fredag 31 oktober 2014

Märkligt dis omkring DN-skrapan

Märkliga dis- och ljusfenomen uppträdde omkring DN-skrapan denna morgon. Var det månne för att redaktionen satt och tänkte stora liberala tankar så att det ångade ur deras öron? Eller snarare solen som reflekterades i fönster som sedan skickade ut reflexer i diset igen?




torsdag 30 oktober 2014

Folk dumma nog att tro sådant nonsens!

Ett citat från en före detta NATO-analytiker som numera bloggar rysslandspositivt under rubriken The Vineyard of the Saker. Han tar upp Europas löjliga eftergivenhet gentemot USA, och Sverige får en snyting när han ändå är i farten:

One of the most pitiful expressions of this European submission to any order from the US, no matter how stupid, is this fairytale about a Russian submarine lurking inside the Swedish waters.

Not only is that a bad replay of the Swedish Cold War era paranoia following the Whiskey on the Rocks incident, in which a navigational error resulted in a Soviet Whiskey-class sub being beached on the rocks near Karlskrona. While the Swedes of the Cold War could be excused for seeing Soviet subs as often as Scots see the Loch Ness Monster, to come up with the same nonsense in 2014 is plain embarrassing and shows that the Swedish military will also execute any other, no matter how evidently stupid. This time around, the BBC claims that the first sign of a Russian sub was, I kid you not, a "radio conversation in Russian was reportedly detected on Thursday 16 October between the Stockholm archipelago and the Russian enclave of Kaliningrad, where Russia's Baltic fleet is based". Apparently, there are people dumb enough to believe this kind of nonsense.

Seriously, funny as these "Swedish fairytales" are, we should not overlook the fact that the intention behind them is not funny at all: to create fear and possibly a pretext for a confrontation.


Fast det hela är egentligen något förvirrande för den inte helt uppmärksamme nyhetskonsumenten: det var väl inte 'ubåtar' marinen pratade om, utan någon slags 'främmande undervattensverksamhet' som inte var ubåtig. Men eftersom den linjen är svår att följa (och spekulera om i media) så har det fått heta ubåtar i alla fall. Eller har jag missat något? Men det spelar kanske ingen större roll om historien är full av hål, det finns alltid folk som är dumma nog att tro på den.

Häromdagen såg jag den här farkosten med militäriskt utseende komma farande på Stockholms vattenvägar. Har man månne fått korn på 'främmande undervattensverksamhet' i Liljeholmsviken också?

Norsk polemik

Här är ett klipp som legat bortglömt sedan i augusti men som jag nu återfunnit.  De norska maoisterna i gruppen Tjen folket har givit ut ett häfte som polemiserar mot trotskismen, och någon som heter Markus får förklara varför - här följer norsk läsövning!


Markus: Trotskismen er en dårlig og potensielt skadelig metode for politisk arbeid. Den framstår som en form for marxisme, men den fører folk vekk fra en politikk som faktisk kan skape sosialisme og kommunisme. ...

Tjen Folket: Har du eksempler på hvordan den gjør det?

Markus: For eksempel er trotskismen antinasjonal. Trotskij var grunnleggeren av trotskismen og han sa at “tiden for nasjonale programmer er forbi”. Med dette mente han at veien til sosialismen var mer eller mindre lik i alle land og at revolusjonen er internasjonal ikke bare i innhold men også i formen. Tjen Folket er uenige og mener Maos vei viser at hvert land må frigjøre seg på sine premisser og med en egen strategi. Selv om vi kan bruke MLM i alle land, så kan det ikke være en “MLM-sentral” i India eller Europa som bestemmer hvordan kommunister skal jobbe i alle land.

Lite suddig bild, men är det inte Trotskij själv där på framsidan av broschyren? Det där med "antinasjonal" är intressant. Jag skulle tro att de fåtaliga maoisterna i våra grannländer har en mindre nihilistisk attityd till nationen än inte bara trotskiskter utan även de fåtaliga maoisterna i Sverige.

tisdag 28 oktober 2014

Hösten är en dyster tid

Ja, hösten är en dyster tid. Kanske för att den påminner oss om att det finns ett slut - för oss. Naturen kommer att traska vidare utan att bry sig om att vi försvinner. Vi får ingen ny vår.

Möjligen kan färgerna glädja ett tag. Hösten är mångfaldigt färgrik, men det är även försommaren. Inte bara grön, utan ett helt färgspektrum med blandningar av grönt, blått, gult, brunt, rött ger oss försommaren innan allt dras ihop till en enhetlig grön ridå. Och så kommer färgrikedomen kvar under någon höstmånad innan löven faller.

Några blommor hänger kvar i det sista. En uthållig stockros.

Det är ett särskilt sorts ljusskimmer under träden när ljuset går genom halvt genomskinliga blad och luften är fuktig.

Suck, ja: "Hundarna ylar och karavanen drar vidare."

Kommentarerna roligare än artikeln

Förfallet i vetenskapsjournalistiken (både innehållsmässigt och språkligt) kan exemplifieras av den här DN-artikeln. Den rör ett intressant ämne som ventilerats även på denna lilla blogg: lyckades polynesiska sjöfarare ta sig över till Sydamerika innan européerna dök upp? Nu har dna-analys kanske givit upplysningar om det också. Det finns gamla inslag av indiansk arvsmassa hos påsköborna.

Fast det roligaste kanske är kommentarerna till artikeln. Några hänger upp sig på den festliga meningen: "Men var det indianerna som kom till Påskön eller tvärtom?" DN har skaffat in artikeln från TT. Jag undrar vilken kompetens för att skriva vetenskap, och skriva begriplig svenska, som finns där numera? - Nå, det kanske är billigare med hafsprodukter än att ha egna drivna journalister?

("Var det Muhammed som fick komma till berget, eller tvärtom?")

Jag tog ett måttband och mätte på min gamla jordglob. Avståndet från Påskön till närmsta fastland i Sydamerika är ungefär tio centimeter. Om man enligt samma förutsättningar startar från Stockholm så hamnar man efter tio centimeter rakt söderut ungefär vid Luxor i Egypten. Eller, för att ta en intressantare mätning: det är ungefär samma sträcka som om man seglar rakt från norska västkusten till Newfoundland. Det skulle nordborna ha kunnat göra, men förmodligen höll de på de närmsta kusterna och seglade via Island, Grönland, Baffin land och Labrador innan de kom fram till Newfoundland. Polynesierna var nog vassare som oceanfarare än nordborna.

måndag 27 oktober 2014

Hongkong-soppa och ny bank: 2 x Bhadrakumar

Vem tillagade Hongkong-soppan kan väl vara en hyfsad översättning av rubriken till den senaste bloggposten författad av den indiske veterandiplomaten M K Bhadrakumar. För övrigt en läsvärd blogg som kan rekommenderas eftersom den ofta ger insikter som man inte ser så mycket av i svenska media.

Nå, vem lagade till soppan? - Bhadrakumar hänvisar till en för somliga ödeläggande BBC-rapport som möjligen också kan visa att det ligger en viss sanning i den gamla nidvisan att "Norge är ett ruttet land". (Fast enligt Shakespeare var det ju i Danmark det fanns "something rotten".) De håller på med något skumt 'demokratiforum' där, och det luktar illa lång väg. Som bekant antas ju demonstrationer av den typ som förekom i Hongkong vara spontana. Folk bara går ut på gatorna och ropar ut sitt missnöje ... Men nu, ordet till BBC:


However, far from being impromptu demonstrations, it is an open secret at this meeting in Norway that plans were hatched for the demonstrations nearly two years ago.

The ideas was to use non-violent action as a "weapon of mass destruction" to challenge the Chinese government.

Organisers prepared a plan to persuade 10,000 people on to the streets, to occupy roads in central Hong Kong, back in January 2013.

They believed that China's moves to control the Hong Kong election would provide a flashpoint where civil disobedience could be effective, and planned accordingly.

Their strategies were not just to plan the timing and nature of the demonstrations, but also how they would be run.

BBC Newsnight has been told many of those involved in the demonstrations, perhaps more than 1,000 of them, have been given specific training to help make the campaign as effective as possible.

Det där låter ju inte så spontant direkt, med årslånga förberedelser och 'särskild utbildning' för vissa aktivister. Det låter snarare som plockat ur en handbok för undergrävande verksamhet. Och kineserna, vare sig vi talar om folk på hög nivå eller nere på gatan, verkar särskilt imponerade. På tal om Kina ...

Hundarna ylar och karavanen drar vidare. (Hundarna = den sjunkande kapitalistklassen i väst, karavanen = den uppstigande kapitalistklassen i öst.)


För några dagar sedan publicerade vår bloggare en artikel som berättar om skapandet av en ny internationell bank. Tjugo stater i Asien har mötts i Beijing för att dra igång något som heter The Asian Infrastructure Investment Bank [AIIB]. Vad skall AIIB göra:

The AIIB will be a multilateral financial institution focused on infrastructure development in Asia, with its headquarters in Beijing.

Närvarolistan vid undertecknandet är som följer:


Bangladesh, Brunei, Kambodja, Kina, Indien, Kazakstan, Kuwait, Laos, Malaysia, Mongoliet, Myanmar, Nepal, Oman, Pakistan, Filippinerna, Qatar, Sri Lanka, Thailand, Uzbekistan, Vietnam.
En ganska blandad samling står alltså bakom en bank som förväntas starta nästa år, och som kommer att bli en konkurrent till nuvarande inrättningar som styrs från USA. AIIB:s kapital kommer huvudsakligen från Kina. Vad kan USAmerikanerna och deras underhuggare göra? Makten glider ur deras händer. Ännu står viktiga länder som Sydkorea och Indonesien utanför, men hur länge? Det kan finnas en intresserad kundkrets för en internationell bank som inte har en otrevligt påträngande USA-kassör bakom disken men som bjuder lån till hyggliga villkor. Ytterligare ett steg mot en multipolär värld.

söndag 26 oktober 2014

Läget mot slutet av kriget


Den här kartan har jag kopierat från Historisk atlas. skolupplaga, utgiven av Adolf Schück 1950. Bland annat medbloggare Foto-Lasse har påmint om att det är jubileum: 25 oktober 1944 befriade sovjetiska Röda armén Kirkenes i Nordnorge.

De gröna områdena på kartan är resterna av det tyska militära väldet just i slutet av kriget. För Norges del kan man notera att vid det laget var tyskarna utkörda ur Finnmark längst i norr. Men titta längst ned: tyskarna höll ännu halva Kreta och en god bit av norra Italien. Man kan gissa att ur sovjetisk synpunkt var det viktigast att slå ut den tyska ledningen, i Tyskland. Norge var mindre viktigt, och en del av det andra skräpet kunde västmakterna få ta hand om.

Bornholm befriades också av sovjetiska trupper, om vi skall gå in på mer detaljer i Skandinavien.

Viktigast? Innan eller efter?



Kan man inte tänka sig att det snarare är destinationen efter att du dör som är den verkligt intressanta? Alla som bekymrar sig över det eviga livet och själens frälsning måste ta den frågan på högsta allvar - och resten får ha det roligt så länge det går att ha roligt i detta liv! Risken finns ju att man hamnar i Eslöv.


lördag 25 oktober 2014

En reservation igen

Nja, nu får jag nog lämna in en reservation igen. Jag förstår det sympatiska budskapet, men om vi antar att det finns något i handen innan man knyter den - ett ägg, exempelvis - kan ju förmodligen ett visst flöde ur näven skönjas.

fredag 24 oktober 2014

Rött, gult eller grönt

Jan Myrdal skrev någon gång någonstans att folk skulle bli förvånade om de visste vilken ordning det skulle bli under socialismen. Lenin skrev (i Staten och revolutionen) ungefär att de beväpnade arbetarna skulle skrämma skiten ur borgartyper som ville ställa till bråk. Och nu över till något annat ...

... här är ett citat från Tjugofyra7 (tidning utgiven av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap): 
Rött, gult eller grönt.
Det är en tydlig kategorisering som räddningstjänsten i Höganäs använder för att bedöma risken att utsättas för hot och våld.
... Vid rött åker räddningstjänsten inte fram, vid gult krävs polisassistans och vid grönt kör man som vanligt.
...

Syftet är att skapa en omedveten förmåga, att insatspersonalen ska kunna handla och ta rätt beslut instinktivt.
– Vi hade ett larm om en man med kniv i magen vid ett asylboende. Informationen att polis och ambulans inte anlänt gick inte fram och därför körde brandbilen fram. Det var en hotfull stämning på platsen. Då är det viktigt att man följer de instruktioner som är framtagna.
Samtidigt refereras till en enkät vid en konferens för räddningspersonal, med 600 deltagare. En av frågorna var:

Har er räddningstjänst utsatts för hot och våld?
52 procent nej
18 procent en gång
29 procent några gånger
 1 procent ofta

Enligt denna i och för sig inte helt vetenskapliga enkät har alltså nära hälften av räddningspersonalen utsatts för farliga situationer från människor åtminstone någon gång. Man kan ju undra vilka områden det handlar om för de trettio procent som drabbats 'några gånger' eller 'ofta'? "Hotfull stämning" mot räddningspersonal? Mycket märkligt. Är det räddarnas fel att folk sticker kniven i varandra?

Det är en självklarhet att ambulanser eller brandbilar skall kunna köra fram utan att behöva ta andra hänsyn än hur de snabbast och effektivast skall kunna genomföra sina uppdrag. Det kan finnas situationer där polis också behövs, men det borde vara undantag. En sjuk människa som är beväpnad och farlig exempelvis. Det är i första hand en sak för polis, inte för eldsläckare eller sjukvårdare att lösa ett sådant problem. Det ingår i polisens utbildning.

Men är de gäng som angriper ambulanser och brandmän sjuka? Varför inte säga 'ligister' helt enkelt? Möjligen till och med en sorts 'fotsoldater' till kriminella gäng som försöker ta över olika områden? - Varför har svenska socialister så svårt att tala klart och enkelt i den här frågan? Det är väl inte bara för att en trotskist i Göteborg då och då skriver dunkelt om sitt brottsliga förflutna? Fega? Dumma?