måndag 5 december 2011

Strindberg viktigare än OS

Att de politiska kretinerna och microcephalerna (för att låna några uttryck som gamle August kanske kunde ha använt) anser det viktigare med pengar till minne av OS i Stockholm 1912 än till minnet av en av landets få internationellt gångbara författare av den äldre generationen är knappast förvånansvärt. Man får väl förutsätta att dessa människor inte har särskilt mycket sinne för vare sig kultur, litteratur, historia eller kultur- och litteraturhistoria. Det anstränger skallen att läsa romaner, dikter, skådespel, noveller, spekulationer om vår värld och det som är bortom, konstnärliga experiment, essäer, journalistik och så vidare av någon som verkligen har ordet i sin makt. Att läsa August kan ibland vara betydligt knepigare än att lista ut vem som springer hundra meter snabbast eller kastar en kula flera meter. En tiokampare kan sägas vara bra på många sporter, men August var kulturens tiokampare - minst! Alltså: håll honom på avstånd!

När gamla bruksarbetare omkring 1950 skrev eller berättade minnen från förr (eller om det nu var i en bok om bruksarbetarfacket på Kolsva, är osäker på det) ansåg en gammal arbetare det var bra att idrottsrörelsen inte kommit till bruket när man började organisera sig. Han hade nog rätt. Blåser överheten på med idrott är det alltid några som luras och tror att bollkickande är viktigare än att se om sitt eget hus.

Gamle Strindberg själv var ju knepig på flera sätt som förmodligen stöter den nuvarande 'liberala' överheten för pannan. ('Liberal' förresten, skulle man inte kunna försöka återerövra det ordet och åter få det till att bli ett djärvt och utmanande budskap mot en förstockad överhet i stället för samhällsförfall och bolagsvälde?) August: en stökig herre från medelskikten i samhället som blev religiös på gamla dar och skällde ut överklassen och de hycklande liberalerna efter noter - en sådan vill man nog hålla på avstånd!

- Ni liberala rojalister, liberala byråkrater, liberala reaktionärer, liberala Skans-patrioter! Liberala förfalskare är ni; därför går jag till socialisterna; det är framtidsfolket under det ni tillhör det förflutna, den avgående träcken! Ni ska få ruttna ner på roten, för ni håller inte ta uti, och yxan är för god för er; ett rep skulle ni förtjäna; Långholmen kan icke rymma er allihop, och fångarne skulle skämmas för ert sällskap, ni som förfalskat opinionen, förgiftat brunnarne och uppfostrat ett släkte i lögn och bedrägeri.

Föregående Strindbergiana på denna blogg finnes här.
Svensk sida som hittas här


Och här är en sida på engelska språket - några talar det också! Strindberg var kunnig i engelska. Det var inte en självklarhet på hans tid, ens för bildat folk.

7 kommentarer:

martin sa...

Det var ord och inga visor! Det hände en hel del med idrotten under 1900-talet, det århundrade vi fick se jättearenor och professionella idrottsutövare, idrott gick från en förbrödrande lek till en bastion för elitism och rangordning. Men idag ser vi en hel del idrotter kämpa emot utdöende.

När det gäller liberalism, så brukar jag hänvisa till Slavoj Cicek, som förklarade hur det låg till: I am a communist, I am more liberal than you, than any liberal, that is what it means to be a communist.

Fritt ur minnet då jag bara sett hans lite förvirrande tal. Men det är sanningen, en socialist är alltid mer liberal än liberalen. Det är antagligen därför liberaler allierat sig åt höger, frihet och tolerans är bra, men de blir rädda när det går för långt, en mänsklig reaktion förvisso, men en politisk rörelse måste våga ge sig ut i det okändas gungfly om den skall kunna åstadkomma något nytt.

Björn Nilsson sa...

Dagens liberalism har retarderat till 1840-talets manchesterliberalism, den som utlovade frihet (för de rika) medan resten fick klara sig bäst fasen de kunde.

Dagens toppidrott verkar mer vara affärer och konstiga kemiska preparat. Störst pillerburk vinner.

martin sa...

Ja, jag brukar säga att liberaler vill ha det som på 1800-talet, SD vill ha det som på 50-talet och KD vill ha det som på medeltiden. Jag satsar hellre på politik som har framtidsvisioner än samlingen bakåtsträvare i regeringen.

Idrottare jag känner hävdar att skillnaden mellan professionell och amatör idrott stavas "doping". De har envist förnekat denna sanning tills dagen de slutade satsa på sin idrott, efter det fick man veta både det ena och det andra. Kan inte den kommersiella idrotten vara öppen med sånt här? Idrottaren med det bästa läkemedelsbolaget/bioteknikföretaget i ryggen vinner, som Formel 1 ungefär! (Låter kul, tills man inser att idrottare än människor...)

Björn Nilsson sa...

Det finns uppenbarligen stora oanvända fält inom politiken ändå: vad säga om att bilda ett parti vars ideal är exempelvis tidig bronsålder eller sen skandinavisk stenålder? "Snörkeramikerna" kanske, eller "trattbägarfolket"? De senare utmärks genom att de alltid tar sin nubbe i en liten bägare formad som en tratt. De tidigare bär sin dricka i ett höganäskrus, i ett snöre om halsen!

Lasse Strömberg sa...

Det var bra rutet!
Citatet är numera sparat längst ner i hårddiskens mörkaste skrymsle för att tas fram vid nästa valrörelse.

martin sa...

Satt en dag och skissade på en modern Luddism som ett tankeexperiment. :) Jag möter ibland folk med luddism- tendenser, använder själv uttryck så som "jävla nymodigheter", när jag inte orkar lära mig den senaste hypen.

Björn Nilsson sa...

Eftersom det ändå bara kommer en ny hajp om några dagar är det inte mycket att bry sig om!