Utrymme att bygga en långhus i Årsta?

Nu är hösten som vackrast, en blandning av sommarens gröna och höstens gula och röda nyanser, luften hög och klar och ännu rätt ljummen - med andra ord bra läge för en promenad på Årstafältet. En gammal kulturmiljö. Här finns en rest kvar av Göta landsväg, den väg bönderna använde när de kom in mot Stockholm från Södertäljehållet.

Är det hagtorn dessa röda bär? Det ser ut som hagtornsblad i alla fall. Det finns en hel del växtlighet och mycket småfåglar på Årstafältet, även på vintern. Snösiska är det ovanligaste jag sett där någon gång. Annars är det gott om pilfinkar, kråkor och skator, grönfinkar och annat smått och gott.

Jag vet inte om det finns några nya planer för Årstafältet och dess omgivningar, men vill man bygga utan att inkräkta på själva fältet finns en lång övergiven vägsträcka att ta till. Här skulle man ledigt kunna smälla upp ett hundra meter långt hus, några våningar högt för att inte ta bort för mycket sol för människorna i de äldre höghusen, och få rum med en massa bostadssökande. Samma raksträcka som är fotograferad av mig ovan syns på sticka snett på på vänstersidan av klippet från Google Earth nedan. Första gången jag kopierat in en Googlebild i den här bloggen för övrigt. Vore det extra bråttom skulle man faktiskt kunna lägga ut en räcka monteringsfärdiga hus här i väntan på "riktiga" nybyggen. Eller skulle man kunna tänka sig en arkitektkreation inspirerad av bronsålderns långthus - det var ju varmt klimat då så det kanske kan passa när/om vi nu går mot varmare tider!

Det diskuteras ju en del om "förtätning" för att få fram fler bostäder. Jag gjorde en närmare förstoring på en del av det befintliga bostadsområdet norr om den övergivna vägen, och ritade sedan för skojs skull in några ställen där man skulle kunna fylla ut (de två sista bilderna nedan). En parkeringsplats och tomrum mellan några höghus fick försvinna. Å andra sidan tvivlar jag på att de boende kommer att gilla en sådan påfyllnad. Jag får väl smyga om jag skall gå förbi det där området i fortsättningen, eller försäkra att jag bara satt och lekte litegrann med datorn!

Himlastormande arkitektur

Måhända en himlastormande arkitektur; fotot tog jag för några dagar sedan i Flemingsberg. Ett av de stora husen från tidigt 70-tal (tror jag, eller fanns de redan sent på 60-talet?). De byggdes väl ungefär samtidigt som den stora blaffan Huddinge sjukhus, långt innan pendeltågstation eller högskola kommit hit. Nu hör det väl till schablonen att man skall tycka illa om de här husen: för stora, fel färger etc. Kan det möjligen bero av att rätt mycket "fel" folk bor här? Kunde man fixa tidningsrubriker av typen "Nu flyttar kändisarna till Flemingsberg" skulle området bli betydligt populärare. Fast då får man nog göra lite mer för att piffa upp Flemingsbergs centrum först.

Det här är ett nybygge i Årsta. Glömde notera gatuadressen, men så här såg det ut igår i alla fall. Även här en arkitektur som är himlastormande, fast av blygsammare natur. Jag tycker den här kåken inte har Flempans färgglada framåtanda, den verkar snarare snegla uppåt och be om ursäkt.

Området i sig är intressant: inte långt härifrån finns Stockholms första riktigt genomplanerade förortscentrum. Det lilla centrat finns fortfarande kvar och är trevligt att promenera i (man går runt det på några minuter). Dåtidens arkitekter hade visioner inte bara att om att smälla upp några barracker och tjäna stålar, utan faktiskt att bygga ett samhälle som skulle hålla de totalitära ideologierna borta. Det handlade om den nya demokratiska människan som skulle växa fram i folkhemmets skördetid. I viss mån lyckades man, men Årsta låg lite avigt till under sina första år. För långt från stan för att kännas bra för inbitna innerstadsbor, och lite för nära för att kunna underhålla sitt eget kulturliv. Den planerade tunnelbanan genom området blev aldrig av, men när den populära spårvägen invigdes för några år sedan tror jag det blev ett lyft för hela området. Vad som händer i Årsta i stort är ett frågetecken. Om det natur- och kulturtyngda Årstafältet skall överleva ett befarat angrepp från Stadshuset och dess vänner i byggsvängen vet man inte.

Nu börjar sommarens nöjen

Jag tog den här bilden igår kväll. En överraskning (för mig i alla fall): det finns en dansbana i funktion i Årsta.

Det berättades för mig att folk kommer dit från hela regionen för att svinga sina lurviga. Igår var det typiskt dansbaneväder: småkallt och småregnigt (se tanten med paraplyet) men god stämning och livligt musicerande gammeldansorkester.

Friskt vatten till Årstaviken

På södra sidan av Årstaviken, nedanför Årsta gård (där "Årstafrun" Reenstierna bodde för tvåhundra år sedan) fanns tidigare en bäck som kom från en sjö bortåt Årstafältet, tror jag. Sedan försvann bäcken (och sjön) och kvar blev bara ett uttorkat dike med rester av en kvarndamm. Nu håller man på att återställa bäcken igen. Trevligt.

Här är en bild jag tog i förmiddags, medan canadagäss trumpetade utifrån viken och bofinkar och grönfinkar väsnades i träden. Här är bäckens utloppp i Årstaviken. Längre upp är det ännu torrt. Någon vårflod har vi inte att vänta, men kommer det några rejäla regnväder kanske det blir livligare!