Jag nämnde Dag Hammarskjöld och den "pilgrimsled" som upprättats till hans minne, med ett antal meditationsplatser från marmorbrottet i Abisko och söderut. Översta bilden visar platsen, där man kan slå sig ned och skåda söderut längs dalen och forsarna, medan fjället Keron lyser med vita snöfält i bakgrunden.
Det är svensk och samisk text på stenen. Den börjar
Den längsta resan
är resan inåt.
Men det finns en fortsättning:
Den som valt sitt öde,
som anträtt färden
mot sin egna botten
(finns det någon botten?)
ännu bland er
är han utom gemenskapen,
isolerad i er känsla
såsom den dödsdömde
eller den det förestående avskedet
i förtid viger
åt varje människas slutliga ensamhet.
Mellan er och honom är avstånd
är osäkerhet -
hänsyn.
Själv skall han se er
alltmer fjärran,
höra edra rösters lockrop
allt svagare.
Och med det packar jag ihop mina prylar och skall snart dra iväg hem mot Stockholm igen. Solen lyser och himlen är vidunderligt blå vid Torne träsk, i fjärran hörs forsarna, och en mild bris rufsar runt i björktopparna ibland. Somliga resor går inåt, andra hemåt - den här går åtminstone nedåt, genom fosterlandet.
Från Konfliktportalen.se: Jinge skriver Carl Bildt kompis med Blondinbella, Job skriver BuddyPress option to limit or remove the possibility to mail out notifications of wire updates, Björn Nilsson skriver Vägmärken, Anders_S skriver Heyman - en tidigare textilfamilj i Göteborg, cappuccinosocialist skriver Tobias became a fan of Ison & Fille
