fredag 14 september 2018

Fusk?

Nedan är ett inlägg från "hatsajten" Flashback som jag kopierat rätt av. På tal om "flash" så tittade jag nyss på Valmyndighetens sida, och där ligger Miljöpartiet tre hundradelar under fyra procent! (Men kom ihåg att även om partier åker ut eller in ur Riksdagen så ligger den verkliga makten på annat håll.)

Nu över till en anonym flashbackare:
Snacket om att årets valresultat skulle vara resultatet av valfusk är rent trams.

SD:s överraskande låga resultat kan förklaras av följande faktorer:

1) Opinionsinstituten "viktade upp" SD:s resultat för mycket, efter att de hade underskattat dem alldeles för mycket inför valet 2014. "Glädjesiffrorna" för SD, i kombination med anhängarnas önsketänkande om att SD fortfarande var underskattade, ledde många till att tro att SD skulle få minst 25% i valet, och många hoppades på ännu mer. Chocken över valresultatet ledde därför till konspirationsteorier om valfusk.

2) Nästan alla opinionsinstitut visade faktiskt sjunkande siffror för SD inför valet. Många anhängare viftade bort den trenden.

3) MSM:s två månader långa kulspruteeld av attacker mot SD hade enligt min mening en mycket stor påverkan på opinionen. Väldigt många svenskar skämdes helt enkelt för att rösta på ett parti som "samhällsbärarna" i MSM hatade och föraktade så mycket.

4) Varken Sverigedemokraternas ledare eller Sverigedemokraternas anhängare tog MSM:s makt på tillräckligt stort allvar. Det är troligt att många anhängare till Sverigedemokraterna inte själva konsumerar MSM i någon större utsträckning, och därför förstår de inte vad MSM betyder för många svenskar utanför den Sverigedemokratiska bubblan.

5) Många Sverigedemokratiska väljare umgås förmodligen mest med andra Sverigedemokratiska väljare. Deras erfarenhet är därför att "alla" röstar på SD. För dessa väljare framstår valresultatet förmodligen som helt orimligt.

5) Jimmie Åkesson och SD:s strateger misslyckades med att skapa en valkampanj med fokus på det som faktiskt är grundorsaken till att människor röstar på SD, nämligen det hot mot nationen som den extrema invandringen till Sverige utgör.

5) Jimmie Åkesson och SD:s strateger fick inte ut budskapet att invandringen till Sverige fortfarande är katastrofalt hög. Många av dem som avstod från att rösta på SD tror förmodligen att "krisen är över", och att invandringen till Sverige inte kommer att bli särskilt hög framöver.

Jag måste erkänna att jag själv också blev en smula chockad över valresultatet. Jag hade trott på 19% för SD, inte 17,5%. Jag tror att opinionsinstituten helt enkelt viktade upp opinionssiffrorna för SD för mycket, så att även den som försökte göra en ärlig bedömning av SD:s styrka missbedömde sig

Jag skulle vilja lägga till något ytterligare. Enligt valmyndighetens sida så har 4 546 473 giltiga röster avgivits. Av dessa fick sd 850 114, motsvarande 18,7 procent. Somliga hade tänkt att sd skulle få mycket mer. Säg 25 procent. Om totala antalet avgivna röster är oförändrat betyder det 1 136 620 för sd med 25 procent. Mellanskillnaden mellan verkligt och tänkt utfall är 286 504 röster. Låt oss förenkla och säga att 200 000 röster på något sätt knyckts från sd. Bara mängden måste göra att frågan ställs: hur ordnades detta? Fifflande med valsedlar i liten skala, i enstaka vallokaler eller valkretsar är en sak - men massfuskande som rimligen bör täcka hela landet?! Jag såg någon som hävdade att folk satt med lampor och lyste genom röstkuverten, och slängde de som var för sd, men låter det trovärdigt? För mindre mängder av röstkuvert kanske, men för flera hundra tusen?

Med tanke på att sd i absoluta tal gjorde den största framryckningen av alla partier borde man väl vara ganska nöjda? Allrahelst som det finns brister i partiet som även anhängarna borde inse, och som gör att det inte kan slå riktigt så starkt som entusiasterna önskar.

PS. sd:s procent ligger kvar på 18,70 procent (samma som för m). men antalet röster har ökat till 851 002. Och mp ännu under spärren.

2 kommentarer:

martin sa...

Dubblad valbudget, samma som Moderpartiet(M). Tidningarna har knappt handlat om annat än SD i 4 års tid, en väldig kör har sjungt SDs melodi. Trots alla pengar, all tänkbar draghjälp så lyckades de bara få till drygt 4% till. Med 100 miljoner i valbudget, om tidningarna aldrig skriver om annat än SD, så kanske de kan spränga 20%, men troligt är det inte.

Peak SD.

4 år av att anpassa sig och slipa sig med PR konsulter osv så blir SD lika spännande som vafan som helst i denna värld. De är ett partiledaravhopp från att försvinna.

Björn Nilsson sa...

Det är svårt att sia, särskilt om framtiden, som vi besserwissrar brukar säga. Det borde pågå en intern process för att få fram Åkessons efterträdare (och det gissas vilt på Flashback) men det torde vara glest med kandidater som verkligen kan fylla upp för JÅ. Däremot finns det nog en hel del som skulle kunna sänka partiet ganska kvickt om de släpps ut i full frihet.

Sd fick väl ungefär vad de jobbat för. De kändes rätt lama på sluttampen av valrörelsen, men det kan ju bero av att så mycket hänger på JÅ och han kan ju inte kånka omkring på hela partiet själv. En kompetent kommunalpolitiker kanske kunde gå in och ersätta, men jag tror att kommunalpolitik ofta skiljer sig rätt mycket från riksdags-vardagen, så det kan bli svårt det också.

Men sd:s riksdagsgrupp växer och får väl mer partistöd att glädja sig åt. Hur länge det varar vet man ju inte, det kan ju komma val tidigare än om fyra år ifall politiken krisar till sig ordentligt.