En affisch från The Jawaharlal Nehru University i New Delhi, Indien. Det har varit bråk på Jawaharlal Nehru-universitetet mellan anhängare och motståndare till den indiska regeringens kampanj mot maoisterna och stamfolken. En sak som regeringen är orolig för att att promaoistiska stämningar skall sprida sig bland studenter, intellektuella och "medelklass" i största allmänhet.
Det gäller även delstaten Karnataka i södra Indien där maoister aktivt försöker värva studenter, påstås det. I den delen av landet ligger datacentrat Bangalore, så det kan finnas skäl för myndigheterna att frukta att de i ökande grad kan komma att möta maoister även i cyberrymden.
Efter det radikala uppsvinget bland studenter i början av 1970-talet har det varit ganska lugnt på den akademiska fronten i Indien. Men nu kan det bli skarpt läge igen. När upproret i det fattiga inlandet griper omkring sig, den ekonomiska världskrisen drabbar även den uppåtsträvande "medelklassen", och kriser av alla typer griper kring sig och kräver lösning, kan det hända att de olika fronterna börjar samverka.
Studentradikalismen kan inte fungera på egen hand i ett tomrum, men i samarbete med arbetare och bönder och andra missnöjda grupper kan blandningen bli explosiv. Studenterna kan inte mäta sig med maoisternas soldater och milis. Det är inte ute i djunglerna hos gerillan de behövs, i alla fall inte i någon större omfattning. Däremot kan de bidra till att skapa opinion särskilt i städerna, dra fram fakta, förse rörelsen med kunniga personer inom olika områden. Kort sagt: de kan stärka den intellektuella fronten mot storbolagen och dess regering.
5 kommentarer:
Känner att det här är något jag borde vara intresserad av, men jag har missat hela grejen. Blir så när man snöar in på enskilda företeelser hela tiden.
Med över en miljard innevånare behöver man inte se Indien som en "enskild företeelse" - där finns det mycket att studera och fundera över. Snart kommer väl gamle Myrdals rapport från maoistgerillan i bokform antar jag. Det måste vara ett "måste" att läsa.
Aha, nu förstår jag varför S så energiskt sett till att gallra ut sina mer framstående intellektuella medlemmar och sett till att de inte sitter i partistyrelsen utan i någon annan del av världen.
Har faktiskt läst Myrdal den äldste... Just när det gäller internationella relationer, fattar inte hur han hade tid att hålla koll på allting.
Kerstin, någon av de framträdande damerna inom S sade bara för ett eller ett par år sedan att en examen inte är värt någonting. Undrar om en sådan synpunkt varit accepterad på Erlanders tid. Detta är väl inget annat än dåligt utbildade (och dåligt bildade, i betydelsen "ointresserade av kunskaper) människors utbildningsförakt. I och med att politiken blev ett yrke och alltfler har börjat som yrkespolitiker efter att ha kravlat sig genom gymnasiet så får man mer av det här i alla partier.
Chris, jag tror Myrdal seniors tillvaro underlättades av att han inte behövda städa, bära ut sopor eller röja upp efter ungarna själv - det fanns anställd hemhjälp för det.
Skicka en kommentar