Visar inlägg med etikett mobbning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett mobbning. Visa alla inlägg

måndag 31 mars 2008

Rödebyhistorien igen

Från Dagens Nyheter idag:

-17-åringen gick oftast på sådana som inte hade några vänner. Han tyckte dom var mobbade och så skulle han göra saken värre. Han kanske tyckte det var status att hålla på så där.

Hur var det jag skrev i oktober förra året när Rödebyfallet blev aktuellt:

Det må så vara att de är omogna tonåringar, men sannerligen inte så omogna att de inte begriper vad de håller på med. Plågoandar vet mycket väl att de är plågoandar, för de njuter av vad de håller på med.

Hoppas att den där "17-åringen" äntligen åker dit så det dånar om det. Men samtidigt kan vi fundera en del på varför sådant händer på den fridfulla landsbygden. Mobbarna finns där också. Elaka människor blir inte mindre elaka för att de bor ute i en skog. Möjligen kan de utveckla sina talanger extra i en miljö där ingen vågar säga ifrån för att man inte vill "stöta sig med grannarna".

fredag 26 oktober 2007

Den fege mobbaren i Danmark

Partiet ska vara provocerande men samtidigt så rumsrent att det kan förhandla med statsministern. Med denna annons klara det båda delar.
Men det är inte rumsrent, det är ... mobbning. Feg och ynklig mobbning. Det handlar om Dansk Folkeparti och deras senaste affisch om "karikatyrer" och censur och yttrandefrihet. Det handlar om att krypa så långt fram i angreppen mot muslimer som möjligt, men inte så långt att det går att nita dem för rasism rätt av. Folk vet ju vad de handlar om ändå. Och om danska värden. Som är ... tja, blåsa rök i ansiktet på astmatiker kanske, det är ju fritt att röka och astmatikern får väl flytta på sig! Om nu Dansk Folkparti är så jävla modigt, varför ger man inte judarna en omgång med några judekarikatyrer som måste tålas i yttrandefrihetens namn? Det finns säkert goda förlagor att klippa från der Stürmer.

Mobbning? Ja, det här handlar om den sortens typer man inte ville råka ut för i skolan. Inte den sortens dumskallar som mobbar öppet (ungefär som ligisterna i Rödeby som fick några hagelskott för besväret) utan den fega, smygande, tisslande typen. Ös på med elakheter och förolämpningar bara, och backa sedan raskt om det kommer kritik: "jamen sååå menade jag inte, oooooom du känner dig förolämpad så är det inte så jag menar det förståååår du väl ...." . Fast alla förstår ju hur falskt och hycklande det är. Och nästa gång blir det värre, för då har gränsen flyttats en bit.