lördag 25 oktober 2014

En reservation igen

Nja, nu får jag nog lämna in en reservation igen. Jag förstår det sympatiska budskapet, men om vi antar att det finns något i handen innan man knyter den - ett ägg, exempelvis - kan ju förmodligen ett visst flöde ur näven skönjas.

fredag 24 oktober 2014

Rött, gult eller grönt

Jan Myrdal skrev någon gång någonstans att folk skulle bli förvånade om de visste vilken ordning det skulle bli under socialismen. Lenin skrev (i Staten och revolutionen) ungefär att de beväpnade arbetarna skulle skrämma skiten ur borgartyper som ville ställa till bråk. Och nu över till något annat ...

... här är ett citat från Tjugofyra7 (tidning utgiven av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap): 
Rött, gult eller grönt.
Det är en tydlig kategorisering som räddningstjänsten i Höganäs använder för att bedöma risken att utsättas för hot och våld.
... Vid rött åker räddningstjänsten inte fram, vid gult krävs polisassistans och vid grönt kör man som vanligt.
...

Syftet är att skapa en omedveten förmåga, att insatspersonalen ska kunna handla och ta rätt beslut instinktivt.
– Vi hade ett larm om en man med kniv i magen vid ett asylboende. Informationen att polis och ambulans inte anlänt gick inte fram och därför körde brandbilen fram. Det var en hotfull stämning på platsen. Då är det viktigt att man följer de instruktioner som är framtagna.
Samtidigt refereras till en enkät vid en konferens för räddningspersonal, med 600 deltagare. En av frågorna var:

Har er räddningstjänst utsatts för hot och våld?
52 procent nej
18 procent en gång
29 procent några gånger
 1 procent ofta

Enligt denna i och för sig inte helt vetenskapliga enkät har alltså nära hälften av räddningspersonalen utsatts för farliga situationer från människor åtminstone någon gång. Man kan ju undra vilka områden det handlar om för de trettio procent som drabbats 'några gånger' eller 'ofta'? "Hotfull stämning" mot räddningspersonal? Mycket märkligt. Är det räddarnas fel att folk sticker kniven i varandra?

Det är en självklarhet att ambulanser eller brandbilar skall kunna köra fram utan att behöva ta andra hänsyn än hur de snabbast och effektivast skall kunna genomföra sina uppdrag. Det kan finnas situationer där polis också behövs, men det borde vara undantag. En sjuk människa som är beväpnad och farlig exempelvis. Det är i första hand en sak för polis, inte för eldsläckare eller sjukvårdare att lösa ett sådant problem. Det ingår i polisens utbildning.

Men är de gäng som angriper ambulanser och brandmän sjuka? Varför inte säga 'ligister' helt enkelt? Möjligen till och med en sorts 'fotsoldater' till kriminella gäng som försöker ta över olika områden? - Varför har svenska socialister så svårt att tala klart och enkelt i den här frågan? Det är väl inte bara för att en trotskist i Göteborg då och då skriver dunkelt om sitt brottsliga förflutna? Fega? Dumma?

Kultur m/39

Våra norska bröder kunde det här med gränsöverskridande kultur redan 1939!


tisdag 21 oktober 2014

Tecken i tid(ning)en?


Vet inte om detta betyder något, men så här såg tidningarnas löpsedlar ut i Stockholm vid fyratiden i eftermiddags. Notera att tre av fyra inte nämner den där ... ja, vad det nu är marinen håller på med i södra skärgården. Kan det vara så att blaskorna inser att den här historien inte riktigt håller sig flytande, utan snarare har gått till botten och knappast lär komma upp igen (förrän till nästa gång det skall slås på trumman för ökade anslag till marinen)? Då kanske vinterdäck, Hammarby och BB slår bättre i dagsläget.

Håller flottan på att försöka avveckla det hela genom att flytta operationsområdet? Gör man det några gånger i riktning mot internationellt vatten så kan man till slut slå ut med händerna och säga "vi beklagar, men inkräktaren lyckades smita ut".

(PS från Sveriges Radio:

Försvarsledningen förbereder nu opinionen för att militären kan tvingas avsluta sin sökoperation utan att hitta några handfasta bevis för en utländsk kränkning. Samtidigt vill man övertyga medier och allmänhet om att den stora insatsen ändå har varit väldigt viktig att genomföra, skriver Ekots inrikespolitiska kommentator Tomas Ramberg. 

Och det är väl ungefär vad jag tänkt mig också. DS)

O/Säkerhetspolitik


Vill ryssen skrämma oss? Handlar det inte snarare om att 'björnen sover, björnen sover i sitt lugna bo - han är inte farlig, bara man är varlig'?

Att vara varlig vid björnens ide är en god idé - vi kan kalla det 'säkerhetspolitik'. Säkerhetspolitik är viktigare än vapen för att undvika konflikter. Man skall inte ställa till bråk i onödan, i oträngt läge. Inte sticka ner huvudet i björnidet och vråla "du hotar mej!". Men inte heller vara undfallande i onödan. Den som är liten måste vara klar i tanken, och säker och pålitlig i handling.

Men nu är det osäkerhetspolitik som bedrivs. Det är hysteriskt. Och farligt, men inte på det sättet Mellin och hennes gelikar påstår. Det är nog ingen tillfällighet att ett mindre smickrande namn för Aftonbladet är 'Aftonhoran'.

Ibland är det rent löjligt också, som fallet med den 'mystiske' svartklädde ... naturligtvis ryss, som dock tyvärr visade sig vara en sportfiskare.

Spelberoende?

Den här annonsen såg jag på sverigedemokraternas märkliga nättidning Avpixlat:

Casninoswe.se

Åkesson har väl sagt att han tittar in på Avpixlat då och då om jag minns rätt. Borde inte den här annonsen kännas lite obehaglig för honom med tanke på att han förefaller ha dragning åt spelberoende?

Före - innan

Grammatik behövs som en stadig förtöjningspunkt i språket


Jag klarar av svenska språket rätt hyfsat om jag får säga't själv. Men det finns några saker som är besvärliga i grammatiken. Som det där med 'före' eller 'innan'. När skall det ena respektive det andra användas? Här kommer ett svar.


fråga
Räknas före och innan nu som helt utbytbara?

svar
Nej, före och innan är inte utbytbara i alla sammanhang. 

Det som har vållat mest diskussion, och som nu är helt accepterat, är att man använder innan som preposition. Vi kommer innan jul går alltså lika bra som Vi kommer före jul.

Men innan kan också användas för att inleda bisatser: Vi kommer innan tomten kommer, och då går det inte att byta ut mot före. Vi kommer före tomten kommer ses alltså inte som korrekt.

Slutsatsen är alltså att både innan och före kan användas som prepositioner, men att bara innan duger som bisatsinledare.

Valet av 'de' och 'dem' kan också vara besvärligt ibland, fast man ser ju ofta 'dem' helt felanvänt. Men titta här vad det är för regler som gäller!

Annars kanske man bara står och ser förvånad ut och inte fattar någonting!


måndag 20 oktober 2014

"en grandios nationell självbild"

Som det ofta händer: när jag letade efter något annat (som jag inte hittade) så kom det här fram i stället:


Men krig mot Sverige var knappast Sovjetunionens huvudscenario, och här har Mossberg en viktig poäng: föreställningen om sovjetmarinens brinnande intresse för de svenska skärgårdarna går inte ihop med vår nuvarande kunskap om Warszawapaktens krigsplanering, vilken var helt kontinentalt orienterad. Mossberg, som tjänstgjorde på Sveriges ambassad i Moskva under 1970talet, har i likhet med många andra också svårt att föreställa sig att det allt mer försupna och efterblivna sovjetsamhället verkligen hade förmåga till sofistikerade ubåtsintrång i svenska vatten. Berättelsen om de intensiva ubåtskränkningarna mot Sverige rymmer såväl en grandios nationell självbild som en okritisk tro på sovjetiska anspråk om teknologisk överlägsenhet gentemot väst

Citatet kommer från ett inlägg i Historisk Tidskrift 4/2009 och finns som pdf-fil här.

Drift-kucku

Ubåtsjägarna (eller vad det nu är man jagar/påstår sig jaga) gör Sverige till ett drift-kucku igen. Som här:

BREAKING: claims sub they're chasing may be same one 's Vladimir used to sink in 1628.



Eller här:


As Swedish military (& hordes of journos) swarm to join submarine hunt, Russia provides new photo of suspected object

Fast skall man tro vad "Jinge" Flücht skriver på sin blogg så är det mystiska föremål som marinen visat upp som bevis för att något skumt pågår i själva verket en vattenskoter som gör en häftig sväng. Men tänk om det är en rysk vattenskoter ... hualigen!

söndag 19 oktober 2014

Nja, kan man säga så generellt?


Ibland äras den som äras bör, men ibland blir det hån, utskällningar eller helt enkelt glömska. Så man kan inte bara vänta sig beröm för att man kommit på något smart väldigt tidigt.

På fotot nedan ser vi Mårten Triewalds gård på Kungsholmen i Stockholm, vackert inbäddad i höstfärger. Och vad har Mårten T. med det här att göra? - Jo, han var tidig ångmaskinpionjär i Sverige. Efter att ha lärt sig tekniken i England ordnade han ångkraft till pumparna i Dannemora gruvor i slutet av 1720-talet. Problemet var att tekniken var ny och inte särskilt effektiv, och övergavs efter ett par år till förmån för äldre beprövade metoder. Det dröjde fram till början av 1800-talet innan ångmaskinen slog igenom ordentligt i Sverige.