Bilder från höstpromenad

Vanligen brukar jag använda min bildblogg för att presentera ... ja, just bilder, gärna av det lite mer 'konstnärliga' slaget. Men i kväll gör jag ett undantag och lägger upp en serie höstbilder här, produkter av en promenad runt Årstaviken i Stockholm igår. Ta detta just som lite reklam för min bildblogg, där sker det uppdateringar var eller varannan dag! - I den här bloggen är bildformatet ganska klent, men klicka på första bilden så bör den bli ordentligt större. Och sedan bör det gå att fortsätta bild för bild, om man känner för det, och sluta med 'escape'.

Svårt med höstfärger?

Några blogg-kollegor har svårt med höstens färger och uttryck. Exempelvis Tomas Jonsson samt Jinge. Det är klart att gråvädret gör att färgerna inte alltid kommer till sin rätt, eller det kan vara svårt att visa höstens verkliga ansikte, men gör det något? Den konstnärligt sinnade medborgaren kommer ändå att hitta aspekter på årstidernas förlopp. Här är några bilder jag tagit de senaste dagarna. Klicka för större format (eller bläddra raskt vidare till något annat):

Tycker man inte det är bra med dagsljus kan man ju testa med nattljus som får skapa ett gyllene skimmer i några vissnande blad - höstmörker i Årsta skog.

Bilden ovan och nedan är exakt samma. Enda skillnaden är att den övre (som visar Årstabäcken) är som den kom ur kameran, medan den nedre har utsatts för en "smartkorrigering" i PhotoShop. Jag vet inte om det är bättre eller inte, men det försilvrade ljuset i den nedre versionen gör i alla fall att man kan uppfatta något därute i mörkret lättare än på övre bilden.

Enkelt milt dagsljus en molnig dag - man slipper skarpa kontraster! En envis liten björk har lyckats klamra sig fast i en bergvägg. Somliga blad är gula men en del har inte släppt sin gröna klorofyll ännu.

Som sagt, i det milda gråljuset flyter färger och former samman. Det här skulle nästan kunna vara en skickligt hopkommen akvarell och inte bara ett foto av några koloniträdgårdar som håller på att sjunka ner i vinterdvalan.

Men - för att inte reta upp publiken alltför mycket - här är en bild med äkta höstfärger utan något krångel: Årstabäckens utlopp i Årstaviken.

Midsommarhälsningar

Psst, titta ... är det inte Näcken som simmar där, med flödande grönt hår i Årstavikens (ganska) klara vatten!? Jaja, den vardaglige tråkmånsen ser väl bara en sten med grönslick, men den poetiskt sinnade i midsommartid säger säkert... jo, nog är det allt näcken!

På en sten täckt av vanlig opoetisk grönslick står mamma sothöna - eller om det är pappa, jag vet inte om man kan se skillnad - och några av årets förhoppningsfulla telningar. Klicka upp bilden så syns de lite bättre! Sothöneungar är små och spretigt duniga men har ben och fötter som är absurt stora för så små kroppar. Men snart växer de upp (om de inte blir föda för en hungrig trut eller så) och blir själva svarta och rödögda sothöns med garanterat koleriskt humör!

Och med detta vill jag önska den trogna skaran av läsare

TREVLIG MIDSOMMAR

... och i den mån det sjungs om små grodor som är lustiga att se, så minns att groddjuren ligger illa till i den fortgående förändringen av vår jord ... det tar vi itu med när helgen är över!

Ännu ett bevis på grågrön vinter

Vad är det för märkvärdigt med den här bilden då? Inget annat än att det är första gången jag lägger ut en bild tagen med min nyinskaffade telefon på bloggen, samt att den ger ännu ett bevis på att denna vinter i sanning inte är vit. Grågrön snarare, Möjligen är det snö på väg i stockholmstrakten kan jag se i SMHI:s prognos, men det verkar inte vara som på den gamla goda tiden när det kunde snöa dagar i sträck.

- Och bilden föreställer ... ? - Årstabäckens utlopp i Årstaviken för några dagar sedan. En billig kameratelefon med inte så många pixlar, men man ser ju vad det är i alla fall!

Efter blåsten

I morse - efter den stora blåsten - himlen över Årstaviken är rentvättad och fin. Som det brukar vara efter stora oväder. Men här i Stockholm var det ju inte mycket till storm även om det friskade i ett tag på lördagskvällen.

Vattnet ligger inte blankt som en spegel direkt, men där kommer en rejäl spegling från husen i Marievik som fångar upp den skarpa vintersolens sken och kastar ut det över viken.

Någon anmärkte att det här vädret är bra för skator. De håller på att bygga på sina risiga bon nu, och många fina skatbo-grenar har säkert blåst ner.

November är en trist krabat

För den som händelsevis inte vet det - just så här deprimerande mörk, regnig, blöt och trist är november. För att understryka det trista läget bifogas bilden av en stubbe med snö.

En glåmig utsikt över Årstaviken, från Tanto mot Marievik. Notera den ömkliga lilla flocken av gräsänder i bildens nederkant, och hur de måste ta sig fram i det deprimerande halvmörkret.