NIMBY & YIMBY

NIMBY & YIMBY är två förkortningar som kan vara bra att kunna för oss storstadsbor som funderar på förändringarna i vår livsmiljö.

NIMBY uttolkas som Not In My Back Yard, "inte på min bakgård". Det är alltså det mer eller mindre motiverade motståndet mot förändringar i närheten, vare sig det handlar om att kommunen vill bygga ett behandlingshem för narkomaner där du bor, muslimer tänker bygga en moské, privatbyggare vill lägga höghus på sista kvarvarande grönytan, någon önskar flerfamiljshus bland skitförnäma småhus, etc.

YIMBY är Yes In My Back Yard, med andra ord ett bejakande av stora förändringar. Stora städer, höga och spännande hus, modern teknik, förtätade stadsmiljöer. urbanismens höga visa.

En sorts illustration till vad som kan hända "in my backyard", en bild jag tagit i Västerås. Närmast ett hus från tidigt 1900-tal antar jag, sedan ett par modernare lådor, och slutligen ett högt hus som nog är för småttigt för YIMBY-entusiasterna. I Västerås försvann stora delar av den gamla staden i stora rivningskampanjer på 1900-talet. Passningen mellan det gamla som finns kvar och det nya är tveksam.

Om NIMBY-folket hallstarrigt säger nej till allt är YIMBY-isterna deras motpol. Ett exempel på detta här i trakten kom när det var tal om att bygga ett litet bostadshus i Kristinehovsgatans bergiga slänt ner mot Högalidsgatan. Det kom upp två listor i porten: en mot (det var ju väntat) men också en för att bygga. Jag kände mig inte så våldsamt engagerad i frågan, men hade man byggt där hade det inte gjort mig så mycket. Den allvarliga anmärkningen var att det som vanligt handlade om bostadsrätter.

Den här bilden från Lövholmenprojektet har jag visat tidigare, men det kan inte vara fel med en repris i det här sammanhanget. Detta måste vara mums för YIMBY-folket!

Det finns en YIMBY-hemsida för Stockholm som är läsvärd, man hittar den här. (Se not nederst i detta inlägg.) Dess motpart kan vara Samfundet S:t Erik som har som mål just att bevara Stockholm. I alla fall skäller YIMBY-skribenter rätt friskt på S:t Erik. Samtidigt kan man fundera litegrann på vad som hände i svenska städer tvärs över landet på 60-70-talen: de historiska kärnorna demolerades till förmån för en utveckling som nu redan är passerad. De få städer som inte hängde med, som kanske inte hade råd just då att riva, kan med stolthet visa upp gamla miljöer som är mer trivsamma än vad som kom senare.

Som en här av grå jättar kommer höghusen marscherande mot Årstafältet. YIMBY-arméns förtrupper kanske? Vad skall ske med Årstafältet, Djurgården, kvarvarande gröna områden över huvud taget?

Bland intressanta YIMBY-synpunkter är att energibesparingar underlättas om man bekämpar "urban sprawl". Kan man översätta denna engelska term med "stadsförtunning"? Alltså att storstäderna breder ut sig mer och mer i form av småhus, ett sätt att bygga som automatiskt drar med sig extra långa transporter av människor och varor.

Med mer koncentrerat byggande får man en "närmre" miljö. I den förtunnade staden blir det svårt för små och medelstora butiker att leva på ett lokalt kundunderlag, och därmed får man i stället stora köpcentra som nästan förutsätter att kunderna har bil. Glesheten gör det också svårt att organisera offentliga kommunikationer med följd att karavaner av privatbilar måste ha plats för att åka ut och in ur områdena varje dag. Detta för att ta folk till deras arbeten eller till möten med andra människor över huvud taget. I höghusområden är detta lättare att ordna.

Själv tycker jag att vissa effekter av denna stadsförtunning skulle kunna pareras genom att man försöker återintroducera en del industri inne i Stockholm. Såväl Söder som Kungsholmen har ju industriella traditioner.

En nu mer än femtio år gammal vision - Årsta centrum, "söder om Söder" - det vore väl att ta i att klämma in en femtiovåningars skrapa just härbakom, väl?


Kanske en lämplig NIMBY-miljö? Råstasjön i Solna, folkhemska små höghus i sepiafärger speglas i sjön medan lätta sommarmoln drar förbi.

Not: Fast jag hittar den inte längre: av någon kufisk anledning har jag bara kunnat komma in en gång på YIMBY-sidan men nu påstås det varje gång jag försöker att systemet inte kan hitta sidan. Jag har haft samma konstiga problem med en av de personer som är länkad till denna sida också. Det spelar ingen roll om jag försöker gå direkt in eller via länk från en annan sida, eller om jag använder Firefox eller Windows Explorer - det fungerar inte. Det kommer upp en skylt om att sidan inte kan hittas. Men det tror jag inte på. Om någon YIMBY-sida läser detta och har en lösning (alternativt kan meddela att jag inte är välkommen) så hör av er!

Var och en sin egen arkitekt

Via bloggen Approximation fick jag tips om Google SketchUp. Det är programmet som kan göra dig till din egen lille arkitekt och samhällsplanerare. Det finns ett par versioner av programmet, en kostar pengar och en kan man få ladda hem gratis. Jag har tagit hem gratisversionen och lekt lite. Så här långt har jag kommit utan att använda så mycket av hjälpfunktionerna. Det innebär att det händer "konstiga" saker, linjer och ytor flyger iväg på oväntade sätt ibland, men resultatet kan bli kul i alla fall.

Här nedan är kreationen "Här skulle jag nog inte vilja bo" sett från olika håll. När jag läst instruktioner och tittat på instuktionsfilmerna blir det nog riktigt bra!



Klicka på bilderna för att komma närmre. - Är det här bara en leksak? Delvis, men det finns verkligt intressanta aspekter i och med att man kan ta in bilder från Google Earth här och bygga vidare på. Det betyder att inte bara planerare i offentlig eller privat tjänst kan göra förslag till hur exempelvis ett bostadsområde kan se ut - nu kan hemmapularna vara med också och rita in anläggningar i satellitfoton av den verkliga miljön. Eller bara skissa på sitt eget drömhus.

Det är en tankeväckande demokratisk sida av saken. Jag antar att en som lär sig det här programmet någorlunda skulle kunna vara med och rita upp den nya Slussen i Stockholm, en ny stad på Bromma flygfält ... eller varför inte rita upp en plan för hur tiotusen nya hyresrätter kan anläggas i Djursholm och Lidingö när man plockar bort några villor som ligger i vägen? Eller kanske planera en satellitstad till Stockholm-Uppsala och lägga den i någon avfolkningsbygd i Bergslagen?

Här nedan har jag gjort ett ganska enkelt hyss genom att ta en Googlebild med Årstafältet i centrum och ett par stora hus inlagda i dess utkanter. Rejält höga rackare dessutom vilket kan glädja de som vill ha sådana i Stockholm. Eftersom man i programmet kan beställa fram skugga vid olika tidpunkter har jag lagt in skuggan de här kåkarna skulle kasta klockan tolv. - Jag tror det här experimentet räcker för att jag vill återgå till min gamla tanke att man kunde bygga en räcka ganska låga kåkar där den gula huskroppen står.

Att diskutera framtiden i/för Stockholm

(Jag skapade den här posten i lördags - idag upptäcker jag att ett antal bilder ramlat bort, och det är inte första gången det händer här - någon jäkla systembug, eller vad? Nåväl, jag försöker igen!)

I lördags ägnade jag några timmar åt att på ABF-huset vid Sveavägen lyssna på folk med olika synpunkter på Stockholm och dess framtid. Stockholmsdagen hette arrangemanget. Det bör väl nästan vara obligatoriskt för den stockholmske patrioten? Framtiden har vi inte nått fram till ännu (det framgår av definitionen av framtid) och därmed kan den vara möjlig att påverka. Påverka på gott eller ont, beroende av vem som håller i tömmarna. Som det där med förbifarter som kanske visar sig inte bara vara förbifarter om vi inte ser upp, utan nya motorvägar rakt in i Stockholm. - Klicka på bilderna så blir de lite bättre i storformat!

Professor Dick Urban Vestbro visar var skåpet skall stå, eller snarare på problem i diskussionen om hur man kan bygga in samverkan i bostadsområdena, och därmed demokrati. Hur skall staden och dess kvarter byggas för att människor skall kunna mötas och samverka? Den gamla funktionalismen hade sina idéer om hur detta kunde utföras, nu finns det en nyfunktionalism som är mindre hård i nyporna. I stället för att ge folk färdiga lösningar handlar det om att ge dem möjligheter att själva utarbeta lösningarna. Det var många synpunkter och egentligen borde fördrag av den här typen filmas och läggas ut på nätet så att fler kan ha möjlighet att ta del av visdomsorden (eller om man nu tycker att det är åt h-e).

Det där med samspelet mellan klimat och användning tänker man kanske inte alltid på. Men ovanstående bild visar bland annat på hur höghus kan orsaka ruskiga vindförhållanden (vilket gjort att Åsö torg fått heta Blåsö torg i folkmun pga lokal blåst som orsakas av Skatteskrapan alldeles bredvid - något att tänka på när man projekterar jättehus i Lövholmen). Det förstärks av bilden nedan. Vestbro förklarade att överskriften hade blivit fel, fyrkanten mellan Skyskrapor och god stadsmiljö skulle egentligen ha varit ett överstruket likhetstecken, med andra ord Skyskrapor är inte god stadsmiljö.

Senare möttes Vestbro och Jerker Söderlind i en debatt om Årstafältet som engagerade en hel del åhörare. Årstafältet är ju inte en park i stadsmening, utan just ett stort grönområde som kanske - eller kanske inte - är lämpligt att bebyggas för att försöka hjälpa upp bostadssitutationen i Stockholm. Jag har skrivit en notering själv om det här för några dagar sedan. Den som bläddrar neråt i min blogg kommer för övrigt att hitta en del inlägg som på ett visserligen amatörmässigt men ändå hoppas jag engagerat sätt tar upp framtidsfrågor, teknik, arkitektur och liknande. Det glunkades om att Partihallarna kanske har gjort sitt och skall flyttas, och i så fall blir mycket mark ledig att bygga på utan att påverka själva fältet.

Jag tänkte framåt några år. Då bör man kunna göra sådana här framtidsdiskussioner oerhört mer levande. I stället för att titta på manipulerade foton som visar hur ett område kan se ut om man bygger eller har något finns det säkert en virtuell värld att träda in i, kanske med en cyberhjälm över skallen. Man kan vara i den värld som diskuteras, fast den ännu inte finns annat än som ett datorprogram. I ett tidigare inlägg skällde jag på folk som tycker att man skall ha visioner för det förflutna men är mindre intresserade av framtiden. De borde ha varit här i stället för att snacka goja!