***
1976 inleddes det andra kalla kriget och det rådde depression i väst. Sovjetunionen hade redan 1970 uttömt sin ekonomiska potential och gått tillbaka Det medförde att det styrande skiktet började att degenerera. Nedgången i Rådsryssland hade systemets hjärnor i väst 1976 insett. Det gav också kapitalet möjlighet att inleda en offensiv mot välfärdsstaten, som hade byggts upp efter 1945 för att avvärja verkan av det sociala och kulturella uppbyggnadsarbetet i Sovjetunionen på Europa och USA.Välfärdsstaten var vaccineringen mot den revolutionära bacillen och innefattade till skillnad från Bismarcks socialstat planering av såväl produktion som reproduktion. Förebilden blev i detta avseende Rådsryssland. Först ut var Per Albin Hansson och Roosevelt. Parallellen med Bismarcks skapande av den tyska socialstaten för att ta vinden ur seglen för den då revolutionära socialdemokratin är uppenbar. Redan Napoleon III var inne på samma tankar. Som den amerikanske sociologen Barrington Moore påpekar i sitt verk Demokrati och diktatur, skapade Sovjetunionen svängrum för sociala förändringar och nationella befrielserörelser i den kapitalistiska världen och dess kolonier, samtidigt som den innebar förtryck i det egna landet.Efter 1976 blev välfärdsstaten för storkapitalet olönsam och politiskt obehövlig, när den inte längre kunde försvaras av "realsocialismen". Kapitalets ideologiska vapen blev ånyå gammalliberalismen. Eftersom ingenting längre får vara gammalt döptes den om till "nyliberalismen". För finlandssvenskar är begreppet löjligt, eftersom framstegsvänliga borgerliga finlandssvenska studenter under 1930-talet bildade Nyliberala studentförbundet, som riktade sig just mot gammalliberalismen.Redan 1988 kunde de som hade ögonen med sig i Stockholm se radikaliseringen bland femtonåringarna. I dag kan de som inte är blinda och döva notera vågen. Dagbladet hade ett stort uppslag om den redan i april 1997. Dagens radikala ungdom är till skillnad från en äldre generation miljömedveten och har en syn på jämställdhetsfrågan, vilken inte delas av alla. Dess idoler är exempelvis Marx, Beatles och hiphopstjärnor.De som radikaliserades under 1960- talet och ej stadgat sig har i tio år sett vågen utvecklas. I april 1998 gavs Det kommunistiska manifestet ut i två utgåvor, den ena i pocketupplaga. Den var i juni 1998 den mest sålda boken i landet. I medlet av april 1999 utgav Ung Vänster Utan heder, sitt svar på Kommunismens svarta bok. Senare utkommer Kapitalet I i massupplaga. I Finland ökar försäljningen av marxistisk litteratur sedan drygt tre år tillbaka. Historien har inget slut. Förändringen drivs fram av motsatsernas enhet och kamp.Den traditionella kroppsarbetarklassen är på numerär tillbakagång och fullbordade i Sverige omkring 1960 sin sociala vision, i Finland cirka 10 år senare, Bismarcks socialstat, som var utgångspunkten också för uppbyggnaden av arbetare- och bondestaten DDR. När arbetarklassen hade fått igenom sina krav, gick den intellektuellt, moraliskt och numerärt tillbaka. Ett exakt begynnelseår för dess kräftgång i Sverige får man fram genom att undersöka när den gamla socialdemokratiska kvalitetstidningen Folket i Bilds upplaga började sjunka.Samtidigt ökade de avancerade och därtill lönarbetande tjänstemannagruppernas, forskarnas och teknikernas antal och betydelse för produktionen. De utgör i dag förändringens huvudkraft. Humanister, samhällsvetare, tekniker och naturvetare, intelligentian, är i dag lönarbetare på samma villkor som de traditionella. De skiljer sig kvalitativt från dem genom att de arbetar med huvudet och sitt ursprung i universiteten. Produkten av dess möda är kunskap, som under kapitalistiska produktionsförhållanden blir en vara och innehåller således ett mervärde, vilket berövas dess producenter.
Den bildade klassen blir en klass för sig, när den inser att kapitalet ej kan berika sig utan dess allt snabbare tillväxt och den själv förstår att den för att kunna förverkliga sig måste kunna äta sitt eget bröd. Den är i dag så stor och växer så snabbt, att den kan överta huvudansvaret för samhällets utveckling. Det är detta kvalitativa språng inom produktion och reproduktion som gör en övergång till en högre samhällsformation möjlig och nödvändig. Försök att med djävulens våld påtvinga mänskor samma politiska uppfattning eller världsåskådning tillhör historien. Det måste emellertid finnas en minsta gemensam nämnare: humanismen. Egennyttan kanaliseras i banor som tjänar helheten.
Jan Myrdal-citat
