Snabbkoll på Akalla

En panoramabild som jag försökte snickar ihop på fri hand i morse. Det här är fyra bilder egentligen. Här ser det tomt och öde ut, bara en öppen yta (Barkarby flygfält i själva verket) och en låg skogsrand därbakom. Men dolda bakom skogsranden, inte ens en halvtimmes promenad tror jag, reser sig Akallas höghus. Och dit styr jag nu mina steg ... .

Jag gjorde en sväng till Säbysjön i Jakobsberg i morse för att se om det var någon fart på fågellivet. Det var det inte. Så jag gick ner till Akalla i stället för att kolla läget. Det tog inte många minuter att flytta sig från en gammal jordbruksbygd med skotska höglandskor och hästhagar till stadsbetongen.

Numera är det så att (i alla fall enligt vad som sägs av folk som jag glömt vilka de är) i centrala Stockholm antas "medelklassen" bo, medan arbetarklassen/underklassen säkrast hittas i förorter som Akalla. Och den stackars medelklassen antas inte förstå vad som händer därute i buschen, samtidigt som kulturmedelklassen frenetiskt söker den "autentiska" rösten från förorten. (Har inte Dogge blivit ganska Svensson numera?) Själv tillhör jag av härkomst det gamla arbetarstockholm, så jag känner mig utanför det pladdret. Däremot stämmer det nog att folk i olika delar av Stockholm har dåliga kunskaper om andra delar av stan. Det gäller mig också. Lidingöslummen har jag bara sett genom kikare tvärs över Värtan från Djurgården, exempelvis. Det fanns flera stora fina hus där.

Det är trevligt att göra en liten upptäcksfärd i en stadsdel jag inte vet mycket om. Jag har nog bara varit där ett par gånger sedan tunnelbanan drogs ditupp på sjuttiotalet. Det kan vara bra att uppdatera kunskaperna ibland, göra upptäckter och kolla om fördomarna stämmer eller inte.

Akallas front mot norr, mot Järvafältets gamla jordbrukslandskap.

Sett på lite håll verkar bilden av "förort med höga hus utkastad i terrängen" stämma. Bebyggelsen tar tvärt slut vid en stor väg och bakom den är Järvafältets skog och fält. Husen är höga och blir ännu högre av att de ligger ganska högt på en ås. Det var inte mycket folk ute på morgonen, inga horder av arbetslösa somalier som stod och hängde i gathörnen, inga galna knarkare eller ungdomsgäng som försökte knivskära eller råna mig. Avspänt strosade jag runt i snålblåsten och fotograferade och iakttog.

En sådan här rad av tolvvåningskåkar motsäger inte standardbilden av förort. Men sedan vände jag mig om ...

Jag trodde först det där lilla vita huset var någon slags förvaltningsbyggnad eller liknande, men det var ett av flera små radhuslängor innanför en ring av femvåningshus. Plats för små trädgårdar fanns det också:

Utanför det här huset en svensk flagga, utanför ett annat var det grekiska flaggan.

Jag läste en del namnskyltar utanför såväl radhusen som de omgivande större HSB-husen. Helt ovetenskapligt fick jag det till 20-30 procent "svenska" namn per uppgång. Snart vet vi inte vad ett "svenskt" namn är, för övrigt. Och det är väl inte så tokigt?

Lidl hade en köplada där, och den såg billig ut. Det ingår väl i "konceptet". Mer spännande såg Shamlo kulturhus ut:

Och så var det några roliga skapelser i bibliotekets fönster. Uppenbarligen är det skolbarn i nian som använt klassiska målningar till att göra små installationer i stället. Jag sneglade in genom fönstret och där satt en man med orientalisk mustasch och tittade på en dataskärm och pratade i telefon. Shamlo själv? Månne släkt med den persiske poeten Shamloo?

Till vänster en återskapelse av en av Picassos klassicistiska målningar, till höger verkar det som Elsa Beskow har gjort förlagan.

Till vänster ser det ut som Elsa Beskows små flugsvampar, med den högra är Richard Bergs klassiska målning av det nordiska ljuset.

Om jag nu skall återknyta till vad jag tidigare skrivit om YIMBY med anknytande diskussion så verkar Akalla ha en väg att gå innan man uppnår YIMBY-idealen. Detta är inte den mångsidiga kvartersstaden vad jag kunde se. Det verkar inte vara så enormt utbyggt med den kulturella, kreativa sektorn, men jag kanske missade det under den korta vandringen mellan husen. Men: en blåsig måndagsförmiddag är kanske inte bästa tiden för spaning. Hur ser det ut framåt sommaren?