McLuhan och Tiktok

Från SvD den 25 juli i år. En sociolog och mediaforskare, Andreas Schellewald, intervjuas om den populära medieappen Tiktok:

– Sekunden du öppnar Tiktok är du igång. Det är inte som You-tube där du måste göra ett aktivt val, utan du slängs in i en slumpvis händelse från någonstans i världen. Som att appen lever sitt eget liv, säger han.

Schellewald menar att det finns ett narrativ i innehållet på Tiktok som inte finns på någon annan plattform, historier utan en början – men också utan ett slut.– Tiktok skapar ett flöde av en massa händelser. Kort sagt: det finns inget slut på en historia på Tiktok utan varje ny video öppnar upp ett nytt moment.

Varför är detta intressant? Jag Tiktokar inte själv, har inte ens sett den. Men här finns ändå något intressant, nämligen "historier utan en början – men också utan ett slut". Det är ett resonemang som jag tycker mig känna igen från förra årtusendet. Marshall McLuhan är namnet att lägga på minnet. Han levde 1911-1980, och dog oturligt nog kort innan vår värld på allvar så att säga åkte ut på nätet. Men redan några årtionden tidigare hade han börjat fundera över vad de nya elektroniska media och datamaskiner (på hans tid var de ännu stora som radhus) kunde innebära för mänskligheten.

Med tryckerikonsten i Europa på 1400-talet kom enligt McLuhan den moderna industriella serieproduktionen som sedan under några hundra år dominerade. Produktion har början och slut, med delprocesser i en logisk ordning. Det har han skrivit om i böckerna Media och Gutenberggalaxen. Tryckeriet, och sedan allsköns industrier med serieproduktion i given ordning, kom sedan att påverka hur hela samhället kom att tänka sig själv. ("Hela" är ju väldigt generellt och grovt, men vi kan väl åtminstone säga att tendensen gick åt det hållet?)

Men ju mer elektriciteten kom in i samhället, desto större blev möjligheterna att bryta upp den gamla produktionsordningen. "Databandet ersätter det löpande bandet" skrev han. Elektriciteten i olika tillämpningar blev det media som gjorde samhället nytt, och ändrade hur människorna tänkte. De tidiga människorna påverkades, i tanken och kroppsligt, av en pinne eller en sten att arbeta den närmsta omgivningen med. Dagens människa skickar ut sitt centrala nervsystem i globala elektroniska nätverk, och det sker inte utan att människan själv förändras.

I huvudsakligen muntliga, mest utomeuropeiska, kulturer såg McLuhan ett annat förhållningssätt än det seriella. Detta icke industriella kanske kan definieras som "historier utan en början – men också utan ett slut". Och något annat intressant: han såg dessa kulturer som bättre anpassade till det nya elektroniska mediala landskapet, till "den globala byn", där allt stod i kontakt med allt omedelbart! (Ja, jag spetsar kanske till min tolkning lite, men redan McLuhan stod ju för rätt tillspetsade tolkningar - som dock inte var så tokiga!)

Nu idag får vi höra att Mr. Trump vill förbjuda Tiktok i USA. Han har blivit Tik-tokig kanske man kan säga. Kineserna kan tänkas spionera på småtjejer som dansar, folk som visar roliga kattfilmer, etc!  Hur som helst, detta tycks vara ännu ett exempel på hur USA inte hänger med längre. Eller att dess åldrande ledare och ineffektiva näringsliv inte gör det. Undrar om legioner av Tiktokiga USAmerikanska småflickor i lägre tonåren nu med bestämd röst kommer att upplysa sina föräldrar om att de bör passa sig jäkligt noga för att rösta på Mr. Trump! De har sugits upp av de globala elektroniska nätverken, och där vill de stanna kvar! Undrar om urgamla mossiga trettioåringar i Silicon Valley förstår det?

(Det är var lite allmänna funderingar. Inom den kommunistiska rörelsen var Friedrich Engels en pionjär i tänkandet om detta, i artikeln "Arbetets roll i apans förvandling till människa". Sedan har det inte hänt så mycket bland just kommunister vad jag vet. De har väl haft andra problem att lösa. När man tänker efter så hade Marx tidigare än Engels synpunkter på hur tekniken i samhällets bas, den som gör att vi kan leva våra liv som vi gör, också slår igenom överallt: vetenskap, kultur, lagar, politik etc. Tekniska förändringar ger nya möjligheter och nytt tänkande, och så småningom helt förändrade samhällen med nya människor.)