måndag 29 juni 2020

Arvssynd i ett par versioner

Bilden har inget med texten att göra. Tog den för några år sedan, tror det kan vara bergssyra.



Inom delar av kristenheten finns ett begrepp som kallas "arvssynden". En kort översikt finns här. Den bygger i princip på att Adam och Eva dummade sig när de levde sköna livet i Paradiset och blev utsparkade därifrån. Saken kunde vara över med det, men de blev dödliga, och deras ursprungliga synd hänger kvar genom deras dödliga efterkommande i generation efter generation. Enligt detta begrepp behöver du alltså inte göra något olämpligt (knycka frukt från Kunskapens träd, eller liknande) för att vara belastad med denna synd - den bara hänger med dig som en oönskad börda! Praktiskt kanske, om man nu inte vill utföra en massa ansträngande synder, men känns ändå inte helt riktig. Först när Jesus kommer och frälser oss från synden ... etc. etc.

Arvssynd låter som ett sätt att skrämma och kuva folk. Nu har det dykt upp något liknande i dagspolitiken, fast det nu är mer begränsat. Gamla arvssynden gällde hela mänskligheten - den nya faller inom raskampen. Förhoppningar om att rastillhörighet får minskad (se not 1) eller helt ingen betydelse verkar ha upplösts i det blå och försvunnit i rökridåer från eldsvådor och tårgas. Nu har en sorts rasmotiverad arvssynd lastats över på vita människor, vad de än har gjort eller inte gjort. Är du vit är du skyldig till något (se not 2).

Hm, nej, det där går jag inte på. Nu minns jag bakåt i tiden igen, det måste ha varit 1967 och Black Power-ledaren Stokely Carmichael var i Stockholm. Han (eller någon annan) yttrade något i stil med att endast de svarta fick bestämma vad rasism är. Ung var jag då, men ändå tyckte jag det kändes skumt. Kunde vem som helst - tillhörande 'rätt' grupp - häva ur sig vad som helst utan kritisk granskning var ju dörren öppen för att vem som helst - vilken odåga som helst - kunde komma med vilka krav som helst. Jag kände inte för att gå med på det. Lymlar finns överallt, varför låta dem härja oemotsagda!? (Se not 3.)

Nå, åter till huvudämnet: mitt i en berättigad kamp mot rasism i USA sparkas rimlighetens dörr sönder av lymlar och virrpannor och folk med väldigt skumma och märkliga dagordningar. Och de utnyttjar den vita 'arvssynden' till att trycka fram sina skumma och märkliga dagordningar. Vi måste hålla med och hålla tyst (eller inte, vi får väl säga att vi håller med möjligen), annars är vi 'rasister'. I praktiken driver de fram en situation där vi står, eventuellt på knä då, helt utan självförtroende inför en gastande mobb som inte ser antirasism som en skäl utan som en ursäkt, eller att vi vägrar att vara med om självspäkningen. Har ligisterna kunnat ta ett steg framåt kommer de snart att ta ett till.

Man kan säga 'anti-rasism', eller helt enkelt tala om att folk skall behandla varandra anständigt utan att gå in på biologiska detaljer. Men då gäller det att dra upp en rågång mot folk som är ute i andra ärenden. Kanske helt motsatta ärenden. - Låt dem inte kuva dig med någon påhittad 'arvssynd'.

***

Not 1. Jag har läst informationsblad för några mediciner. Ett varnade uttryckligen människor med svart färg att äta en av tabletterna. I ett annat varnades, om jag minns rätt, personer från Sydasien för att äta pillren. Det finns skillnader mellan folk och folk, men inte de skillnader som rasister hakar sig fast på.

Not 2. Ja, det finns rasism från vita riktade mot folk av annan kulör. Men hur är det med rasism bland gula människor i östra Asien, japaner och koreaner exempelvis? Eller från araber mot svarta afrikaner (Franz Fanon nämner det i Jordens fördömda, om jag minns rätt.) Det går nog att plocka fram fler exempel där inga vita syns till men där rasismen blomstrar.

Not 3. För en del år sedan var parollen 'Reclaim the Street' ett upprop mot den kommersialiserade staden. Gatufester anordnades, även i Stockholm. De sabbades grundligt av element som var ute efter att plundra, slåss och förstöra. - Rent generellt kan 'Svarta blocket' ses som borgerlighetens stormtrupper under anarkistisk täckmantel, även när de uppträder under anti-rasistisk täckmantel. Kriminella av en typ som den klassiska socialistiska rörelsen inte vill ha med att göra, trasproletärer. De är destruktiva.

7 kommentarer:

lennart odström sa...

Klockrent!

"Rent generellt kan 'Svarta blocket' ses som borgerlighetens stormtrupper under anarkistisk täckmantel, även när de uppträder under anti-rasistisk täckmantel. Kriminella av en typ som den klassiska socialistiska rörelsen inte vill ha med att göra, trasproletärer. De är destruktiva."
Detta är något jag försökt hävda i åratal, men få i vänstern vågar ta striden och slänga ut dessa sabotörer.

Björn Nilsson sa...

Det är väl svårt att se så mycket vänster i "vänstern" numera ... Ideologisk ryggrad saknas.

Pierre Gilly sa...

Den som anser sig ha en kollektiv skuld till övergrepp och rasism som tidigare generationer gjort sig skyldiga gör sig skyldig till samma tankegroda som nazisterna. En filosemit har till exempel samma struktur på sitt tänk som en antisemit.

Å andra sidan kan man nog inte bortse från att folk som har en viss hudfärg eller från arbetarklassen ändå har erfarenheter som en vit medelklassmänniska aldrig fullt ut kan begripa. Är det Bertil Ohlin eller Ivar Lo Johansson som är kvalificerad att tala om det gamla klassamhället i Sverige?

Fördomarna sitter ibland så djup att även de som står för en antirasistisk politik automatiskt ägnar sig åt den. När jag var i det amerikanska kommunistpartiets bokhandel i Manhattan bad personalen en ung asiatisk kille att lämna sin väska i kassan, vilket man inte tyckt att jag behövde. Jag hade lust att fråga varför de litade på mig men inte den andra killen. Tänket sitter så djupt att till och med svarta ibland behandlar andra svarta sämre än vita. Svart personal på fik i USA är ofta noga med att säga åt svarta att köpa något innan de lånar toaletten men en sådan som mig sa ingen åt. De här exemplen kanske låter oskyldiga eller löjliga men det beror nog bara på att vi inte fått uppleva det själva.

Björn Nilsson sa...

Jag har ingen invändning mot ditt resonemang. Fast både Bertil och Ivar bör väl ha varit kvalificerade att prata om klassamhället (fast då ur olika synvinklar).

Det jag vänder mig mot är att en god sak kapas för onda och destruktiva ändamål. Det måste vara tillåtet att vrida om näsan på kriminella och galningar utan att bli beskylld för en massa fula saker.

Pedro sa...

Det är väl även svarta poliser som skjuter svara män på gatan i USA, kanske lika många som skjutningar av vita poliser, i förhållande till andel av poliskåren? Nej, dina exempel är inte banala, det är nog snarare, och dessvärre, en del av ett system... /Pedro

Pierre Gilly sa...

Jag har ingen koll på vilka det är som slåss eller förstör i de amerikanska demonstrationstågen. Sånt är lätt att tycka illa om men å andra sidan så kan man ju undra om makthavare brytt sig om demonstrationerna om de varit helt fredliga. Den där polisen som sköt en svart i ryggen (två gånger) blev till exempel åtalad för mord direkt nu. Vanligtvis tar det månader, och dessutom blir polisen ofta friad, hur märkliga omständigheterna än är. I Sverige kan vi delvis tacka hungerkravallerna för att högern accepterade allmän rösträtt. Borgerligheten hade aldrig respekterat arbetarklassen i Sverige om den inte också varit rädd för den. Jag gissar att en stor del av de som slåss eller förstör mest i USA förlorat sin rösträtt efter att ha suttit inne för något struntbrott. Kanske är knytnäven vad som återstår när man tagit valsedeln ifrån dem...

Björn Nilsson sa...

Egentligen är det läget i Sverige som bekymrar mig mest. Rått uttryckt så är det deras interna problem om de slår ihjäl varandra i USA, och vi behöver inte importera det som om det skulle vara svenskt.

Jag säger fortfarande inte emot vad du skriver, men det är alltså i första hand Sverige idag som jag funderar över. Det är ju rätt olikt mot mina föräldrars och deras föräldrars Sverige (för att uttrycka det milt). Stora organiserade folkrörelser kunde på olika sätt tvinga fram förändringar av oroade kapitalister och deras politiker. Det verkar inte vara så idag. Arbetarrörelsen och dess partier är passiva eller rent negativa.

Bakom dagens aktivism som skall vara anti-rasistisk döljer sig andra tendenser och krafter som bör uppfattas som anti-folkliga: dels krafter inom etablissemanget som försöker kontroller och utnyttja rörelsen så att den passiviserar kampen mot kapitalet, dels kriminella trasproletärer som helt enkelt vill göra det kriminella alltid gör, men inte tas av polisen för det. Ett knep för att uppnå det är att försöka trycka ner ett dåligt samvete för rasistisk arvssynd i halsen på majoritetsbefolkningen i Sverige. Jag är inte beredd att svälja det.