Och så den här, det är samma som ovan men jag har klippt ut vårt "närområde".
Detta kommer från Pål Steigans blogg. Den som är intresserad av deprimerande beskrivningar av hur galna (? de tyckte väl själva att de var kloka män) politiker och generaler var beredda att starta ett storskaligt folkmord. Planerna på atombombning av Sovjet fanns ju redan vid slutet av andra världskriget. Tio år senare hade det utvecklats till någonting som inte kan kallas för annat än folkmord, till utplånandet av hela stater, dess ekonomier och stora delar av befolkningarna. Och som citaten hos Steigan visar så säger dessa herrar detta rakt ut. De visste vad de ville uppnå.
Varje cirkel är ett bombmål. Den uppmärksamme iakttagaren noterar nog att stackars av kommunismen undertryckta människor dock inte var mer undertryckta än att man kunde utplåna dem med kärnvapenexplosioner och tycka det var bra. Baltikum syns inte för alla cirklar, för att ta ett exempel. Och skulle bombernas verkan ta slut vid gränsen mellan öst och väst i Europa? Skulle gotlänningar ha kunnat stå på sina stränder och utan fruktan sett svampmolnen bortåt Riga och Talinn? Hade finnarna klarat sig trots att deras östra gräns garnerats med USA:s kärnvapenmål?
Folk som på allvar planerar sånt här - och faktiskt har resurser att genomföra det - kan väl inte kallas för annat än brottsliga monster?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar