tisdag 21 oktober 2014

Före - innan

Grammatik behövs som en stadig förtöjningspunkt i språket


Jag klarar av svenska språket rätt hyfsat om jag får säga't själv. Men det finns några saker som är besvärliga i grammatiken. Som det där med 'före' eller 'innan'. När skall det ena respektive det andra användas? Här kommer ett svar.


fråga
Räknas före och innan nu som helt utbytbara?

svar
Nej, före och innan är inte utbytbara i alla sammanhang. 

Det som har vållat mest diskussion, och som nu är helt accepterat, är att man använder innan som preposition. Vi kommer innan jul går alltså lika bra som Vi kommer före jul.

Men innan kan också användas för att inleda bisatser: Vi kommer innan tomten kommer, och då går det inte att byta ut mot före. Vi kommer före tomten kommer ses alltså inte som korrekt.

Slutsatsen är alltså att både innan och före kan användas som prepositioner, men att bara innan duger som bisatsinledare.

Valet av 'de' och 'dem' kan också vara besvärligt ibland, fast man ser ju ofta 'dem' helt felanvänt. Men titta här vad det är för regler som gäller!

Annars kanske man bara står och ser förvånad ut och inte fattar någonting!


måndag 20 oktober 2014

"en grandios nationell självbild"

Som det ofta händer: när jag letade efter något annat (som jag inte hittade) så kom det här fram i stället:


Men krig mot Sverige var knappast Sovjetunionens huvudscenario, och här har Mossberg en viktig poäng: föreställningen om sovjetmarinens brinnande intresse för de svenska skärgårdarna går inte ihop med vår nuvarande kunskap om Warszawapaktens krigsplanering, vilken var helt kontinentalt orienterad. Mossberg, som tjänstgjorde på Sveriges ambassad i Moskva under 1970talet, har i likhet med många andra också svårt att föreställa sig att det allt mer försupna och efterblivna sovjetsamhället verkligen hade förmåga till sofistikerade ubåtsintrång i svenska vatten. Berättelsen om de intensiva ubåtskränkningarna mot Sverige rymmer såväl en grandios nationell självbild som en okritisk tro på sovjetiska anspråk om teknologisk överlägsenhet gentemot väst

Citatet kommer från ett inlägg i Historisk Tidskrift 4/2009 och finns som pdf-fil här.

Drift-kucku

Ubåtsjägarna (eller vad det nu är man jagar/påstår sig jaga) gör Sverige till ett drift-kucku igen. Som här:

BREAKING: claims sub they're chasing may be same one 's Vladimir used to sink in 1628.



Eller här:


As Swedish military (& hordes of journos) swarm to join submarine hunt, Russia provides new photo of suspected object

Fast skall man tro vad "Jinge" Flücht skriver på sin blogg så är det mystiska föremål som marinen visat upp som bevis för att något skumt pågår i själva verket en vattenskoter som gör en häftig sväng. Men tänk om det är en rysk vattenskoter ... hualigen!

söndag 19 oktober 2014

Nja, kan man säga så generellt?


Ibland äras den som äras bör, men ibland blir det hån, utskällningar eller helt enkelt glömska. Så man kan inte bara vänta sig beröm för att man kommit på något smart väldigt tidigt.

På fotot nedan ser vi Mårten Triewalds gård på Kungsholmen i Stockholm, vackert inbäddad i höstfärger. Och vad har Mårten T. med det här att göra? - Jo, han var tidig ångmaskinpionjär i Sverige. Efter att ha lärt sig tekniken i England ordnade han ångkraft till pumparna i Dannemora gruvor i slutet av 1720-talet. Problemet var att tekniken var ny och inte särskilt effektiv, och övergavs efter ett par år till förmån för äldre beprövade metoder. Det dröjde fram till början av 1800-talet innan ångmaskinen slog igenom ordentligt i Sverige.


lördag 18 oktober 2014

Kapten Stofil har rätt igen

Kapten Stofil hittar alltid de rätta formuleringarna till dagens frågor:


'Undervattensverksamhet'? 'Ubåtsjakt', säger vi, när vi jagar mink med hydrofon. Håll på traditionerna!


(PS. Jag skrev ju själv om ubåtar senast för 1½ vecka sedan. DS )

De här museerna får fritt inträde


Den här magra människan nämns en bit längre ner i texten, i samband med Historiska museet. Jag fotograferade med svartvit film och försökte mig på framkallning hemma. Det var i mitten av sjuttiotalet och resultatet blev aldrig bra. Gissar att det var Tri-X-film som pressades upp på kanske 800 eller 1600 ASA. Helt obegripliga manövrer numera. Jag är väldigt glad åt digitalkamerorna!

De här museerna får gratis inträde (och mina kommentarer till några av dem):

Armémuseum (krig, nä, lite läskigt, och nu verkar man hålla på med 'budgetubåtar' i skärgården igen, det känns inte förtroendeingivande.)
Etnografiska museet (låter trevligt, länge sedan jag var där.)

Flygvapenmuseum (i Linköping? lite väl långt borta för mig.)

Hallwylska museet (det ligger ju bra till, har aldrig varit där men det kanske är på tiden!)

Historiska museet (man kan gå dit och kolla om den där stenålderstanten från Skåne - hon som blev felklassad som 'jägare' eftersom det låg pilspetsar i graven - finns kvar i sin glasburk.)

Kungliga myntkabinettet (tja, titta på pengar är väl alltid roligt, har bara varit där en gång vad jag minns.)
Livrustkammaren (nja, vet inte.)
Marinmuseum (det i Karlskrona? Där var jag en gång på åttiotalet.)

Medelhavsmuseet (ja, festligt med våra klassiska rötter!)

Moderna museet i Stockholm och Malmö (får väl bli Stockholm då, men mycket av den moderna konsten känns lite trist tycker jag.)

Naturhistoriska museet (där man förr kunde gå bland illaluktande valben och spruckna uppstoppade lejon - de bör ha moderniserat sig.)

Sjöhistoriska museet (nja, är inte så intresserad av sjöhistoria.)

Skoklosters slott (lite avsides ur min synpunkt.)
Statens centrum för arkitektur och design (ligger ju sida vid sida till Moderna, så där är enkelt att kila in bara man går till Skeppsholmen.)
Världskulturmuseum (det som ligger i Göteborg? Var på etnografiska museet i Göteborg en gång, kanske är samma ställe?)

Östasiatiska museet (ja, det låter trevligt!)
Ännu en uselt framkallad och kopierad bild från samma tid. Den ruskiga gudinnan Kali på Östasiatiska museet. Men det finns trevligare saker att titta på där, det kan jag nästan lova!

fredag 17 oktober 2014

Finansierat?

Höstsolen må lysa vackert på höstgyllene björkar, men i bakgrunden samlas hotfulla moln!
Man skulle kunna skriva mycket om ekonomi dessa dagar. Det verkar som om nästa fas av krisen som drog igång 2008 nu utvecklar sig. Den kreditburna ekonomin mår inte bra. Med andra ord har den utvecklats helt logiskt.

... i en värld där vi är beroende av att privata banker öser ut mer och mer lån, har det skapats en ekonomisk modell som inte bara kräver hög skuldsättning för att skapa tillväxt, utan ständigt stigande skuldsättning. Samtidigt blir effekten bara klenare och klenare. Ungefär som en missbrukare som kräver högre och högre doser för uppnå samma rus.
Hur kommer man ur denna knarkarekonomi då? - Förmodligen efter en jäkla smäll och en jädrans massa gnäll från dels den skuldsatta 'medelklassen', och definitivt från de smågrupper som verkligen har blivit feta på kalaset. De som kräver att få ha resten av samhället som sina låneslavar för att 'finansiera' det som skall göras för vår gemensamma nytta.

På tal om smågrupper som tar för sig - i den här artikeln finns mer uppgifter om hur de rikaste roffar åt sig alltmer. Där finns data även för Sverige.

Här är en fundering på tal om 'finansiering' (siffrorna är tagna ur luften, jag vet inte om de stämmer):  Antag att vi hittar tusen lediga människor som kan arbeta inom sjukvården i olika funktioner, att vakanser finns och kan besättas omedelbart, och det bara är 'finansieringen' som saknas. Lön samt sociala avgifter uppgår till ½ miljon/styck vilket skulle betyda ½ miljard/år för hela gänget. Staten gör som banken, skapar ett konto varifrån kostnaderna kan dras.  Människorna anställs, och i och med att de har rejäla arbeten och gör bra saker för samhället så betraktas hela historien som finansierad! Vinsten, 'finansieringen', är att det blir fler som städar, och städar ordentligt, på sjukhusen, att det finns fler biträden, undersköterskor, sköterskor som tar hand om patienterna utan att behöva springa benen av sig, etc. etc.

Reflexion som tillägg: en stor del av utbetalda löner går ju tillbaka till utbetalaren i form av direkta och indirekta skatter. Andra utgifter i form av a-kassa eller socialbidrag försvinner. Förslag av den här typen brukar skrämma fram pinsamma inflationshysteriker. Men hur stort blir nettotillskottet av köpkraft i ekonomin? Inte ½ miljard i alla fall! Och vad händer med penningvärdeförändringar i ekonomier där fysiska pengar nästan är borta?

torsdag 16 oktober 2014

Deflationsspöket igen

Det mesta med EU är väl skräp, men så finns det också Eurostat som då och då skickar ut intressant statistik på Twitter. Ja, Twitter är väl mest skräp det också, men ibland kan det alltså komma intressant information, som den här statistiken angående inflationen i EU.



Det finns olika sätt att räkna inflation. Hos Eurostat ligger den på 0,0 för Sverige. Tittar man däremot hos svenska SCB så ser det ut så här.

Och det är mer olycksbådande. Jag har skrivit om deflation tidigare på bloggen: fallande priser kan verka bra, men det finns en farlig baksida. Fallande priser slår ut företag med klena marginaler vilket ökar arbetslösheten, ökad arbetslöshet sänker efterfrågan (särskild om arbetslöshetsersättningen är dålig eller kanske till och med obefintlig), och så får man en nedåtgående spiral av sjunkande total efterfrågan och ökande arbetslöshet i ekonomin. Den situationen är inte så vanlig, men i början på 1920-talet hade Sverige en sådan kris. Företag kraschade och arbetslösheten var stor.

Och nu verkar Sverige och EU i stort glida in i en deflationskris. Den kanske aldrig bryter ut ordentligt, men faran finns. Alternativet är en permanent stagnerande ekonomi. Somliga ekonomer tror att vi är inne i den situationen, som i mycket är orsakad av politiska beslut ("austerity") i EU.

Men några tjänar på politiken. Enligt Michael Roberts blogg så var det globala läget förra året att ...

... the top 1% owned 41% of all the personal wealth in the world; the top 10% owned 86% and the bottom 50% of owned less than 1% of all the wealth.

Är läget annorlunda i år? Ja, enprocenten i toppen av välståndspyramiden äger nu 48 procent av all privat rikedom i världen, och tioprocentsgruppen är uppe i 87 procent. Den halva världsbefolkning som förut ägde mindre än en procent av rikedomen äger fortfarande mindre än en procent. Det skulle vara egendomligt om inte denna våldsamma snedfördelning av ägandet också slog igenom i EU-ländernas ekonomi. Kapitalismens grundval är massproduktion av billiga konsumtionsvaror. De rika köper inte sådana saker i någon större omfattning (deras intresse är lyxprodukter och spekulation) och de som inte är rika tvingas skära ner sin konsumtion även av billiga produkter. Och då slår ekonomin back, vilket kan märkas i fallande priser och kanske deflation. Deflationsspöket tittar ut ur kulisserna och väser "bu"!

onsdag 15 oktober 2014

Har du middagsbordet i ladan?






För någon dag sedan talade jag med en gentleman som tyckte att Magdalena Anderssons uttalande om att "ladan är tom" var dumt. Själv har jag för mig att Mona Sahlin kläckte ur sig något liknande vid ett tidigare tillfälle, då var det något om att "godispåsen" var tom.  Lada eller påse - det spelar nog mindre roll även om 'påsen' var lite mer av att 'dagisfröken pratar till småbarnen'. Vad det handlade om var/är väl helt enkelt om att sno från de mindre bemedlade och ge till de som redan har.

Att "ladan är tom" låter egendomligt hur man än ser det. Vad är ladan och vad är det som inte finns i den längre? Andersson gjorde ett tillägg om att man inte kom till ett dukat bord, men vanligen har man väl inte matbord i lador? Svårbegripligt. Men det handlar om statsbudgeten, och den konstiga idén att varje utgift måste 'finansieras krona för krona', samt att det måste finnas ett 'överskott' i statens finanser. Mindre svårt att förstå, men kanske något som bör betecknas 'ekonomisk vidskepelse'.

Några funderingar:


Kan man eftersträva 'överskott' i statsbudgeten när 'pengar' i stor utsträckning inte längre består av sedlar, mynt och värdepapper som kan användas som pengar? Vad är det för över- eller underskott som i själva verket består av ettor och nollor i databaser? Kan ettor och nollor 'ta slut'?

I ett land med guldmyntfot så måste penningmängden anpassas till mängden guld. Den tiden är över. Det rimliga bör vara att utbudet av 'pengar' (vare sig det är handfasta sedlar, eller ettor och nollor) dels anpassas till behovet för att få betalningarna i ekonomin att flyta smidigt, dels har målet att full sysselsättning skall garanteras. Med andra ord måste ettor och nollor som läggs in eller tas bort på olika konton anpassas till verkliga och önskade flöden av varor och tjänster, och penningpolitiken underordnas flödenas behov.

Så långt tror jag inte Andersson & Co. har kommit. Det får de nog inte göra för sina verkliga chefer heller.

måndag 13 oktober 2014

Usch för rasistkorvarna!

Protest mot främlingsfientlig korv

Ibland undrar man vad som bekymrar folk ... och hur man sätter rubriker. Säljaren av den främlingsfientliga korven verkar för övrigt, av namnet att döma, vara turk.