Det svenska sjukvårdssystemet bygger på att försörjningen av läkemedel är ”just-in-time”, vilket innebär fortlöpande distribution av varor.Försörjningen är också till stor del beroende av import av läkemedel. En bristsituation av viktiga läkemedel och sjukvårdsmateriel kan snabbt leda till allvarliga risker för patientsäkerheten.
– Man har inga större lager med läkemedel och sjukvårdsmateriel egentligen. Och om dessa lager tar slut kan man lätt hamna i situationer där det också är slut hos leverantörerna, säger Åsa Kullgren.
Åsa Kullgren är utredare vid regeringskansliet och leder en utredning om hur väl förberedd den svenska sjukvården är vid allvarliga händelser i fredstid och i höjd beredskap. Är det här syndaren som skall granskas extra noga:
Det där med "effektiv logistik" verkar i skrivande stund vara något man kan sätta frågetecken för. Något grus har halkat in i det välsmorda (?) maskineriet. Apotekstjänst är ett privatägt bolag, ägt av Versteegh-gruppen.
Men tittar vi lite djupare så verkar JIT, just-in-time, vara det grundläggande problemet. Jag känner igen det från industrimiljö: fabrikerna skulle inte ha mer material i sina förråd än vad som behövdes för just den pågående produktionen. Inga buffertar, det var ju olönsamt med material som bara låg som "hyllvärmare". I stället skulle underleverantörer hela tiden komma in med vad som behövdes just för dagens tillverkning ...
... vilket innebar att om en leveransbil med skruvar råkade köra av vägen någonstans och krascha, om det var en eldsvåda på en unik fabrik för mikrochips på Taiwan, om (hemska tanke!) det skulle utbryta strek i transportsektorn - ja, då bröt hela produktionen samman med någon dags varsel. Det fanns ju inga reserver att ta av, för man hade ingen reserv av skruvar eller mikrochips.
Den här ideologin har alltså importerats till sektorer där den inte bara är skadlig, utan i värsta fall dödlig. Eller som en företrädare för MSB säger, också i SvD:
– Om man är beroende av att lastbilen ska backa in till lastbryggan precis när det är slut i lagret, ja då sitter man illa till, säger Jan-Olof Olsson, senior handläggare vid MSB.
Det kanske vore bra om man slutade med att sjukvården skall vara lekplats för marknadsliberala politiker och profitörer? JIT hör inte hemma i verksamheter där man hanterar människoliv!
3 kommentarer:
JIT, hittades på i början av 1980-talet när räntorna var väldigt höga, efter en tid av negativa realräntor.
Det kostade mycket att ha saker på lager.
I dag borde det inte vara ett lika stort problem med mycket låga räntor.
Skall man vara petig (har en känsla av att bokföringsreglerna gör det) får man skilja mellan förråd och lager. Förråd är insatsprylar för produktion, lagret är de färdigproducerade grejorna. Vad jag minns var det mest förråden det larmades om vid den tiden. Kan ha att göra med beskattning av var i produktionskedjan sakerna befinner sig, men kan minnas fel där. - Hur som helst: lager och förråd skulle man inte ha. Helst skulle produktion direkt kopplas till beställningar så tätt som det någonsin gick. Varje litet uppehåll i flödet skulle elimineras. Och det är ju logiskt om man läser processen som ex.vis Marx gör i Kapitalet: mervärdet kan inte realiseras förrän produkten är såld, så då måste det gå fort. Men att banka in det förfarandet i vårdsektorn, det är verkligen inte smart!
Just in Time hör inte hemma i en värld där vetenskapen har evidensbaserat utrotningsevent. https://en.wikipedia.org/wiki/Mass_extinction
Skicka en kommentar