som anses lönsamt eller inte. Med stigande oljepriser kan man ge sig på projekt som tidigare varit olönsamma, exempelvis borrningar långt ute till havs. Så brist är något relativt, och man kan ju säga att ökande priser jagar bort en del konsumtion och därmed fungerar som ransonering. Sådan är kapitalismen.
Det där med guld ur havsvatten har man väl pratat om under många år utan att det blivit något. Kan det bli lönsamt, och om det blir lönsamt, vad händer då med guldpriset?
Björn,
en sprucken guldbubbla skulle väl inte komma en dag för tidigt?
Det är en annan sorts kemister som diskuterat frågan i flera år, men det finns åtskilliga angreppssätt och bergsingenjören(övergav själv den karriären) är kanske inte rätt redskap för att angripa vatten. :) När den mycket dyra teknik som vi tänker använda väl utvecklats så kommer det på sikt bli billigare än sedvanlig gruvdrift, då utvecklingen är det dyra, även om våra material blir extremt dyra så kommer de kunna återanvändas om och om igen i absurdum.
Ja, oljepriset märks, hittils senaste tiden har 20 tillstånd om att utvinna olja ur oljeskiffer givits ut i Sverige. Oljeskiffer har oljaresurser som skulle kunna hålla dagens konsumtion av olja i 100 år till, vad det gör med klimatet är en sak, men nån brist råder det inte, som jag ser det så har vi energireserver i jorden för att göra oss av med oljeberoendet, men kapitalismen kan inte arbeta på det sättet, den kan bara lösa problem när de hotar omedelbara vinster.
En sak jag brukar skissa på på fritiden är så kallad "Asteroid mining", jag har en ganska bra uppfattning om vad vi måste bygga och hur vi skall finansiera det. Men tyvärr är det inte trivialt att skapa en nation och en valuta. Sen måste ritningarna bli klara! Sciencefiction skada, tron att det inte finns ett projekt för stort för människan. :) Men naturresurser är lite av tvångtänkande hos mig som verkar inom en av världens mest resursslösande industri.
Behövs det inte fungerande generering av fusionskraft för att förse storskaliga anläggningar för omvandling av havsvatten med tillräcklig energi? Och fusionskraft har man väl pratat om sedan före Andra världskriget utan att komma till skott? Man kanske kan bygga solenergianläggningar i områden med pålitligt solsken året runt?
Oljeskiffer och oljesand låter också som gamla tekniker som man visserligen utnyttjat, men som har så ruskiga miljöeffekter att man kanske helst bör låta dem vara.
Björn,
jo, oljeskiffer är inte miljövänligt, det är ordentligt mycket sämre än olja. Men vi behöver energi om vi skall lösa energiproblemen. När oljan verkligen tar slut, så är vi dessutom befriade från möjligheten att ställa om samhället, så beroende är vi. Vad gäller fusion så är jag försiktigt optimistisk, energimässig "break even" har man uppnått sedan länge, men jag räknar inte med fusion i mina framtidsfantasier.
Jag skulle inte bygga solenergi i stor skala med dagens solceller, de är förvisso bättre på energibindning än växtlighet, men 200W kräver att 2 kvadrat läggs i mörker, det är ett ganska dramatiskt miljöingrepp för lite energi. Men om de byggdes över redan förhårdad mark så skulle det ändå kunna täcka några procent av Sveriges areal.
Sen är det det där med kapitalismen, om vi inte satsar på ganska sunkig tenik idag så får vi ingen bra teknik i framtiden, man kan alltså inte vänta på de bra grejerna.
Men jag har gjort lite research på miljöbilar då jag veckopendlar 40 mil, tekniken finns för att jag skulle kunna pendla den sträckan i elbil och ändå sänka mina energikostnader till 20 % av dagens kostnader. Men jag jobbar på att ta min almännyttiga hyresvärd i örat vad gäller laddningsmöjligheter på deras garageplatser. Sedan måste lite infrastruktur byggas, men redan inom ett år kanske jag pendlar 40 mil i elbil.
Synd att elbilen konsumerar massa material så att miljöbilar i den omfattning som bensinbilar har idag knappast är möjligt globalt.
En nation och en valuta - är det inte det som de konspirativt lagda anklagar FN, Illuminati, Bilderberggruppen, frimurarna etc att vara ute efter? Konspirerar du mot oss också? :-)
Det är klart att man kan ge sig på asteroider, men vore det inte kortsiktigt mer lönande att bli av med det militärindustriella komplexet i vår egen värld? Det slukar ju resurser som kunde användas på annat sätt.
Vad som hände när tillgången på guld för användning kommersiellt snabbt ökar kunde man se i Spanien från början av 1500-talet. Inflationen spred sig gradvis från Sevilla och över hela Europa. Men de som spekulerar i guld kanske bara vill ha gulttackor som ligger i ett bankfack någonstans och egentligen inte är användbart till någonting.
'Elektriska vägar' finns det ett intressant projekt som heter. Undrar om det inte finns projekt på gång där man lägger enorma solenergianläggningar exempelvis i Sahara? Där är ju solen säkrare än hos oss.
PS. Angående 'brist' i kapitalismen. Nationalekonomiskt så ser man till om det finns 'efterfrågan' (= någon kan och vill betala) eller inte. Om det där emot inte finns möjlighet att betala, även om 'behovet' är skriande, finns det inte - i alla fall inte i den klassiska nationalekonomin. Efterfrågan och behov kan alltså vara överlappande, men behöver inte automatiskt vara det. DS
Ja, det räcker inte med att en person efterfrågar en vara för att den skall skapas. Det krävs mångt flera, men betalningsförmågan styr hur många. Men mätta alla munnar minskar tillväxtutrymmet och kapital satsas annorstädes. Det räcker inte med efterfrågan idag, det krävs en växande sådan över tiden.
Ja, mitt asteroid-mining projekt där man skapar en nation med en ren valuta och nationen har ett enda syfte, råvaruexktraktion ur asteroider. Den skulle kunna absorbera mycket skuld, kunna skapa "råvarufutures" att sälja. Teoretiskt skulle denna nation kunna absorbera oändligt mycket skuld, då universum som vi alla vet är oändligt. :) Men min tanke var inte att rädda kapitalismen, min tanke var hur ett sånt enormt projekt skulle kunna finansieras och genomföras IDAG, det var en renodlat teknisk lösning, social engineering är ofta lättare än social förändring. En nation för skuldabsorbtion, tror du jag kan få det projektet finansierat?
Ja, det finns mycket teknik som är färdig för användning i stor skala men som står i kulisserna och väntar på att infrastrukturen är på plats. Vi kan dra ned avsevärt på förbrukning av råvaror utan att tumma det minsta på upplevelsen av god levnadsstandard.
Jag sa till kompisen igår: Jag diskuterade politik i unga år, men många kompisar var bättre på det och mer intresserade. Så jag fokuserade på teknik och naturvetenskap, jag litade på att de som var bra på politik skulle klara av att sköta sin lilla bit i samhället. Jag hade fel.
Men Nationen skulle inte kunna leverera på sin skuld utan att skapa ekonomiskt kaos, så revolutionen skulle ändå vara nödvändig. En virituell nation som alla kapitalister är beroende av skulle kunna var vägen...
Aha, låter som du förespråkar en nation som i själva verket är en sorts internationell reservbank och gruvägare ... är inte detta något som får alla konspirationsspanare att spetsa öronen? Den äger all världens skulder och kontrollerar avgörande naturresurser, vi blir alla slavar ... :-?
Varför gå krångliga omvägar? Revolution och skuldavskrivning direkt!
Tja, jag förespråkar den inte. Var mest en tanke om hur ett superstort projekt skulle finansieras idag. Jag inser givetvis att denna virituella nation skulle bli korporativ och förslava världen, skulle vara pyramidspelens pyramidspel. Att den också skulle kunna rädda kapitalismen är ytterligare en obehaglig biverkning.
Bättre väg att gå är givetvis att minska konsumtionen av naturresurser och energi, bygga nya transportsystem, återvinna och återanvändning. Finns det inte tillräckligt så skall givetvis användningen av bristvaran gå så många till del som möjligt, hellre ett tåg än en sportbil, av neodyniumet. Men det är problematiskt, en sparsam och intelligent konsumtion av bristvaror skulle orsaka problem med nuvarande system.
Varför krångla till det? För att kapitalismen med dagens nationer blir lite som hamra grodor på tivoli, slår du ned en sticker en annan upp sitt fula huvud. Omvägen är att skaffa sig en slägga som slår allihop på en gång. Det svåra är hur man får kapitalismen att pröjsa för den. Men det är grumligt machiavelliskt tänkade som inte har en plats i en öppen och demokratisk vänster. (Det är också en liten portion Bader-Meinhof tänkande i det hela också, vilket borde vara en varningsklocka.)
seg tyskt text skriven enbart med små bokstäver - det bör ge baader-meinhofvarning!
Jo, jag har faktiskt läst Cavefors' utgåva av RAF-texter, dock utan att den vad jag märkte gav några intryck åt något håll annat än att det var sämre sortens tysk politisk filosofi. Tacka vet jag Engels!
Eftersom kapitalismen är i olika stadier i olika länder blir bilden rörig. I delar av Tredje världen är man ännu fräsch och framåt, i de gamla industriländerna trött och nedgången och parasitär. Frågan är om de nya kapitalisterna är beredda att gå in med stöd för att rädda de gamla, som ju tills nyligen även var deras bossar och utsugare? Kommer Kina eller Brasilien att skicka trupper om Europa vill störta kapitalismen?
Tja, vad gjorde vi med Rom? Jag brukar ibland säga att jag upplever att vi lever i Roms yttersta dagar, västvärlden det degenererade imperiet.
Notera dock att det var västra halvan av Romerska riket som föll ihop. Den östra levde kvar i tusen år! Nåja, de glänsande palatsen kommer så småningom att falla även hos oss, men jordkojorna (byggda enligt moderna ekologiska principer) kommer att vara kvar.
Intressant nog hävdar (ursprungligen antikhistorikern) Michael Hudson att Rom föll ihop för att man gynnade finanskapitalet på produktionskapitalet - ungefär som hela den gamla i-världen gör idag.
Diskussionen är annars förfärligt tilltrasslad och den är inte lätt att reda ut, åtminstone inte innan man har delat upp den på två:
1. Å ena sidan finns den gamla debatten mellan utvecklingsekonomer från Antonio Serra och framåt som hävdar att utvecklingen går framåt när vi lär oss att använda naturen allt bättre; och ekologer som t.ex. Alf Hornborg som hävdar att vi bara exploaterar naturen allt hårdare och att det finns en gräns för det möjliga som nu är nådd. Alla pikarna skulle då vara ett tecken på att den senare ståndpunkten är rätt. Nyckeln är förstås oljan; någon motsvarande effektivt förpackad och därmed billig energiform torde vara omöjlig att hitta.
2. Å andra sidan finns diskussionen om huruvida utvecklingsparadigmets begränsningar är absoluta (Hornborg, t.ex.) eller om de bara beror av den irrationella och hierarkiska organiseringen av ekonomin, där ett fåtal centra exploaterar en vidsträckt periferi vars egna intressen inte är värda något (t.ex. Immanuel Wallerstein). Här är det inte lätt att peka på några pluspoäng för någondera sidan eftersom vi aldrig har sett några alternativ till den modell vi har, och diskussionen måste bygga på gissningar.
3. Slutligen har vi den urgamla diskussionen om hur mycket vi behöver för att vara lyckliga. Möjligen är det enda vi behöver effektiva högteknologiska jordbruksmetoder som tillåter oss att äta oss mätta på tre timmars arbete om dan, ungefär som på stenåldern före jordbruket (enligt Marshall Sahlins). Är det inte för den livsformen vi egentligen är konstruerade?
Skicka en kommentar