söndag 7 oktober 2007

Hyenaflockarna och lagen

Sug på det här en stund:

Lag är stadgad och stiftad allt folket till ledning, både rika och fattiga, och till åtskillnad mellan rätt och orätt. Lag skall iakttagas och hållas de fattiga till skydd, de fridsamma till frid, men de våldsamma till näpst och skräck. Lag skall vara de rättrådiga och kloka till heder, men de vrånga och okloka till rättelse. Vore alla rättrådiga, då vore ingen lag av nöden.

Kursiveringarna är mina. Detta är citerat från inledningen till Västmannalagen, lagen för landskapet Västmanland. När den tillkom är inte känt men den var nog i kraft redan under 1200-talet.

Lagen och statens monopol på våldsutövande är två sidor av samma sak: att skapa ett samhälle som är så säkert att dess invånare inte själva skall behöva vara poliser, åklagare, domare och bödlar eller fängelsvakter. Det spelar ingen roll hur bra lagarna är - om de inte genomdrivs är de meningslösa papper som brottslingarna bara skrattar åt, och den enskilde måste själv försöka sörja för sin säkerhet. Då får vi ett samhälle där "rätten sitter i spjutstångs ände". Och vem vill ha det? Verkligheten har flera gånger visat vad som händer när staten abdikerar från sitt ansvar för att upprätthålla lag och rätt. Det blir plånboken som avgör vem som kan köpa sig personligt skydd, folk drar sig tillbaka från samhällets gemensamma ytor, det bildas medborgargarden, ligistgrupper tar över hela områden ... .

En mindre hyenaflock av tonåringar har jagat runt på landsbygden i Blekinge utan att det statliga våldsmonopolet har reagerat och tagit dem under lämplig behandling. Jag skriver "hyenor" för deras beteende verkar vara åt det hållet, nämligen att ge sig på offer som de tror inte kan försvara sig. Till slut sprack det. I stället för polisinsats fick en enskild medborgare försöka försvara sig. En hyena död, en svårt skadad på sjukhus - resten gjorde som hyenor brukar göra när de möter på mothugg, nämligen tog till flykten. Det må så vara att de är omogna tonåringar, men sannerligen inte så omogna att de inte begriper vad de håller på med. Plågoandar vet mycket väl att de är plågoandar, för de njuter av vad de håller på med. Men vem kommer att ta ansvaret för det hända?

***


Det lilla trädet med röda höstlöv ser kanske vackert ut, men ack så vidrigt. Det sattes upp som minnesmärke efter en ligist som slogs ihjäl av andra ligister inte långt från där jag bor. Vad hade hänt om det varit en vanlig icke våldsam medborgare som kommit i vägen för de där ligorna och dödats? Hade det blivit minnesträd och minnesplakett? - Jag tillåter mig att tvivla på det. Vad mig anbelangar kunde man lika gärna mala ner det där trädet och göra toalettpapper av det. Fy fan!

Jag tycker inte synd om ligister som åker på spö. Inte ens om de får en hagelkärve i nyllet. Jag tycker synd om de snälla, tysta och anständiga människorna som är ligisternas offer. Kom ihåg: de fridsamma till frid, men de våldsamma till näpst och skräck.

Inga kommentarer: