lördag 19 september 2015

(Mer eller mindre) Roliga bilder

Är högern eller vänstern bäst på att vara rolig? En tidigare tumregel var nog att vänstern skojade till det bäst, men i dessa tider är det mer tveksamt. Här är en sajt som ligger till höger om sverigedemokraterna (sd-bossar som Mattias Karlsson får sig en snyting ibland). Metoden är foton och fotomontage som kombineras med satiriska texter. En teknik som tysken John Heartfield använde mot nassarna på trettiotalet (och skapade bra bilder och ett politiskt misslyckande).

Den här sajten kanske är mer mainstream sd, eller hur man nu skall uttrycka det. Här är det tecknat, skickligt gjort tycker jag. - Generellt kanske det är så att en rörelse som är på väg uppåt friskar på även med det kulturella, den drar till sig människor med utvecklingsbara idéer. Idag kan väl 'vänstern' (vad som nu avses med det) knappast sägas ha vind i seglen.


För balansens skull vill jag också hänvisa till FIB/K och deras satirarkiv. Där finns bilder från flera århundraden, från många länder, och ofta utförda av människor som jag aldrig hört talas om. En intressant sajt, rent av en guldgruva,  för studier av konst-, kultur- och allmänhistoria. Och udden är mot överheten och högern, i alla fall där jag tittade.

Nedanstående bild fiskade jag upp från annat håll. Det var någon dag sedan, och närminnet sviker mig varifrån. Kanske en tysk tidning. Hur som helst: ett sätt att se på den nuvarande migrationskrisen. (Fundera på hur tankarna går om man använder ordet 'migrant' i stället för 'flykting'.)  Vad teckningen påstår är att Merkel inte fattar vad hon håller på med. Jag sätter ett frågetecken för det - så dj-a dum är väl inte kärringen?

Inbäddad bildlänk

15 kommentarer:

martin sa...

Det är ingen flyktingkris, det är för Sveriges och Europas del inte fler än från Jugoslavien på 90-talet. Det enda nya är att flera har valt att alliera sig med de som brände flyktingförläggningar när jugoslaverna kom hit.

Men det är inte så lite avslöjande för dig när du på din blogg drar en parallell mellan människor och kajor, ett skadedjur.

Björn Nilsson sa...

Kajor? Nu är jag fågelintresserad och ser dem inte som skadedjur. Och på teckningen skall det väl föreställa duvor?

Klart att det blev problem så fort arbetskraftsinvandring ersattes av mer eller mindre äkta flyktingar. Nu blir det ännu värre. Arbetslösa svenskar har jagats iväg till Norge. Men när migranter kommer hit skall det per omgående ordnas arbeten för dem, HÄR och NU! Borde det inte vara tvärtom?

martin sa...

Men det du säger stämmer inte, det är ord du lägger i andras mun. Ingen har sagt eller lovat några öronmärkta jobb på stört till någon grupp.

Det senaste årets förändring i din retorik är högst besynnerlig. Även sättet du argumenterar har gått emot mer intellektuell ohederlighet och aggressivitet.

(Duvor är definitivt skadedjur, som fd skadedjursbekämpare vet jag det, jag vet också vilken lösning som gömmer sig bakom dessa analogier...)

Björn Nilsson sa...

Hade det varit giraffer på teckningen hade väl de också varit skadedjur. Suck. Det mörknar över världen, det känns ledsamt, men jag tycker inte mitt språkbruk har blivit hätskare de senare åren. Jag kanske känner mig ledsen och oroad helt enkelt. Får man inte det? Och är det verkligen ohederligt att hävda att intresset för att hitta arbete åt "migranter" verkar vara klart större än att ta hand om våra egna arbetslösa? Arbetsförmedlingen verkar mest vara en instans för att övervaka och straffa de stackare som råkar i dess klor - om stackarna har hemortsrätt i Sverige. Förmedla arbeten verkar den inte göra i någon högre grad, och någorlunda skolade svenskar utan jobb får gärna försvinna till utlandet och ut ur arbetslöshetsstatistiken.

Inre exil sa...

Björn, det finns en sak du borde understryka för dina kritiker: teckningen visar inte att några "skadedjur" är problem. Den visar rätt så bra att man inte kan ge alla mat! Att ge några, någon gång, är en normal mänsklig instinkt. Jag talar av egen erfarenhet i arbete med att hjälpa flyktingar. Men den numera etablerade svenska illusionen att alla nödställda, fattiga eller av krig drabbade människor kan bo, leva och födas av och i Sverige är inte bara naiv utan rätt så korkad. Och teckningssviten fick ju rätt: Angela Merkel backade när hon förstod att det kom fler än t.om. Tyskland kunde föda. Hon fick fly alla som ville äta ur hennes hand.

Björn Nilsson sa...

Thomas, det är nog bara en kritiker det handlar om. Och eftersom han normalt är väldigt skärpt så undrar jag hur han har ramlat in i det där konstiga resonemanget, han borde ju själv förstå sammanhanget. Jag utgår från att övriga som sett det där inlägget och den tyska teckningen inte har haft några problem att inse att den (möjligen) beskriver vad som verkligen hänt. Min undran är bara om Merkel verkligen inte förstod vilka processer hon drog igång.

Hannu Komulainen sa...

Man kan "inte ge alla mat". Det är en människosyn som gör det meningslöst att diskutera med dessa herrar. Det finns ingen socialism kvar - bara en naken skräck som ytterst leder till folkmord.

Det var min sista kommentar på den här bloggen.

Björn Nilsson sa...

Resurser. Det har jag tidigare hävdat, det är resurser, inte pengar, som är avgörande. Och när det handlar om bostäder, skolor, sjukvård, arbeten - och låt oss säga: hela den kulturella miljön - är det begränsat i Sverige. Jag förstår inte varför man över huvud taget skall behöva diskutera den saken.

Jaha, det är ju tråkigt att kontakten bryts, men jag kan bara säga "hej då, det var trevligt så länge det varade." Men jag har inte den minsta tilltro till den idé som bland annat verkar finnas hos en del maoister, att lokalbefolkningen måste dras ner på en lägre nivå för att fatta att den måste göra revolution. (Kan inte direkt påminna mig var någon svensk maoist har yttrat detta, men doktor Moufawad-Paul i Kanada som är en av den moderna maoismens riktiga filosofer har gjort det.) Nå, blir det något revolutionärt så kan det mycket väl bli något på andra sidan av den politiska skalan. Det är faktiskt mer troligt.

Ska vi anta att det socialistiska projektet nu gått över styr definitivt, eller finns det något hopp kvar? Nej, jag tror inte det går att bilda någon "enhetsfront" med antikommunistiska muslimska lazzaroner. "Socialism eller barbari" - kanske det är det andra alternativet som nu befästs, mycket tack vare de socialistiska rörelsernas självmordsbeteende.

martin sa...

Jag kan förstå en oro, men slutligen blir samhället vad man gör det till. Det blir iofs nästan aldrig vad man tänkt sig med det man gör, det blir därför viktigare VAD man gör än vad syftet med det var. Om man tänker sig den vision för samhället och den oro man har, sedan tänker hur aktivismen/folkrörelsen för det skulle se ut, så ser man vad samhället blir oavsett tänkt resultat.

Hur ser aktivismen emot invandring ut, kan det finnas ett positivt agerande? Om man tänker på folkrörelser som formare av samhället, som Jan Wiklund. Hur skulle den invandringskritiska folkrörelsen bete sig i samhället, vilka aktiviteter skulle de göra för att själva skapa sitt samhälle? Arbetarna på 18-1900-talet slöt sig samman och började bygga det samhälle de ville ha i fackföreningar och andra rörelser, även om de aldrig nådde dit de tänkt sig från början, så formade dessa rörelser samhället genom sina aktiviteter. Det var positiva aktiviteter av att hjälpas åt, så även om de inte lyckades med sina målsättningar så blev det en positiv förändring iaf.

Om man sluter sig samman med, vad man påstår är gott syfte, men aktiviteternas karaktär inte är goda, då blir det avtryck man gör på samhället, inte gott. För att man når den påstådda utopin är inte sannolikt med facit av alla goda intentioner i hand. Så gör man inte goda saker, blir inte samhället gott.

Så här ser aktivism ut för den invendringskritiske, det är så här det skulle se ut om ni istället för att tala om vad ni ville ha för samhälle, gick ut och faktiskt skapa det:
http://nyheter24.se/nyheter/utrikes/809434-flyktingkrisen-ungern-journalist

Visionen för hur du vill det skall bli har mycket låg sannolikhet att inträffa, men aktiviteterna för att nå din vision kommer att märkas och det är så de kommer se ut. Du kanske bara pratar, men det finns "invandringskritiska" aktivister och hur tror du de agerar på dina ord?

martin sa...

Björn,
anledningen till att jag inte följt med dig intellektuellt fram till där du är nu. Det är för att förändringen du genomgått har skett utanför denna bloggen, du har inte i diskussion med din publik nått fram hit. Något du inte redogjort har skett utanför din blogg som ändrat din retorik, därför hamnar vi i kognitiv dissonans. Det finns ingen röd tråd i denna bloggen, den brast för ungefär ett år sedan, sen dess har alla möjliga konstigheter dykt upp här.

Jag har frågat både dig och Stefan Lindgren vad som hänt, men ingen av er har kunnat ge tillfredställande svar eller undvikit frågan.

Jan Wiklund sa...

För Tyskland är invandring ett mindre problem. Det stora är att tyskarna själva håller på att dö ut (som Günter Grass konstaterade på 70-talet). Det föds för få barn. Vilket beror på ett otidsenlig hemmafruideal. Följaktligen hör Daimlers vd till dom som agiterar för ökad invandring - för att få folk till sitt löpande band.

I Europa generellt är problemet att man hindrar folk från att försörja sig. Man ägnar sig åt ekonomisk självsvält, s.k. "austerity". Vilket resulterar i arbetslöshetssiffror på i genomsnitt 10 %. Det borde vara lätt att göra något åt detta - det är bara att investera, t.ex. i klimatteknik och ombyggnad av samhället för resurshushållning. Hög investeringstakt har alltid lett till låg arbetslöshet. Men det görs inte, man är rädd att detta skulle resultera i inflation, läs högre löner.

Normalt sett integreras andra generationen i det land de lever i. Men det kräver förstås att man kan försörja sig. En subproletär reservarmé integrerar sig inte oavsett vad deras föräldrar kommer från.

Det är högst avslöjande att dom som säger sig vara oroade över invandring sällan har ett ord att säga om detta. Vilket får en att misstänka att de inte vill ha någon lösning på sitt problem, de vill ha något att gnälla över.

Jan Wiklund sa...

PS för att anknyta till Martins inlägg 6:19. Ja. Det är teoretiskt set mycket lätt att integrera underifrån. Det berättas från Södertälje att när man hade sin stora strejk mot Scania på 90-talet upphörde bums alla bråk mellan olika nationaliteter. Förstora detta - vi har ett enormt underskott på fackliga stridsåtgärder i Sverige. Ojämlikheten ökar, reallönerna släpar efter, företag försöker ersätta fast anställda med inhyrda etc etc, det finns gott om saker att ta strid om. Ju fler som gör det desto lättare blir det dessutom.

Med dessa stridsåtgärder i botten går det också att skapa en folkrörelsekultur som integrerar och skapar ett tryck på överklassen att själva svara upp med något konstruktivt, för att få folk att falla ifrån den militanta falangen. Detta konstruktiva brukar vara ett investeringsprojekt. Och därmed har vi den långsiktiga lösningen också. Mer om detta på http://www.folkrorelser.org/bygg-landet-igen.html

Björn Nilsson sa...

Jag har faktiskt varit inne på hävdande av 'svenskhet' flera gånger på bloggen. När politruker hävdar att vi inte har något att komma med, att vi bara är barbarer, att utlänningar är bättre, är det något som måste avvisas. De försöker ta bort vårt självförtroende. Tar vi det inte tillbaka är vi förlorade - och kan faktiskt bli barbarer.

Det äldsta exemplet från 2007: http://bjornbrum.blogspot.se/2007/11/skrpning-svenskdj-r.html
Ett nyare från 2011: http://bjornbrum.blogspot.se/2011/03/svante-en-vetenskapens-jatte.html

Till de exempel jag gav där kan läggas många andra inom vetenskap, kultur och andra områden. Personer med klara papper dessutom, inte anonyma individer med oklart ursprung och avsikter men med ibland misstänkt uppförande. Men det problemet hade inte kommit upp på nuvarande nivå när jag startade den här bloggen.

Jan Wiklund sa...

Jag antar att alla människor är ungefär lika goda... Är det inte detta all jämlikhetsfilosofi utgår ifrån?

Tyvärr har ju jämlikheten tagit åtskilligt med stryk sen 1990, och därmed också självförtroendet. Liksom det kollektiva självförtroendet av att vi bodde i ett ganska bra land - det är ju faktiskt inte så bra längre, andra europeiska länder är fullt ut lika goda (som en medveten strävan från de styrande, utan att vi tycks kunna göra något åt detta), och Sverige är följaktligen det land där ojämlikhet och pampfasoner har ökat mest.

Tacka fan för att självförtroendet sjunker.

Som sagt, det skulle behövas fackliga stridsåtgärder, det skulle innebära en ordentlig vitamininjektion!

Anonym sa...

I Sverige är fackförbunden i princip regeringsorgan (Lenin hade varit grön av avund om han sett sosserörelsernas demokratiska centralism) så vad skulle vi i Sverige vänta oss av idéutveckling från det hållet?


Andra tongångar i andra länder:
http://www.information.dk/546296


En av de stora tragedierna för båda parter måste vara att de gröna rörelserna och industriförbunden på olika nivåer inte hittat någon samarbetsform, om nu facket ställer sig bakom SAP skulle man kunna gå över Byggindustrierna istället. Man borde kunna tänka sig MP och Byggnads tillsammans i någon form, där finns rätt mycket potential på politisk nivå när man ska kräva att bygga om majoriteten av alla fastigheter.