Service-tankar

Läs den här bloggposten från "vår bloggare på Spetsbergen" (Sic itur as astra - fint med latinskt namn!). Inlägget handlar om service på hotell och är tänkvärd. Jag skrev en tänkvärd kommentar till den också. Men jag kör en utvidgad repris:

En väl fungerande organisation hänger på:
1, rätt personal (på alla nivåer)
2. rätt resurser, samt
3. rätt instruktioner.

Om det brister med 2 och 3 kanske ändå bra personal kan parera en del så att kunderna eller brukarna inte behöver märka så mycket. Det är nog ett vanligt fall. En sopig ledning kan ju ändå luta sig tillbaka och lita på att personalen, som är rädd om sina jobb, gör sitt bästa för att bristerna inte skall bli alltför tydliga utåt. Eller det kan ju vara en ledning av proffschefer som inte förstår vad personalen gör i sitt yrke.

Men tag det omvända fallet: jag kommer in på ett ställe där personalen står i ett hörn och pratar och inte är det minsta intresserad av min närvaro ... . Eller om man i en offentlig förvaltning blir bemött på ett snävt sätt. Jag hittade en refens till detta:

I dagens Aftonblad finns en artikel av Anna Sjödin, känd från SSU tidigare, där hon hävdar att "Sverige är en bananrepublik". Nu undrar jag om Sjödin överhuvud taget menar något annat än att det finns en del problem i Sverige och att "bananrepublik" är ett lagom skällsord att gripa till för att få uppmärksamhet för synpunkterna om att skattemyndigheterna ibland är orimligt dumma mot småföretagare? För där har vi min lista igen: när en del småföretagare behandlas olämpligt kan man gissa att personalen inte formellt gör fel men att de instruktioner de har att hålla sig till kan behöva ses över. Och de här människorna har inte råd att hyra in horder av advokater och revisorer att försvara sin sak. Lösningen för en del småföretagarproblem skulle faktiskt kunna vara att de låter bli att göra vissa saker ( = bokföring) och överlämnar det till någon offentlig funktion som ser till att allt blir rätt. (Och man kan ju inte komma ifrån att det finns skumrask även bland småföretagare vilket inte Sjödin nämner - en del av detta kunde kanske elimineras med den här modellen.)

Skattemyndigheterna är ju en funktion som knappast kan vara annat än offentlig (se not nedan), men det finns en hel del verksamheter som kan skötas i såväl offentlig som privat regi. Hur kan man göra för att få stöd för att privatisera en offentlig verksamhet då? - Man kan missköta punkter 1, 2 och 3 ovan helt enkelt. In med usla chefer, acceptera slafsigt fotfolk ut mot kunderna/brukarna/patienterna/eleverna, stryp nödvändiga resurser, ha instruktioner som inte verkar vara gjorda på den här planeten - och efter det lär det vara lätt att argumentera för att en privat firma sköter det hela bättre!

Jag vill göra ett tillägg om "instruktioner" i offentlig drift. Det handlar ytterst om demokrati, för i den gemensamma sektorn är det väljarna som utser sina företrädare som sedan har att utforma reglerna/instruktionerna för sjukvård, skolor, kommunikationer och annat. Det privata företaget är inte demokratiskt, inte utåt eller inåt. Ägarna bestämmer, och medborgaren har andra rättigheter än kunden.

En not om skattemyndigheter: sådant har verkligen ibland skötts i privat regi, som åtminstone bibelläsare bör känna till. När Jesus Josefsson uppträdde i olämpligt sällskap - med publikaner och syndare - var det med privata skattmasar och syndare han umgicks! Publikanerna hade skatteindrivning på entreprenad, och de var inte omtyckta. De privata skattmasarna sågs som odågor av samma sort som andra odågor/syndare.