Det drar ihop sig till jubileum. 1957, för femtio år sedan, skickades den första satelliten upp i bana runt Jorden. Jorden trädde in i rymdåldern, och det var Sovjetunionen som stod för detta stordåd. Jag har inget minne av detta, var inte mer än sju år gammal, men jag minns att det var på gården till Högalidsskolan 1961 som jag fick höra om den första människan i rymden, major Gagarin.Sovjet var alltså först, och kom sedan att vara först med allting i rymden utom att placera människor på Månen. Första levande varelserna i rymden (de stackars hundarna, en hette Laika), första människan i rymden, första rymdpromenaden, första kvinnliga rymdfararen, första fasta rymdstationen ... . Att utropa USA till "segrare i rymdkapplöpningen" för att man kom först en gång men sist alla andra verkar ganska skumt. Särskilt som expeditionen till Månen inte gav upphov till någon permanent närvaro där.
När Kina skickade upp sin första satellit, det var mitt under Kulturrevolutionen 1971, råkade jag av en slum ratta in Radio Peking och fick höra hur den lilla metallkulan däruppe åkte varv på varv runt Jorden och spelade "Östern är röd". Nu är kineserna ännu längre fram vad det gäller rymdindustri och andra länder vill snart vara med - Indien exempelvis.
Samtidigt är jag tveksam till om just rymdfärder är det bästa sättet att lösa världens problem. Man får göra skillnad mellan militärt och politiskt motiverade projekt som kostar mycket men inte ger mycket utbyte, och satelliter som bidrar till bättre kommunikationer och utforskning av Jordens resurser. Dessvärre ligger nog en mycket stor del av rymdbudgeten på den politiska och militära sidan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar