Tummen på tidningen

Här följer min tumme på fram- respektive baksidan av ett par tidningar som ramlat ned i brevlådan de senaste dagarna.

"Marknadskrafterna slår till" - så kan man väl definiera ovanstående. "Söder om Folkungagatan" - SOFO - drog till sig en massa hippa typer just på grund av den originella miljön, med småbutiker och liknande. Men i och med att de hippa typerna flyttar in så upptäcker fastighetsägarna att det går att göra mer kulor genom att blåsa upp hyrorna på affärslokaler. Och då åker de gamla trivselskapande små rörelserna ut. Jaja, får "marknadskrafterna" härja ett tag så ser väl snart SOFO ut som alla andra trista likriktade kvarter i stan. Hipsters får stå där med långa näsor och glo på samma butikskedjor som finns över allt. Det verkar som privatägande och privatvinst ibland har svårt att gå ihop med just de faktorer som drar till sig intresserade.

Det här är baksidan på senaste Forskning & Framsteg. Den behärskas av reklam från en firma som säljer kikare och annat för bland annat astronomiintresserade. Om du så att säga följer tummens riktning så hamnar du på en rund företeelse med en röd grej som pekar nedåt. Det är ett radioteleskop för amatörer (med gott om pengar). Hala upp 100.000 så är det ditt!

"Tänk om Galileo haft en sådan grej när han började utforska rymden!" - Äsch, meningslöst, han hade ju ingen ström till datorn i alla fall (datorn som han alltså inte hade och inte hade begripit sig på!). Galileo hade ett teleskop som, enligt vad jag läst någonstans någon gång, inte var mycket starkare än en teaterkikare. Men det räckte för att upptäcka Jupiters månar.

Men att tekniken har hunnit så långt idag att astronomiskt intresserade amatörer kan sitta med egen utrustning och lyssna till "sfärernas musik" (eller åtminstone brus från rymden), det är ju fantastiskt! Och vill man inte lyssna kan man åtminstone införskaffa ett teleskop, datorstyrt naturligtvis, och sitta och spana ut mot de himmelska objekten. Är man lagd åt andra hållet finns det mikroskop för den som är lagd åt de små föremålen i tillvaron. Det finns alltid saker att upptäcka.

Slutfråga: vad gör de här möjligheterna med oss som människor? Det som förut var omöjligt, och sedan bara möjligt för ett fåtal forskare, kan nu utföras av miljoner människor. Är det möjligen en del av den revolution som, för att tala med Marx, gör att vi kan lämna människans förhistoria och övergå till dess historia?