Här är ett citat från en krönika i Svenskan. Beskrivningen av experimentet och försökspersonernas upplevelser skulle förmodligen ha intresserat Marshall McLuhan om han haft tillfälle att ta del av dem:
Vid Marylands universitet genomfördes nyligen en undersökning som försökte hitta ett svar. 1000 ungdomar från fem skilda kontinenter deltog i experimentet The world unplugged. Under ett dygn utsattes de för en total medietorka.
Trots att det alltså bara rörde sig om ett rätt kort avbrott i medieflödet, så visade det sig att fyra av fem upplevde det hela som jobbigt eller direkt plågsamt. Starka känslor av förlust, av att ha missat något viktigt, visade sig vara väldigt vanliga. Vissa gick ännu längre och hävdade att de upplevde avbrottet som ett slags amputation eller att tystnaden höll på att ta kål på dem.
Så fort en varelse börjar förlänga sina egna lemmar eller sinnesorgan genom mer eller mindre medvetna åtgärder - apan som petar fram godbitar med hjälp av en pinne i stället för handen exempelvis - börjar det också hända saker med dess mentala åskådning. Men där apan inte kommer så mycket längre än enklare operationer med pinnar eller stenar förefaller människans förmåga att vara i det närmaste gränslös tack vare högt utvecklad,empatisk och flexibel hjärna.
Uttrycket 'amputation' i beskrivningen är intressant. McLuhan använde det också, men egentligen i omvänd betydelse. När vi på olika sätt placerar oss utanför oss själva, som när vi använder verktyg eller kommunikation över långa avstånd, kallar han det en sorts amputation. Det är som om vi skär av oss armar och händer när vi distribuerar vår personliga förmåga utanför oss själva, och det leder till mentala kriser. (I det här experimentet togs ju verktygen bort och många led av det.) Den yttersta krisen han ser, och den som kan vara dödligt farlig för mänskligheten om vi inte lär oss hantera den, är när vi i en våldsam mental amputering skickar ut vårt centrala nervsystem i de elektroniska världsomspännande näten. Och det är ju det vi i rasande fart gör idag, i en omfattning som McLuhan knappast kunde ha förutsett i början av 1960-talet - fast han ändå på något sätt gjorde det!
Kanske försökspersonerna är sådana som upplevt sin tillvaro som helt beroende av elektroniska nätverk, att de känt sig mentalt sammankopplade med dem och därför tar det som en amputation när kontakten för en stund klipps av? En följdfråga blir om dessa människor är extra asociala, eller i själva verket extra sociala och kontaktsökande?
 |
| Ja Marshall, här har du något att fundera över! |
9 kommentarer:
Känner igen det. Just nu känner jag mig alldeles rotlös och vilse i tillvaron.
Man kanske åtminstone kan gå ut och ropa i skogen och få svar?
Björn:
Behövs inte här, det ekar mellan husen på gården, och jag lovar, ekosvaren är inte intellektuellt stimulerande, bara irriterande :-)
Lite väl dramatiskt. Det handlar om ett av teknologin skapat behov. Den som inte använder det saknar det inte. (Man kan förvisso hävda att den som fötts utan armar saknar dem inte heller.) Men separationsångesten är svår på internet, så svår att jag vet två tillfällen då personer inte haft tid att äta och dricka för att ständigt vara i kontakt så länge att de fått hämtas med ambulans. Jag hade själv en gång svårt att gå ut och ta en cigg på festen för att jag kanske skulle missa massa saker. Separationsångest är svårt för barn och ungdomar, men det är ingen amputation, det är lättare att lära sig leva med sig själv.
Fast jag skall snacka, kopplade upp mig mot internet i tonåren 1991 och sedan dess haft minst en dator kopplad emot internet dygnet runt, året runt. Levt mitt liv på internettid, sovit mellan datorlarm under lågtrafiktid. Blev lite mycket då jag aldrig tackade nej till verkliga sociala interaktioner.
IT-stress kommer bli min död. Ibland vill jag befria mig från alla möjligheter för folk att jaga mig med.
Fanns internet 1991? Jaha, kanske det, lite text på skärmen då? Med en barndom utan TV (fast jag såg TV första gången 1956) var det inte så svårt att kasta ut "dumburken" på äldre dagar. Jag saknar den inte. Jobbigare för den som alltid haft TV i närheten. Det är tillvänjning helt enkelt.
Jag antar att en del ungdomar och andra som har svårt att vara utan de elektroniska kontakterna känner att de måste bekräftas hela tiden: "här kommer meddelanden till mej, alltså finns jag".
Narcisism är ju en viktig del av vår sociala natur, självpubliceringen har bara gjort att det blivit slagsida mot narcisism. Vi söker bekräftelse i omgivningen. Internet är begränsat i att det saknas fysisk kontakt, visuell kontakt är begränsad. Det kan förklara varför det blir så självupptaget, men det finns en attityd i offentligheten också. Se på politikernas twittrande och konstanta försök att sätta strålkastarna på sig själva. Jag tror inte narcissismen är en teknologisk uppfinning. :)
Det fanns inte html på den tiden, NCSA Mosaic började utvecklas 1992. Jag minns när jag bara hade en enda site jag visste om och kunde "surfa" till, CERN. Gopher, News och IRC var mycket bättre källor till kunskap från hela jorden. 1994 började mer folk få upp ögonen för internet, datorföreningarna på universiteten upplevde en gyllene era, det var vilda västern, vi var internetleverantörer åt studenterna och hade enorma resurser att leka med, företagen skrotade datorer i en rasande takt och de intresserade hade otroliga mängder professionell hårdvara att leka med. Det var tiden för Avant Garde, man bara byggde en av världens största ftp-servers, bara för att man kunde. Tusentals människor skapade spel på internet som de utvecklade tillsammans, där spela spelet var att bygga spelet. Spelet sprang ur spelarna, världen byggdes av spelarna, en tid då folket på internet byggde internet. Samtidigt ökade almänhetens medvetenade om internet och administrationen fick upp ögonen för vad fotfolket höll på med. Användningen av internet började regleras vid universiteten. Man behövde hålla koll på vad folk sysslade med på internet, vilda västern började ta sitt slut. Emmellertid rådde vilda västern utanför akademikernas värld, tjänster skapae av akademiker och hobbyfantaster ansattes av en hop privat uppkopplade som betedde sig som de ville utan kontroller. Avant garde säljer ut... :)
Har aldrig tittat på CERN, men nu gjorde jag det. De har diversifierat verksamheten: förut accelerade de materia, nu har de börjat decelerera också!
"Vilda västern" kanske visar att det var en pionjärperiod när alla möjliga ideer kunde spruta fram, och ett fåtal visade sig hållbara - och det skedde utan så mycket styrning och övervakning eftersom det inledningsvis var svårt att förstå det som hände. Sedan kom någon på att det var så mycket snusk och otäckheter på nätet att det var bäst att göra något åt det! Och Steve Jobs var buddhist påstods det, uppenbarligen en dj-a dålig buddhist eftersom han var argsint och hämndlysten och begiven på jordiska fröjder, men buddhist i alla fall. Han återföds säkert som knegare i en kinesisk fabrik som tillverkar Apple-produkter, till Nirvana lär han ju inte komma. Men när han är borta och myndigheterna skärper greppet bör det väl bli lag och ordning till slut!
Tidigt var man extremt emot censur och moderering av alla de slag. Vi ansåg att detta var polisärende och att vi som administratörer inte själva skall ta på oss en polisiär roll. Det som beivrades var tekniska angrepp på tjänsten och användare av tjänsten. Det fungerade när det var mindre grupper med en kultur som utgjorde ett benhårt socialt tryck att följa vissa gränser. När jag la av var jag administratör i ett nätverk med 2 miljoner samtidiga användare, anstormningen var större än den sociala kontrollen kunde hantera. Hot mot den egna personen blev vardagsmat, angrepp på tjänsten, skiten översvämade och det som skulle vara en hobby blev snabbt till ett otrevligt jobb. Amputation var då det skönaste jag gjort! :)
McLuhan kanske skulle ha hävdat att du råkade ut för en situation där en massa människors centrala nervsystem skickades ut i de elektroniska nätverken, men där man inte riktigt förstod vad man höll på med utan tappade den mentala balansen och började bära sig tokigt åt. Lägger man till apforskning så blev det väl så att olika apflockar stötte ihop och inte klarade av att vara kompis med varandra. (Obs, gäller ej bononochimpanser!)
Moderering är bra, den håller nättrollen på avstånd eftersom de vet att de riskerar refusering om de bär sig illa åt.
Skicka en kommentar